Detta dokument, som publicerades den 25 juli 2025, bygger på rättsprocesser riktade mot nio teknikjättar (inklusive TikTok, X, YouTube, Facebook, Instagram, Apple, Amazon, Microsoft och Reddit), och avslöjar hur Europeiska unionens Digital Services Act (DSA), som antogs 2022, används för att införa censur bortom Europas gränser och hota demokratins grundvalar, även i USA. Genom konkreta exempel från rapporten beskriver Nya Tider här mekanismerna i DSA och dess implikationer för yttrandefriheten.
DSA: Ett verktyg för förklädd censur?
Officiellt syftar DSA till att reglera onlineplattformar för att skydda europeiska användare från olagligt eller skadligt innehåll, samtidigt som transparens främjas. Den amerikanska rapporten hävdar dock att denna lagstiftning har blivit ett verktyg för censur, som till och med riktar sig mot lagliga yttranden som är viktiga för den demokratiska debatten. DSA kräver att plattformar identifierar och ”minskar” ”systemrisker”, definierade som något som inkluderar ”desinformation”, ”hatpropaganda”, ”vilseledande eller bedrägligt” innehåll och allt innehåll som har en ”förutsebar negativ effekt på samhällsdebatten och valprocesser”, även om det inte är olagligt.
Denna vaga definition gör det möjligt för europeiska tillsynsmyndigheter, via Europeiska kommissionen och medlemsstaterna, att rikta in sig på politiska budskap. Till exempel, under en konfidentiell workshop som anordnades av kommissionen den 7 maj 2025, presenterades ett fiktivt scenario där ett inlägg på en plattform med namnet ”Delta” av en användare @Patriot90 innehöll en meme av en kvinna som bär hijab med texten ”Terrorist i förklädnad”. Tillhörande kommentarer, som ”Vi måste ta tillbaka vårt land” eller ”Jag är inte rasist, men…”, beskrevs som ”olaglig hatpropaganda” av kommissionen, som krävde att sådana kommentarer omedelbart ska censureras. Detta fall illustrerar hur vanliga, ofta harmlösa, politiska uttryck stigmatiseras som olagliga, även utan en tydlig rättslig grund.
Tryck på plattformar
Rättsakten om digitala tjänster utdömer kolossala böter – upp till 6 procent av ett företags årliga globala omsättning – för bristande efterlevnad, vilket får teknikjättarna att ge efter för europeiska krav. Dessa massiva böter fungerar som ett kraftfullt ekonomiskt incitament och förvandlar plattformar till censuragenter i tillsynsmyndigheternas tjänst.
I rapporten nämns till exempel fallet med X, som lämnade EU:s uppförandekod gällande desinformation i maj 2023 och vägrade att använda faktagranskare från tredje part till förmån för sitt eget Community Notes-system. Som svar på detta inledde kommissionen en utredning i oktober 2023 och hotade X med böter på mer än 1 miljard dollar för bristande efterlevnad av rättsakten om digitala tjänster. Detta fall visar hur EU utövar direkta påtryckningar för att tvinga plattformarna att anpassa sin praxis till EU:s krav, även när dessa strider mot företagens interna regler.
Dessutom tillåter DSA ”betrodda anmälare”, personer eller organisationer som ofta finansieras av regeringar, som flaggar för innehåll som ska tas bort. Rapporten noterar att dessa anmälare är ”uteslutande pro-censur” och ofta riktar in sig på diskurser som är kritiska mot regeringars politik, till exempel de som rör invandring eller miljö. Denna delegering av makt till organisationer som är i linje med statliga intressen illustrerar hur regleringsincitament används för att kontrollera det offentliga samtalet genom att marginalisera avvikande röster.
Denna dynamik skapar en miljö där plattformar, av rädsla för sanktioner, i förebyggande syfte censurerar flaggat innehåll, även om det inte bryter mot lagen.
En global påverkan på yttrandefriheten
Även om EU hävdar att rättsakten om digitala tjänster endast gäller för EU:s medborgare är dess inverkan global. Teknikplattformar, främst amerikanska, tillämpar i allmänhet enhetliga modereringspolicyer på global nivå av operativa skäl. Därmed blir de stränga kraven i DSA de facto globala standarder som påverkar vad användare, även utanför Europa, kan säga eller se online. Rapporten citerar ett uttalande av den dåvarande EU-kommissionären Thierry Breton i augusti 2024, där han hotade X med vedergällning om USA:s politiska retorik ”spiller över” till EU, vilket påvisar den uttryckliga avsikten att påverka det globala innehållet.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
