Föreningen Näthatsgranskaren, som Nya Tider tidigare har skrivit om, har beviljats 536 000 kronor i bidrag finansierade med skattemedel, för kommande år. Verksamheten handlar framförallt om att massanmäla medborgare som uttrycker kontroversiella åsikter på sociala medier, för hets mot folkgrupp. Bakom bidragsutbetalningen står Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.
Nya Tiders har efter upprepade försök misslyckats med att komma i kontakt med den person som fattat beslut i ärendet, efter att Näthatsgranskarens kassör Tomas Åberg i ett antal e-brev varnat MUCF för att Nya Tiders reporter skulle ta kontakt med myndigheten. I e-breven så påstår han även att Nya Tider förmedlar ”konspirationer” och ”falska nyheter”. Åberg påpekar också att det var Nya Tider som skrev ”dravlet” om att Klimatgreta var i maskopi med Soros – en artikel som till dags datum har nästan tjugo tusen delningar på sociala medier.
Polisiärt arbete under olika projektnamn
Värt att notera är att vid föreningens första projektansökningar 2017 och 2018 så gick ”projekten” under namnen ”Valfrid” samt ”Nätfrid”. Nu i den senast beviljade ansökan så går projektet under det kontroversiella namnet ”Rättstatsaktivism mot nätkränkningar”. En statlig myndighet ger alltså pengar till en privat förening för att bedriva polisiär verksamhet mot medborgares åsikter på nätet, trots att polisen redan har anställt särskilda ”hat- och demokratibrottsutredare”.
Näthatsgranskarens massanmälningar om olika former av åsiktsbrott skapar dessutom en stor arbetsbörda för en polismyndighet som redan är överbelastad. Idag saknas det till exempel resurser att utreda våldtäkter vilket, enligt Brottsförebyggande rådet, bidrar till att enbart 5 av 100 anmälningar resulterar i en fällande dom.
Näthatsgranskaren har beviljats bidrag vid samtliga tre ansökningar under perioden 2017-2019, om totalt 2 131 000 skattekronor.
Aktivism mot svenskar
I ett klagomål som inkommit till MUCF hävdas att hot, hat och missaktning från icke-svenskar på nätet inte är något som föreningen polisanmäler och att alla insatser istället är inriktade på att få etniska svenskar fällda för lagen hets mot folkgrupp. När detta har ifrågasatts så har Näthatsgranskaren svarat med att det står var och en fritt att starta en egen förening med andra prioriteringar.
Tveksam sekretess
Kritikern och samhällsdebattören Kjell Böhlin har granskat de offentliga uppgifterna från MUCF och andra myndigheter under en längre tid gällande Näthatsgranskarens förehavanden. På det sociala nätverket Twitter uttrycker han tung kritik mot hur MUCF har sekretessbelagt uppgifterna för 2019.
Efter att ha begärt ut de offentliga uppgifterna för Näthatsgranskarens senaste ansökan 2019 har det framkommit att förnamn, efternamn, adress och telefonnummer är sekretessbelagda. De enda offentliga uppgifterna som syns i ansökan är att kassören Tomas Åberg har gjort bidragsansökan.
