Polska statens förstörelse av Natura 2000-området har mött skarp kritik från EU som dock fortsätter att ge landet 100-tals miljarder i bidrag. Foto: Stillbild Youtube

EU:s infrastruktursatsningar främst till nytta för Nato

De stora satsningarna på gigantiska infrastrukturprojekt i Polen, Litauen, Lettland och Estland förväntas gynna näringslivet och erbjuda snabba resor till, och effektiviserat godsflöde med, övriga EU. Såväl Rail Baltica och nya polska motorvägar innebär avgörande satsningar riktade mot Nato, som sedan 2017 utökat sin närvaro med framskjutna stridsgrupper i länderna. Men EU stöder inte ”Nya kanalen över näset Frische Nehrung”.

Som Nya Tider berättat tidigare så utgör Rail Baltica en del av det europeiska TEN-T, och EU-kommissionens målsättningar att utveckla ett hållbart nätverk av järnvägslinjer, vägar, hamnar och flygplatser. TEN-T är benämningen på de av järnvägarnas huvudlinjer som man avser att utveckla fram till 2030 till en sammanlagd summa av 500 miljarder euro från både medlemsländerna och varierande storlek av gemensamt EU-anslag. I TEN-T innefattas nio multimodalt anpassade huvudtransportkorridorer och en av dessa är North Sea-Baltic Corridor som i sin tur har Rail Baltica som fundamental delkomponent. En pusselbit i ett hållbart Europeiskt transportsystem, men också för de militära behoven. De ofta överdimensionerade vägsatsningarna i det glesbefolkade nordöstra Polen och en helt ny fartygskanal som byggs för att undgå den ryskkontrollerade inseglingsrännan vid Baltisjk till lagunen Frisches Haff, har också militär betydelse. Den ryska marinbasen Baltisjk ligger i den gammalpreussiska staden Pillau, som befästes starkt av Gustav II Adolf när svenskarna besatte den och flera andra preussiska hamnar. Motsvarande problem upplevs i nutid med den skillnaden att det är på Rysslands nåder insegling medges i haffen och exempelvis ligger staden Elbings hamnverksamhet under en våt duk.

Baltisjk Containerhamn (Pillau) är inte stor, men mycket viktig i tysk-rysk handel. Foto: Stillbild Youtube

 

EU-toppar och Nato-höjdare bekräftar avsikterna

Här några utspel från i år som understryker just de militära kraven på infrastrukturen.

Herald Ruijters, investeringsdirektör Generaldirektoratet för transport och rörlighet, inom EU-kommissionen, har i sammanhanget garanterat att TEN-T kommer att fullborda Europas inre marknad genom att säkerställa den fysiska kontakten mellan medlemsstaterna och hantera saknade länkar. Det vill här säga att investeringarna spelar en stor roll för tillväxten särskilt i de baltiska länderna, men utan omsvep medger också Herald Ruijters den militära nyttan:

”TEN-projekten som Rail Baltica är också viktiga på en militär nivå, då 1,5 miljarder euro är särskilt avsatta för militära trupper och materieltillgångar. Vi kommer inte att investera bara i militär rörlighet, det är inte vår uppgift”, sade han. ”Men där denna infrastruktur samtidigt kan gynna såväl civilbefolkningen som militären, bör vi göra det.”

Natos stridsgrupper i Polen och Baltikum kan snabbt frakta pansar med den EU-finansierade järnvägen för att försvara Suwalki-luckan. Bild: Nya Tider

 

General Jörg Vollmers, befälhavare för Allied Joint Force Command i Brunssum (Nato-ort i Nederländerna) intygade även han, den 25 juni, att järnvägsprojektet kommer att förbättra den militära rörligheten avsevärt:

”Det är ett civilt och inte ett militärt projekt, men det kommer att vara gynnsamt för båda ändamålen. Det blir fördelaktigt för båda parterna eftersom projektet är till nytta för både ekonomin och militära styrkor”, förklarade Jörg Vollmers under ett besök i Vilnius. Han beskrev också Rail Baltica som ett nyckelprojekt för att bättra på den militära rörligheten i regionen och manade länderna att gå vidare med att anpassa hela sin infrastruktur till gagn för trupprörelser. Natogeneralen emotser satsningar på både järnvägar, landsvägar, hamnar och flygplaster, men ser även att besluten om specifika projekt måste fattas på nationell nivå. På motsvarande sätt har Litauens försvarsminister Raimundas Karoblis tidigare i maj månad fastslagit Rail Balticas viktiga roll för trupptransporter:

”Den framtida järnvägen bör särskilt uppfylla utfordringarna som förflyttning av militär utrustning motsvarar”, enligt försvarsministern.

Den med EU-finansiering utbyggda och 2016 öppnade flygplatsen Szczytno/Ortelsburg har haft tre dagliga förbindelser med Berlin, samt London, Düsseldorf och Krakow. Förmodligen är den militära nyttan mycket större än den civila – den bär även öknamnet ”CIA:s tortyrflygplats” . 2014 fick polska staten betala ett skadestånd på 100 000 och 300 000 Euro till två fångar som Polen tillåtit CIA att hålla på sin ”Black Site” (hemligt CIA fängelse) på Stare Kiejkuty vid flygplatsen Szczytno, detta efter en dom av Europadomstolen. Trots tortyrfängelset gav EU gärna pengar till att bygga ut flygplatsen som öppnades två år senare under det civila namnet Flughafen Olsztyn-Mazury.

Natos ’tortyrflygplats’. Bild: Nya Tider

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Senaste nytt

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Kapitalfrigöringskredit – en avancerad skuldfälla

🟠 EKONOMI Kapitalfrigöringskrediter, eller ”seniorlån“, marknadsförs allt hårdare gentemot inkomstsvaga pensionärer som äger fastigheter eller bostadsrätter. Reklamen bygger på att förmedla känslan av att kunna använda obelånade delar av sitt låsta kapital. Baksidan är dock att skulden växer snabbt och restvärdet efter en framtida försäljning kan bli noll.

En oreda? – Carl Bildts vision om en globalistisk världsordning hotas

🟠 BOKRECENSION År 2025 utkom Carl Bilts nya bok Vad händer nu?: I den nya oredans tid. Den är uppföljare till Den nya oredans tid, från 2020, Albert Bonniers förlag. Det är om denna första bok detta ska handla. Den beskriver väl hur globalisterna ser världen och vad de strävar efter, och Bildt är ett bra exempel på hur man genomför detta i praktiken.

”Rage” på Dramaten

🟠 KULTURKRÖNIKA Hur ser nyskrivna uppsättningar ut på nationalscenen idag? En läsare av Nya Tider lyckades komma in på publikrepetitionen tre dagar innan premiären av ”Rage”, en pjäs där vänsterliberaler försöker förstå och komma till rätta med den nationalistiska frihetsvåg som sveper genom Europa. Detta är hans reflektioner.

Indiestudion Kvltgames censureras – Nintendo stoppar succéspel i sista stund

🟠 KULTUR Kvltgames, spelstudion som gjort sig ett namn med politiskt satiriska spel som Heimat Defender, stod redo att ta steget in på konsolmarknaden. Men dagen före lanseringen på Switch stoppades spelet The Great Rebellion: Edition 2084 av Nintendo – trots tidigare godkännande. Nu berättar grundaren för Nya Tider om hur det gick till och vilka konsekvenser det får för hans företag.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.