EU stoppar import av ryskt gödsel – lantbrukare slår larm

De EU-tullar som idag finns på ryskt konst­gödsel har varit re­lativt låga, omkring 30–40 euro per im­porterat ton. De be­skrivs som ”antidum­pingtullar”, det vill säga att de varit avsedda att förhindra att utländska producenter dumpar gödsel i alltför stora volymer på EU:s marknad med risk för att aktörer i EU skulle slås ut. Dessa tullar är inte specifikt riktade mot Ryssland utan mot flera länder där kostnaden för att producera göd­sel är lägre än i EU.

EU har därmed fortsatt att impor­tera mycket stora mängder ryskt göd­sel – förra året noterades till och med en ökning från redan höga nivåer. De 16 sanktionspaket som EU tagit fram de senaste åren har alla utelämnat gödselimporten. Idag står Ryssland för en tredjedel av EU:s import av urea, det globalt mest kända medlet för kvävegödsel. Ryssland är också storexportör till EU av andra typer av gödsel (kaliumgödsel, fosforgöd­sel). Landet exporterar också råva­ran ammoniak enskilt, som används som råvara vid europeisk kvävebase­rad gödselproduktion. Men för att ta fram ammoniak, en förening av väte och kväve, behövs naturgas – inte bara som energikälla utan också som källa till vätet. Ammoniak produce­ras genom den världsberömda Ha­ber-Bosch-processen, en innovation som revolutionerade jordbruket för omkring hundra år sedan. I sin enk­laste form behövs bara vatten, natur­gas och kväve från luften.

Ryssland har tillgång till naturgas i stora volymer och till låga kostnader, vilket gör rysk ammoniak och färdigt ryskt konstgödsel mycket konkur­renskraftigt på den internationella marknaden. Att producera gödslet utan naturgas är teoretiskt möjligt, till exempel genom elektrolys av vat­ten, men kräver enorma mängder el och är knappast konkurrenskraftigt.

EU driver igenom det de själva varnade för

Totalt importerade EU över sex mil­joner ton gödsel från Ryssland förra året, till ett värde av över två miljar­der euro. Trots att EU motiverat detta med att européerna redan lider hårt av höga energi-och livsmedelspriser, föreslår man nu plötsligt att det rys­ka gödslet ska omfattas av kraftfulla sanktioner. EU-kommissionens för­slag lades fram i slutet av januari och innebär en chockhöjning av tullarna på gödsel från Ryssland och Vitryss­land, både på kvävebaserat gödsel och andra typer, som kväve-fosfor-kalium (NPK) och diammoniumfosfat.

Tullarnas struktur är komplicerad och trappas upp över flera år. I grova drag skulle resultatet bli att tullen på gödsel fördubblas under år 1–3, till 65–75 euro per ton. Tullen skulle då motsvara ungefär 15 procent av varupriset. Efter år tre skulle tullen chockhöjas till ”prohibitiva nivåer”, omkring 400 euro per ton, vilket motsvarar en tull på omkring 100 procent. Tullen är då så hög att den i praktiken stoppar all import – pri­set blir klart högre från Ryssland och Vitryssland än om gödslet köps från något annat land.

Coreper II, en permanent kommit­té inom EU där alla medlemsländers EU-ambassadörer (kallade ”ständiga representanter”) är företrädda, god­kände kommissionens förslag i mars. Det var en viktig indikator på att mi­nisterrådet, som är ett av EU:s två lagstiftande organ, skulle godkänna förslaget. Så blev det också, i mitten av april. Därmed återstår nu bara ett beslut från EU:s andra lagstiftande organ, EU-parlamentet, som kommer att rösta om det redan den 1 juli. Där har alla andra sanktioner mot Ryss­land godkänts med förkrossande majoritet – ofta omkring 95 procent. I regel utbryter eufori i EU-parlamen­tet, i form av applåder och jubel, när sanktionsbesluten klubbas.

Jordbrukare slår larm

Från de som omedelbart berörs av sanktionerna finns dock inga tecken på entusiasm – tvärtom. Copa-Cogeca, som är Europas största paraplyorganisation för lantbrukare och ko­operativ, har slagit larm och försöker få EU att dra tillbaka förslaget. Copa-Cogeca företräder cirka 22 miljoner lantbrukare och 66 organisationer över hela EU.

De varnar för att tullarna riskerar att orsaka stor skada för lantbruket och livsmedelsproduktionen genom kraftiga kostnadsökningar. Orga­nisationen menar att förslaget är framlagt utan en seriös konsekvens­analys. I stället föreslår de att EU bör fokusera på att stärka den inhemska produktionen av gödsel för att på lång sikt minska beroendet av Ryss­land. Men det tar lång tid att utveck­la, och fram tills dess måste de enor­ma volymerna ersättas av import av dyrare gödsel från andra länder. De länder som, näst Ryssland, exporte­rar mest gödsel till EU är i tur och ordning: Egypten, Norge, Marocko, Algeriet, Saudiarabien, USA, Kanada, Trinidad och Tobago, samt Qatar.

Exakt varför EU nu vill driva ige­nom förslaget som man tidigare varnat för är något oklart. Officiellt påstår de att de höga gödseltullarna syftar till att försvaga Ryssland i kri­get mot Ukraina, trots att de flesta be­dömer att kriget nu snabbt går mot sitt slut – och då med Ryssland som vinnare.

”Tullarna förväntas påverka ryska exportintäkter negativt vilket såle­des påverkar Rysslands möjlighet att fortsätta sitt aggressionskrig mot Ukraina”, skriver EU-kommissionen i ett pressmeddelande.

Men eftersom tullarna når full ef­fekt först tre år efter att de träder i kraft, tycks det verkliga motivet vara att klippa alla relationer med Ryss­land på ännu ett område – och då för överskådlig framtid, långt efter att kriget i Ukraina är över.

Den slovakiska EU-kommissionä­ren för handel och ekonomisk säker­het, Maroš Šefčovič, uttalar sig på följande sätt:

”Dessa tullar är noggrant utfor­made för att uppnå flera mål. Vi vill ytterligare försvaga Rysslands krigs­ekonomi, samtidigt som vi minskar EU:s beroende, stödjer vår industri och bevarar global livsmedelssäker­het. Vi kommer att vidta alla nödvän­diga åtgärder för att skydda vår göd­selindustri och våra lantbrukare.”

Locket på från svenska intresseorganisationer

I Sverige finns de tre lant-och jord­bruksjättarna Lantbrukarnas riks­förbund (LRF), Lantmännen och Arla Foods. De svenska organisationerna har dock valt att möta det kontrover­siella EU-förslaget med total tystnad, trots att de är anslutna som medlem­mar till Copa-Cogeca. I många andra EU-länder har dock de största natio­nella organisationerna valt att in­stämma i Copa-Cogecas kritik.