Skip to Content

Euron blir en symbol för en långsammare ekonomisk utveckling i Europa, menar skribenten. Foto: Nya Tider
EKONOMI

Euron sänkte den ekonomiska utvecklingen i euroområdet

PappersupplaganNya Tider v. 11

I en ny rapport från oberoende forskning visas hur införandet av euron har bidragit till en sämre välståndsutveckling i huvuddelen av de åtta undersökta länderna. Bara Tyskland och Nederländerna har en påtagligt positiv effekt av euron. Italien har dragit den största nitlotten, med en BNP-förlust på mer än 4 300 miljarder euro sedan landet införde euro som valuta, 1999.

Publicerad: 14 mars, 2019, 19:07

  • Svenska

Läs även

CEP är en del av forskningsstiftelsen ”Stiftung Ordnungspolitik” i Tyskland. Deras arbete inriktas i första hand på oberoende granskning, analys och utvärdering av EU: s politik.

Den rapport som CEP presenterat visar hur åtta olika EU-länder med euron som valuta har klarat sin ekonomiska utveckling och hur välståndet i landet har utvecklats – eller avvecklats – sedan man bytte valuta till euro. Rapporten offentliggjordes den 25 feb­ruari i år.

Metoden som använts i undersökningen innebär att man väljer en referensgrupp av länder som hade en likartad utveckling som det undersökta landet under några år innan införandet av euron. Man jämför sedan om det gått bättre eller sämre för detta land jämfört med referensgruppen sedan dess. Metoden är erkänt väl fungerande för den här typen av jämförelser.

Bakgrunden till undersökningen är den stora oro som finns bland euro-länderna kring valutans utveckling och inte minst kring effekterna av de stora ekonomiska åtaganden som ECB, den europeiska centralbanken, har gjort.
Man skriver:

I nästan varje land i euroområdet har utvecklingen lett till en diskussion om fördelarna och nackdelarna med gemensam valuta. Medan medborgarna i de oroliga euroländerna beklagar låg ekonomiskt tillväxt och hög arbetslöshet, kritiserar andra länder i euroområdet ECB:s intervention och det faktum att finansiellt stöd gör dem ansvariga för problemländerna. Tjugo år efter dess införande är euron därför mer kontroversiell än någonsin.

De länder som valts ut till undersökningen är Belgien, Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Portugal och Spanien. Kravet för att ta med ett land har varit att landet varit med i EU tillräckligt länge innan man införde euron, för att undvika stora felkällor.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Olle Felten

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Globalistiska intressen bakom Hongkongprotester

HONGKONG– Xi Jinping (Kinas president) är den farligaste fienden till det ”öppna samhället”, förklarade George Soros för världens makthavare i Davos i början av året. Två månader senare utbröt gatuprotester i Hong­kong med udden mot Peking. Är proteströrelsen ett försök att splittra och försvaga Kina eller är det en legitim demokratirörelse? Nya Tider har tittat närmare på protesterna i Hongkong och vilka intressen som döljer sig bakom kulisserna.

Vad händer med räntan?

ANALYSSveriges räntepolitik, tillsammans med tre andra länder, fortsätter att sticka ut genom att hålla kvar vid en negativ styrränta. Riksbankens prognos för en räntehöjning i december i år eller januari nästa år ligger fast, men bankernas chefsekonomer trummar för att det inte skall ske. Konjunkturen ser också ut att vika neråt snabbare än förväntat. Sämre tider och recession lurar i vassen och gör ränteprognosen osäker.

Ryska protesten visar nätjättarnas dubbelmoral

OPINION: TOBIAS SVENSSONRyssland har i bland annat USA anklagats för att blanda sig i andra länders valkampanjer, men under de senaste ryska lokal­valen visade det sig att amerikanska nätjättar bröt mot ryska lagar om valannonsering. Problemet med privata företag som tillhandahåller sociala plattformar är dock oerhört mycket större än denna historia, då nätjättarnas dominans påverkar politisk information över hela världen, menar veckans debattör Tobias Svensson.

Hizbollah slår tillbaka mot Israel – IDF flydde och övergav gränsbas i Avivim

UTRIKESIsrael har under sommaren trappat upp luftanfallen mot granländerna. Inte bara Syrien flygbombas nu regelbundet, utan luftattacker har skett i både Libanon och Irak med både dödade militärer och civila som följd. Den libanesiska shiamilisen Hizbollah svor att hämnas och gjorde det första dagen i september genom att angripa ett israeliskt stridsfordon i norra Israel. Vad som skedde finns det kraftigt motstridiga uppgifter om och Nya Tider reder här ut händelsen som får ses som en tämligen allvarlig upptrappning av det redan spända läget vid Israels norra gräns.

Kärlek och nödmynt i Värnamo – Den 300-åriga historien om Per och Kersti

HISTORIADe flesta känner till Carl Snoilskys dikt ”På Värnamo marknad” som berättar om kärleksparet Per och Kersti som just möttes på en marknad i Värnamo och bestämde sig för att gifta sig. Vad som kanske är mindre känt är att dikten bygger på en sann historia som utspelades i Värnamo för 300 år sedan i år.

En motreaktion på kulturmarxismen kommer

OPINION: DAN AHLMARKSka de etablerade partierna reagera tillräckligt snabbt mot mass­invandring och kulturmarxism, eller är det andra aktörer som får ta över ledarskapet i svensk politik? Ju längre utvecklingen får fortgå, desto radikalare nödgas reaktionen bli, menar veckans debattör Dan Ahlmark, ekon lic och jur kand.

Kortbedrägerierna ökar men nya regler för säkra kortköp oroar bankerna

ANALYSAtt kortbedrägerierna ökat kraftigt under lång tid är ingen nyhet, men nu införs nya regler för kortköp på nätet som minskar riskerna. Många har drabbats av kortbedrägerier och bankerna tar ofta förlusten för att hålla kunderna på gott humör – och för att de inte ska gå tillbaka till kontanter. Samtidigt räknar många bedömare med en stor minskning av internetbaserad handel med kort, på grund av de nya kraven, och både handeln och bankerna oroas av denna risk.

Minusränta på sparkontot – så skjuter bankerna sig själva i foten

EKONOMITidigare har endast banker haft negativ ränta från Riksbanken, men nu flaggar Nordeas storägare Sampo, med dess vd Kari Stadigh i spetsen, för att det kan vara dags att införa minusränta även för privatsparare. Mads Palsvig, före detta investmentbankman, tror att detta kan vara ett sätt att undgå en ekonomisk krasch för bankerna, men det blir dyrköpt.

Gå till arkivet

Send this to a friend