Storbritannien uthärdar sin näst sämsta skörd någonsin sedan 1983, det år man började föra statistik på det, och vintern 2023/2024 var den våtaste på nästan 200 år. En rekordregnig och onormalt kylig vår och försommar samt rekordkall sommar och likaledes extremt regnig höst har förstört skördar av allt från vete till vindruvor (se bland annat ”Förändrade jetströmmar: Historisk kyla och nederbörd i Storbritannien och världen över – Systemmedia tonar ner och förleder” i NyT nr.10/2024). Det klimatalarmistiska systemmediet Euronews tvingades den 11 oktober beskriva de nya brittiska klimatförhållandena med orden ”nästan obevekligt kallt och fuktigt väder”.
De brittiska bönderna, som redan går på knäna på grund av inte minst allt fler pålagor och hindrande regleringar kopplade till olika ”klimatmål”, står nu i många fall på ruinens brant. Då många brittiska jordbruk redan tvingats i konkurs, inte minst de senaste tio åren, så kan situationen sammantaget inte beskrivas som annat än mycket allvarlig – något som på sikt hotar både brittisk och europeisk matsäkerhet.
Klimatlögner kostar
Det kalla och fuktiga vädret, som närmast oavbrutet fortgått från hösten 2023 till våren och försommaren i år, följt av rekordkall sommar och ännu blötare höst, har drabbat den fram till nyligen snabbt växande brittiska vinindustrin särskilt hårt. Vinodlare i några delar av Storbritannien har sett sina vindruveskördar minska med upp till 75 procent. Vingårdar har funnits i Storbritannien sedan romartiden, men det sedan många år tillbaka intrummade klimatnarrativet om ”global uppvärmning” har fått många vinproducenter att inte bara expandera sin verksamhet, utan även våga satsa på mer temperaturkänsliga druvor. Denna desinformation har nu fått horribel effekt.
Mer allvarligt för matsäkerheten är att veteproduktionen har minskat med en femtedel. Den rekorddåliga skörden i år gav endast 11,1 miljoner ton vete, vilket är nästan 3 miljoner ton mindre än 2023 och en minskning med 21 procent jämfört med femårsgenomsnittet. Detta tvingar Storbritannien till än större importberoende.
Vintergrödor drabbades direkt och värst av vädret medan vårgrödor främst blev lidande av sen plantering – indirekt på grund av samma väder.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
