Skip to Content

Europeiska Kommissionen i Bryssel. Foto: Sébastien Bertrand/Flickr
ANALYS

EU-kommissionen kritiserar Italien, men hälften av medlemsländerna klarar inte kraven

PappersupplaganNya Tider v. 50-52

Den senaste tiden har EU-kommissionen och EU:s finansministrar hotat Italien med höga böter, för att man budgeterar för ett fortsatt budgetunderskott. Av retoriken att döma skulle man kunna tro att det bara är Italien som är illa ute. När man tittar i EU:s egna rapporter kan man konstatera att inte mindre än 14 EU-länder, alltså hälften, bröt mot budgetreglerna. Euroländerna hade i genomsnitt större statsskulder än de EU-länder som står utanför euro-samarbetet.

Publicerad: 16 december, 2018, 15:49

  • Svenska

Läs även

EU:s budgetkommissionär Gunther Oettinger sade den 29 maj i år att ”Finansmarknaden kommer att lära det italienska folket att inte rösta mer på populister”. Det rörde upp känslorna rejält och Oettinger tvingades strax därefter att be Italien om ursäkt.

En av anledningarna till att Oettinger, med sitt ökänt våldsamma temperament, reagerade mot Italiens regering, var att italienarna hotade med att hålla inne med en stor del av Italiens bidrag till EU-budgeten, totalt cirka 14 miljarder euro, om inte övriga EU-länder tar ett större ansvar för den migrantvåg som Italien har stark press på sig från EU att släppa in.

Starkt kritiska uttalanden om Italiens budget har dock hörts ofta från EU:s företrädare den senaste tiden. Visserligen har Italien en högre skuld sett till BNP än till exempel Frankrike, men samtidigt har Frankrike haft ett större budgetunderskott i förhållande till BNP än Italien de senaste elva åren, vilket borde leda till minst lika mycket kritik. Att Frankrike ändå slipper relativt lindrigt undan menar många i stället har politiska orsaker.

Budgetunderskott i % av BNP. Frankrikes budgetunderskott i förhållande till BNP har varit större än Italiens de senaste elva åren. Visserligen har Frankrikes BNP ökat något mer än Italiens, men det innebär också att skuldökningen är än värre. Källa: Eurostat, Grafik: Nya Tider

 

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Olle Felten

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Skatteverket riktar momsvapnet mot privata vårdgivare – sjukvården krisar

ANALYSDen 1 juli i år ökade privata vårdgivares kostnader för inhyrd personal i ett slag med 25 procent. Ökningen beror på att bemanningstjänster i sjukvården inte längre är undantagna från mervärdesskatt, som de varit tidigare. Offentlig sjukvård kompenseras för den ökade kostnaden, men privata vårdgivare får inte samma ersättning. Det kommer därmed att bli påtagligt svårare att driva privat vårdverksamhet i Sverige. Samtidigt påvisar en OECD-rapport dystra siffror för svensk sjukvård i stort.

Foto: Pixabay

Förslag: Värnskatten avskaffas den 1 januari 2020

Regeringen har idag offentliggjort en promemoria som innehåller ett förslag till att avskaffa den så kallade ”värnskatten”. Förslaget till att avskaffa värnskatten är en del av det så kallade januariavtalet mellan regeringspartierna, Centern och Liberalerna. Tidpunkten som föreslås är den 1 januari 2020.

Kan pensionerna ta slut?

ANALYSPensionssystemet debatteras med jämna mellanrum, och det finns verkligen anledning till att göra det. De flesta medborgarna tycks tro att deras intjänade pensionsrätter är säkrade med någon form av fondering, att de pengar som betalas in via arbetsgivaravgifterna läggs på hög. Det är tyvärr inte en korrekt beskrivning av verkligheten. Huvuddelen av dessa pengar går istället direkt till utbetalningar till dagens pensionärer. Samtidigt skapas en skuld i pensionssystemet till de som arbetar, som växer år efter år.

Euron sänkte den ekonomiska utvecklingen i euroområdet

EKONOMII en ny rapport från oberoende forskning visas hur införandet av euron har bidragit till en sämre välståndsutveckling i huvuddelen av de åtta undersökta länderna. Bara Tyskland och Nederländerna har en påtagligt positiv effekt av euron. Italien har dragit den största nitlotten, med en BNP-förlust på mer än 4 300 miljarder euro sedan landet införde euro som valuta, 1999.

Bankerna slår mynt av Riksbankens räntehöjning

EKONOMISom väntat beslutade Riksbanken att höja styrräntan med 0,25 procent vid det penningpolitiska mötet den 19 december. Effekterna av det visar sig i viss mån redan, trots att höjningen träder ikraft först den 9 januari 2019.

”Endast amerikaner tjänar på det kontantlösa samhället”

Ännu ligger Tyskland bland de länder som har högst andel kontantbetalningar, men en förändring sker raskt. Norbert Häring på tyska Handelsblatt varnar dock för att det är USA som styr och deras plan är att dominera världens penningomsats.

Sveriges handel med EU-länderna går med förlust

ANALYSSvensk handel bygger vår välfärd. Men hur står det egentligen till med våra affärer gentemot omvärlden? Och hur har det gått med den så upphaussade idén om att EU skulle göra oss rika och stärka välfärden? Det visar sig att den fria rörligheten gjort att Sveriges handel hamnat i en djup kris. Från en starkt positiv handelsbalans dras Sverige nu med underskott.

Statens budget för 2019 – fortsatt socialdemokratisk politik

EKONOMIÖvergångsregeringen lämnade den 15 november sitt förslag till statsbudget till Riksdagen. Enligt finansminister Magdalena Andersson saknar den partipolitisk inriktning, men eftersom den bygger på 2018 års budget är det bara en fortsättning på den förra regeringens politik. Regeringen säger visserligen att den justerats efter kontakt med alla utom SD, men det återstår att se om den verkligen har stöd i Riksdagen.

Gå till arkivet

Send this to a friend