Europas försvarsindustri spås ett historiskt uppsving sedan flera länder aviserat ökade försvarsanslag sedan det blivit klart att man i högre utsträckning måste klara sig utan USA:s hjälp. Storbritanniens premiärminister, Keir Starmer (bilden), har också öppet sagt att han kommer att ”trotsa Trump” när det gäller Vita husets strävan att uppnå fred i Ukraina. Debattör Magnus Stenlund menar dock att det konkursfärdiga Europa lurar sig självt och jämför visionerna om upprustning med USA:s projekt ”stjärnornas krig” som till slut fick Sovjet att kollapsa. Foto: GB News

Europa leds av förrädare – rädda förrädare

DEBATT
När vi nu betraktar de förhandlingar som inletts mellan amerikaner och ryssar om en möjlig fred i Ukraina, så kan det vara svårt att förstå varför man just i Europa, inte minst i Ukraina, är så upprörda över vad som sker. Rent objektivt är alternativet till fred att Ryssland fortsätter att avancera och ödelägga ukrainsk infrastruktur, troligen i snabbare tempo, men ändå inte utan att många tusen liv ytterligare spills, varav de flesta är ukrainska. Civilekonomen och författaren Magnus Stenlund analyserar situationen.

Om inte fred uppnås genom förhandlingar kommer ryska styrkor att fortsätta att pressa de ukrainska försva­rarna bakåt. När Ryss­lands seger så är bekräftad och full­gången, kommer man att göra precis som man själva finner bäst. Det är inte osannolikt att aptiten på att in­förliva fler och större territorier till Ryssland kommer att växa i takt med att fler ryska soldater dör, och i takt med att Ryssland de facto kommer i åtkomst av dessa landvinningar. Varför efter det släppa dem ifrån sig?

Faktum är att i denna logik också ligger det största hotet mot att fredsförhandlingarna inte når i mål. Rysslands strategi har hela tiden va­rit att prioritera att Ukrainas militä­ra resurser mals ner mot minsta möj­liga ryska förlust, medan territoriella vinster har fått vänta. Att man skulle vara beredda att avstå att ta för sig, när sådana vinster framstår som allt­mer lättvunna, det är svårt att tro.

Den misstro som färgar ryssar­nas omdöme om det kollektiva Väst är också ett enormt hinder, eftersom det är på alla sätt väl motiverat. Gång på gång har ledare i Väst valt att svi­ka sina löften och Nato har hela tiden kommit närmare Ryssland, medan dessa röster fortsatt lovat något an­nat. Angela Merkel erkände till och med öppet i efterhand att man avsett att lura ryssarna med en Minsköver­enskommelse, som aldrig var ärligt menad och upprätthölls bara tills dess att man hjälpt Ukraina att bygga upp en stark krigsmakt. Ryska före­trädare har därför också blankt sagt nej till att något av dessa europeiska länder medverkar vid fredssamtal, eftersom ”de vill fortsätta kriget”.

Vi bör därför fråga oss: Hur ska ryssarna kunna lita på Trump och hans team, som trots allt bara har fyra år på sig? Vad händer sen? Och vad har man för garantier att den neokonservativa falangen i Wash­ington inte lyckas ta initiativet igen, med stöd av européerna och kanske ett bättre stöd i kongressen efter ett mellanårsval?

Det är utifrån de här realite­terna som förhandlingarna måste föras, om de ska nå i mål. Vad ska Ryssland kunna erbjudas för att av­stå från en de facto erövring av hela Svartahavskusten inklusive Odessa? Det är huvudsakligen rysktalande som bor även där. Och varför skulle man stanna innan man uppnått ett av sina viktigaste strategiska mål, att ”avrusta” Ukraina? Faktum är att ur Trumps synvinkel så finns det fak­tiskt inte mycket som hindrar Ryss­land att få som de vill även på dessa punkter, mer än att det skulle fram­stå som eftergivenhet och personlig svaghet och oskicklighet.

Vad kan Trump göra för att för­bättra sin förhandlingsposition? Det handlar förstås dels om att ge Moskva det Putin inte kan få på an­nat sätt. Att lägga ner alla sanktioner skulle gynna alla, även USA, men främst Europa. Det faktum att det i USA:s sändebud general Kelloggs för­handlingspropå även ingick att Nord Stream skulle lagas, är i detta avse­ende en ljuspunkt, eftersom det anty­der att USA inte längre skulle vända sig emot ett återupprättande av de ekonomiska förbindelserna mellan Ryssland och Tyskland.

En oberoende undersökning av vem som faktiskt sprängde Nord Stream skulle vara ett klokt initiativ från Donald Trump, inte bara för att klarlägga skulden utan som ett sätt att visa Moskva att Väst denna gång går att lita på, menar debattören. Foto: Kustbevakningen

 

Om detta faktiskt finns med bland de amerikanska förhandlings­korten, så kan vi möjligen tänka oss att Ryssland skulle anse det fördelak­tigt att avstå från större landförvärv. Sådana kan ersättas av andra krav på det framtida Ukraina, bland an­nat att man slutar diskriminera rysk­talande.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Passkontroller vid Polens gränser

Passkontroller vid Polens gränser

🟠 KRÖNIKA SVT:s nyhetssändning rapporterar om gränskontrollerna vid den polsk-tyska gränsen. De utsända lägger den huvudsakliga skulden på så kallade högerkrafter och liknande sammanslutningar. Sanningen är dock något helt annat. Att SVT:s utsända journalister saknar fakta- och språkkunskaper är den vanliga ingrediensen i rapporteringen från utlandet.

Har Donald Trump en diagnos?

Har Donald Trump en diagnos?

🟠 KRÖNIKA President Donald Trump kommer med sina 78 år att bli den äldste sittande presidenten efter sin föregångare Joe Biden. Trump är den ende presidenten i amerikansk historia som blivit ställd inför riksrätt två gånger, och det är också många som försöker ställa en psykiatrisk diagnos på honom. Men hur är det med andra presidenter genom historien? Christer Nilsson, som är medicinhistoriker, tar en titt på anklagelser och bevisade fakta.

Radikalfeminismen

Radikalfeminismen

🟠 OPINION: KARL-OLOV ARNSTBERG Feministisk glaciärforskning är underhållande läsning, men skrattet fastnar i halsen när man förstår att projektet både sponsrats med motsvarande miljoner skattekronor och kunnat publiceras i en ansedd vetenskaplig publikation – inte en skämttidning eller Ding Ding värld. Debattören, professor Karl- Olov Arnstberg, tar detta som exempel på hur radikalfeminismen flyttat fram sina positioner och går till botten med denna sexistiska, självömkande och irrationella dogm.

Robotarna tar över – om vi låter dem

Robotarna tar över – om vi låter dem

🟠 LEDARE Nya Tider granskar i detta nummer den stora och svåra frågan om vad som sker när robotarna inte bara blir en del av vardagen – utan tar över. Redan nästa år planerar ledande teknikföretag, som Tesla, att lansera sina människoliknande robotar som klarar arbetsuppgifter både i industrin och i våra hem.

Reflektioner från nationaldagen

Reflektioner från nationaldagen

🟠 KRÖNIKA Den nationalistiska utomparlamentariska organisationen Det fria Sverige anordnade traditionsenligt ett nationaldagsfirande i Svenskarnas hus i Älgarås. I år var också Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand inbjuden som gäst. I en krönika för Nya Tider skildrar Kasselstrand en fullspäckad dag med både arbete och firande. Han bjuder också läsaren på många personliga reflektioner kring svensk nationalistisk organisering.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.