Europeiska Kommissionen i Bryssel. Foto: Sébastien Bertrand/Flickr
Den senaste tiden har EU-kommissionen och EU:s finansministrar hotat Italien med höga böter, för att man budgeterar för ett fortsatt budgetunderskott. Av retoriken att döma skulle man kunna tro att det bara är Italien som är illa ute. När man tittar i EU:s egna rapporter kan man konstatera att inte mindre än 14 EU-länder, alltså hälften, bröt mot budgetreglerna. Euroländerna hade i genomsnitt större statsskulder än de EU-länder som står utanför euro-samarbetet.
Publicerad: 16 december, 2018, 15:49
Statsministern levererar falska data i regeringsförklaringen
Förvaltningskrisen slår igenom även hos A-kassorna
Bankerna slår mynt av Riksbankens räntehöjning
Sveriges handel med EU-länderna går med förlust
Statens budget för 2019 – fortsatt socialdemokratisk politik
Vem tjänar på att hushållen belånas allt mer och vad göra åt det?
Kontanternas död – bankernas dröm?EU:s budgetkommissionär Gunther Oettinger sade den 29 maj i år att ”Finansmarknaden kommer att lära det italienska folket att inte rösta mer på populister”. Det rörde upp känslorna rejält och Oettinger tvingades strax därefter att be Italien om ursäkt.
En av anledningarna till att Oettinger, med sitt ökänt våldsamma temperament, reagerade mot Italiens regering, var att italienarna hotade med att hålla inne med en stor del av Italiens bidrag till EU-budgeten, totalt cirka 14 miljarder euro, om inte övriga EU-länder tar ett större ansvar för den migrantvåg som Italien har stark press på sig från EU att släppa in.
Starkt kritiska uttalanden om Italiens budget har dock hörts ofta från EU:s företrädare den senaste tiden. Visserligen har Italien en högre skuld sett till BNP än till exempel Frankrike, men samtidigt har Frankrike haft ett större budgetunderskott i förhållande till BNP än Italien de senaste elva åren, vilket borde leda till minst lika mycket kritik. Att Frankrike ändå slipper relativt lindrigt undan menar många i stället har politiska orsaker.
Budgetunderskott i % av BNP. Frankrikes budgetunderskott i förhållande till BNP har varit större än Italiens de senaste elva åren. Visserligen har Frankrikes BNP ökat något mer än Italiens, men det innebär också att skuldökningen är än värre. Källa: Eurostat, Grafik: Nya Tider
Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.nu) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.
Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.
Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.
För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.
Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.
EKONOMII en ny rapport från oberoende forskning visas hur införandet av euron har bidragit till en sämre välståndsutveckling i huvuddelen av de åtta undersökta länderna. Bara Tyskland och Nederländerna har en påtagligt positiv effekt av euron. Italien har dragit den största nitlotten, med en BNP-förlust på mer än 4 300 miljarder euro sedan landet införde euro som valuta, 1999.
EKONOMISom väntat beslutade Riksbanken att höja styrräntan med 0,25 procent vid det penningpolitiska mötet den 19 december. Effekterna av det visar sig i viss mån redan, trots att höjningen träder ikraft först den 9 januari 2019.
Ännu ligger Tyskland bland de länder som har högst andel kontantbetalningar, men en förändring sker raskt. Norbert Häring på tyska Handelsblatt varnar dock för att det är USA som styr och deras plan är att dominera världens penningomsats.
ANALYSSvensk handel bygger vår välfärd. Men hur står det egentligen till med våra affärer gentemot omvärlden? Och hur har det gått med den så upphaussade idén om att EU skulle göra oss rika och stärka välfärden? Det visar sig att den fria rörligheten gjort att Sveriges handel hamnat i en djup kris. Från en starkt positiv handelsbalans dras Sverige nu med underskott.
EKONOMIÖvergångsregeringen lämnade den 15 november sitt förslag till statsbudget till Riksdagen. Enligt finansminister Magdalena Andersson saknar den partipolitisk inriktning, men eftersom den bygger på 2018 års budget är det bara en fortsättning på den förra regeringens politik. Regeringen säger visserligen att den justerats efter kontakt med alla utom SD, men det återstår att se om den verkligen har stöd i Riksdagen.
Utländska investerare köper upp svenska hyresfastigheter med säkra intäkter eftersom kommunen måste se till att invandrare och andra får bostäder. Men uppköpen sker även i övriga segment.
TÅGFör Mälartågs räkning har vagnbolaget Transitio köpt 33 stycken 4-vagnars dubbeldäckade elektriska motorvagnståg av typen DOSTO från schweiziska Stadler. Även Upplands lokaltrafik kommer att skaffa åtta stycken DOSTO. Nu har det första fordonet visats för allmänheten i Stockholm.
INFRASTRUKTURNy nationell plan lyfter upp sträckan Göteborg – Borås och Göteborgs Hamn lovas höjd kapacitet. IKEA och Volvo drar en lättnadens suck när Sydostlänken äntligen byggs. Detta är bara några av de projekt som regeringen har avsatt totalt 700 miljarder kronor för i den nationella planen för infrastruktur de kommande elva åren.
123 037 97 35
Annons
Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka. 
