<strong>Unik trätavla</strong> som återfanns i Dispilio, norra Grekland, 1993. Den har tydliga skrivtecken, de äldsta i världen, men den politiskt korrekta vetenskapen mörklägger vår historia. Bild: 7hills.

Européer före sumererna med skriftspråk

Fynd från norra Grekland visar att européer använde ett skriftspråk 5200 f.Kr., 2000 år före de summeriska kilskriftstavlorna, som allmänt lärs ut att vara de första bevarade skrivna texterna. Fyndet av den så kallade Dispiliotavlan gjordes redan 1993, men politisk korrekthet har gjort att upptäckten fått ringa publicitet.
Professor  George Xourmouziadis, vid Aristoteles universitet i Thessaloniki, ledde många förhistoriska utgrävningar i norra Grekland. Sitt viktigaste fynd, Dispiliotavlan, gjorde han 1993. Han avled den 16 oktober 2013 vid 81 års ålder.
Professor
George Xourmouziadis, vid Aristoteles universitet i Thessaloniki, ledde många förhistoriska utgrävningar i norra Grekland. Sitt viktigaste fynd, Dispiliotavlan, gjorde han 1993. Han avled den 16 oktober 2013 vid 81 års ålder.

1993 gjorde George Xourmouziadis, professor i förhistorisk arkeologi, ett extraordinärt fynd i en stenåldersbosättning nära Kastoriasjön i den nordgrekiska provinsen Makedonien. För cirka 7 000 till 8 000 år sedan bodde där en grupp människor, som man hittat flera olika lämningar efter. En av dem är Dispiliotavlan, som är full av vad som helt klart verkar vara skrivtecken. Man har C12-daterat tavlan till 5260 f.Kr., vilket gör den ett par årtusenden äldre än de texter som man hitintills trott varit de första i världen, de sumeriska kilskriftstavlorna från cirka 3200 f.Kr.

Tavlan är av trä, vilket gör att dess bevarande är något av ett mirakel som gjorts möjligt genom att den legat inbäddad i lera på sjöbotten i tusentals år. Tyvärr skadades tavlan delvis när träet exponerades för luftens syre när den grävdes ut ur leran. De summeriska kilskriftstavlorna är lertavlor som bevarats genom att de brändes eller torkades – i bland omedvetet som när en brand härjade och bevarade tavlorna åt eftervärlden.

Man vet sedan tidigare att symboler, som kan vara en sorts protoskrift, kan återfinnas över hela Europa, men man tror inte att de representerar ett språk. Symbolerna i bland annat Vinčakulturen 4000-5000 år f.Kr. i sydöstra Europa inkluderar kors, svastikor, träd och symboler som i mångt och mycket liknar runor. Det finns även en gammal europeisk folksaga om att en urtida björkgudinna en gång lärde oss att skriva på björkbark. Oavsett om dessa gamla symboler representerar språk eller ej, så gör Dispiliotavlan det utan tvekan, enligt Xourmouziadis.

Andra fynd från bosättningen i Dispilio, som varit känd sedan 1932, inkluderar frön, verktyg och andra tecken på jordbruk och djuravel. Den keramik man hittat är smyckad med tecken som liknar dem som finns på trätavlan. Man har även funnit figuriner, smycken, byggnadsdetaljer och gångar av trä, flöjter, fiskeredskap och en mängd andra föremål. Platsen tros ha varit bebodd från yngre stenåldern (bondestenåldern) 5600 f.Kr. till slutet av stenåldern 3000 f.Kr.

Vad som står på tavlan har forskarna än så länge inte lyckats lista ut och man tror att det kommer att bli svårt. Att det rör sig om skrift är dock ställt utom allt tvivel. Professor Xourmouziadis har bland annat en teori om att det kan röra sig om tecken för att räkna tillhörigheter – en inventarielista – men det är inte på något vis säkert att det stämmer. Texten kan vara en förlaga till Linear B, det skriftspråk som användes från cirka 1200 f.Kr. i Mykene.

Att tyda tavlan kan till och med vara omöjligt innan man gör fler fynd eller rentav ett alfabet som gör det hela lättare. Det vi kan vara säkra på är dock att detta bara är toppen av ett isberg och att fler fynd med största sannolikhet kommer att göras i framtiden, nu när vi vet vad vi ska hålla utkik efter.

Något vi nu kan se som bekräftat är att den första skrivna texten uppstod i Europa och skrevs av européer, tillika jordbrukare, något som i sig gör det hela till ett inom vetenskapen politiskt inkorrekt ämne, då det ytterligare raserar den bild av våra förfäder som ett primitivt och barbariskt släkte som fick all civilisation och kultur utifrån. På grund av de politiska begränsningarna inom arkeologin och det faktum att denna vetenskap till stor del styrs av gammal vana, där man inte vill trampa någon erkänd forskare på tårna, har det tagit ett helt decennium innan det revolutionerande fyndet blev känt och har än i dag inte fått den uppmärksamhet det förtjänar.

Förtydligande av de skrivtecken som man funnit på Dispiliotavlan. Bild: mlahanas
Förtydligande av de skrivtecken som man funnit på Dispiliotavlan. Bild: mlahanas
Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Den lilla ugglan med de stora ögonen

Den lilla ugglan med de stora ögonen

🟠 NATUR I Sverige finns det två vanliga sorters ugglor. En av dessa är pärlugglan. Denna lilla uggla är inte mer än cirka 25 centimeter lång och har stora, klara gula ögon. Den är aktiv om nätterna och vilar på dagen samt jagar små däggdjur och småfåglar.

Media ljuger om att Trump hotar med blodbad

Media ljuger om att Trump hotar med blodbad

🟠 UTRIKES I ett stort antal artiklar i politiskt korrekt media sprids en uppenbar lögn om att Trump ”hotar med ett blodbad om han förlorar valet”. Men tack vare alternativmedia och den sociala medieplattformen X når sanningen ut om lögnen – och vad Trump egentligen sade.

Läs även:

NASA senarelägger sin landning på månen

NASA senarelägger sin landning på månen

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK NASA har på tisdagen hållit en pressträff gällande sitt Artemis-projekt för vetenskaplig utforskning av månen, med det politiskt korrekta målet att landsätta den första kvinnan och den första färgade personen på månens yta och förbereda för mänskliga expeditioner till Mars. Nu meddelar man förseningar i tidplanen.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Klarsynthet och intelligens obekvämt för makthavarna i Sverige

🟠 RECENSION Tommy Ulmnäs har med sin tredje bok, som utkom 2021, byggt vidare på temat om Sveriges förfall som land. Han går igenom område efter område och beskriver hur Sverige gradvis – med uppsåt från korrupta politiker – malts sönder inom alla samhällsområden. Han analyserar problemområdena och ger i boken sin förklaring till varför det ser ut som det gör i landet och är förundrad över att inte fler ser orsak och verkan och efterlyser konsekvensanalyser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Maria Magdalena enligt barockens konstnärer

🟠 HISTORIA Under barockens tidevarv var Maria Magdalena ett av de helgon som var allra mest populär bland konstnärerna. En orsak till hennes popularitet var att katolska kyrkan lade tyngdpunkten dels på de troendes moraliska ansvar, dels på botfärdighet efter konciliet i Trient. Två vanliga motiv under barocken var Maria Magdalena som botfärdig synderska samt hennes möte med den uppståndne Jesus Kristus.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.