Europeiska Kommissionen i Bryssel. Foto: Sébastien Bertrand/Flickr
Den senaste tiden har EU-kommissionen och EU:s finansministrar hotat Italien med höga böter, för att man budgeterar för ett fortsatt budgetunderskott. Av retoriken att döma skulle man kunna tro att det bara är Italien som är illa ute. När man tittar i EU:s egna rapporter kan man konstatera att inte mindre än 14 EU-länder, alltså hälften, bröt mot budgetreglerna. Euroländerna hade i genomsnitt större statsskulder än de EU-länder som står utanför euro-samarbetet.
Franska och italienska krigsfartyg beger sig till Cypern
Statsministern levererar falska data i regeringsförklaringen
Förvaltningskrisen slår igenom även hos A-kassorna
Bankerna slår mynt av Riksbankens räntehöjning
Sveriges handel med EU-länderna går med förlust
Statens budget för 2019 – fortsatt socialdemokratisk politik
Vem tjänar på att hushållen belånas allt mer och vad göra åt det?
Kontanternas död – bankernas dröm?EU:s budgetkommissionär Gunther Oettinger sade den 29 maj i år att ”Finansmarknaden kommer att lära det italienska folket att inte rösta mer på populister”. Det rörde upp känslorna rejält och Oettinger tvingades strax därefter att be Italien om ursäkt.
En av anledningarna till att Oettinger, med sitt ökänt våldsamma temperament, reagerade mot Italiens regering, var att italienarna hotade med att hålla inne med en stor del av Italiens bidrag till EU-budgeten, totalt cirka 14 miljarder euro, om inte övriga EU-länder tar ett större ansvar för den migrantvåg som Italien har stark press på sig från EU att släppa in.
Starkt kritiska uttalanden om Italiens budget har dock hörts ofta från EU:s företrädare den senaste tiden. Visserligen har Italien en högre skuld sett till BNP än till exempel Frankrike, men samtidigt har Frankrike haft ett större budgetunderskott i förhållande till BNP än Italien de senaste elva åren, vilket borde leda till minst lika mycket kritik. Att Frankrike ändå slipper relativt lindrigt undan menar många i stället har politiska orsaker.
Budgetunderskott i % av BNP. Frankrikes budgetunderskott i förhållande till BNP har varit större än Italiens de senaste elva åren. Visserligen har Frankrikes BNP ökat något mer än Italiens, men det innebär också att skuldökningen är än värre. Källa: Eurostat, Grafik: Nya Tider
Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.nu) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.
Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.
Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.
För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.
Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.
ANALYSRiksbanken offentliggjorde den 13 mars ett beslut om att tillhandahålla 500 miljarder kronor i lån till bankerna med nollränta. Syftet är att möjliggöra lån till livskraftiga företag som får problem grundade på coronavirusets härjningar. Bankerna måste dock kräva en säkerhet för lånen. Bankerna får en möjlighet att låna ut men det finns en risk att pengarna inte kommer till de som behöver dem bäst, eftersom lånebehovet beror på sämre lönsamhet.
EKONOMI”Den jävla Vd:n”, sade Gunnar Ek om en tidigare Vd i Sandvik. God företagskultur är avgörande för värdeökning, inget hjälper om internkulturen är usel. Eks mötesturnéer drar åhörare, mötet i Kungälv 30 januari hade ett hundratal intresserade mött upp. Han varnade för Ericsson som i många år missat sina försäljningsmål trots högklassiga produkter.
ANALYSFöretagen ser fortsatt dystert på utvecklingen i sina respektive branscher, vilket även bekräftas av en ökande arbetslöshet – i dag den femte högsta i EU. Vi kan därför räkna med skattehöjningar under 2020, något som 61 kommuner redan aviserat. Det växande skuldberget är fortsatt ett orosmoln, vilket kan bromsa ekonomin nu när bankerna håller på att höja sina utlåningsräntor. Finansmarknaden är smått euforisk efter storvinster förra året, men även här spås en nedgång under 2020.
EKONOMIKonjunkturinstitutets månatliga uppföljning av det svenska konjunkturläget har varit en dyster läsning under det senaste halvåret. Indikationerna har pekat neråt sedan i våras, med risk för en krympande ekonomi. Den så kallade konfidensindikatorn ger en uppfattning om hur olika aktörer ser på framtiden. Värdet ligger under 100 i novembermätningen, vilket ses som ett tecken på en fortsatt försämring av konjunkturen.
I en rapport som släpptes den 11 december i år visar Konjunkturinstitutet att regeringen inte når sina miljöekonomiska mål. Flera centrala så kallade miljöåtgärder får svidande kritik från Konjunkturinstitutet. Det gäller såväl flygskatten som tvångsinblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel och bonus/malus-systemet för beskattning av nya bilar.
Vid en presskonferens idag meddelade Riksbankens chef, Stefan Ingves, att direktionen beslutat att höja räntan med 0,25 procent till 0,0 procent. Beslutet, som träder i kraft den 8 januari 2020, var väntat, efter en lång period med aviseringar om att minsuräntan skulle komma att överges i slutet av 2019. Beslutet var dock inte enhälligt.
EKONOMISvenskt Näringsliv släppte den 11 november en rapport om tillgången på riskvilligt kapital för tillverkningsindustrin. Där pekar man på stora och växande problem för industrin att låna pengar till annat än fastigheter och menar att det innebär en stor risk för den framtida ekonomiska utvecklingen i Sverige. Bankerna har helt enkelt inte det egna kapital som krävs för att man skall kunna låna ut pengar om det inte finns en fastighet som säkerhet, enligt rapporten.
123 037 97 35
Efter Nya Tiders avslöjande: SL rådfrågar polisen om trygghetsvärdar från Lugna gatanAnnons
Send this to a friend
Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka. 
