Faran med att överge kontanterna i Sverige

I Sverige har vi under de senaste decennierna sett en snabb övergång från kontanter till digitala betalningar. Bankkort, Swish och andra appar har i praktiken tagit över nästan all betalningsverksamhet, och det finns en stark vilja från många håll att helt överge kontanterna. Men denna utveckling är inte utan risker. Att slopa kontanter helt kan få allvarliga konsekvenser för tillgänglighet, trygghet och samhällssäkerhet. Dessutom bygger många av de argument som används mot kontanter på missförstånd och felaktigheter.

Tillgänglighet för äldre och utsatta

En av de mest uppenbara riskerna med att överge kontanterna är att stora grupper i samhället, särskilt äldre, riskerar att hamna utanför. Trots att många pensionärer idag har lärt sig använda bankkort och mobila betalningar, finns det fortfarande en betydande andel som föredrar kontanter eller helt enkelt inte kan hantera digital teknik på ett smidigt sätt. För dem är kontanter inte bara ett betalningsmedel utan också en trygghet i vardagen.

Vidare är många äldre oroliga för integriteten och säkerheten i digitala betalningar. Att övergå till ett samhälle utan kontanter innebär att varje köp lämnar en digital spårbarhet, vilket inte alla är bekväma med. Att tvingas använda digitala tjänster kan skapa en känsla av utanförskap och beroende av tekniska lösningar som inte alltid fungerar felfritt.

Vad händer vid strömavbrott och katastrofer?

En annan viktig aspekt är samhällssäkerheten. Vid strömavbrott, it-attacker eller andra större katastrofer som påverkar vårt elnät eller internetuppkoppling, riskerar hela det digitala betalsystemet att slås ut. Då blir kontanter den enda fungerande lösningen för att kunna handla mat, mediciner och andra nödvändigheter. Det är en kritisk reserv för att samhället ska fungera även i kris.

Historien visar att även i välutvecklade samhällen kan oväntade händelser leda till stora störningar i digital infrastruktur. Att helt förlita sig på digitala betalningar är därför riskabelt och kan få allvarliga konsekvenser i en nödsituation.

Felaktiga argument mot kontanter

Motståndare till kontanter brukar ofta lyfta fram att kontanter skulle underlätta brottslighet som penningtvätt, skattefusk och annan illegal verksamhet. Även om kontanter kan användas för sådana ändamål är det långt ifrån hela sanningen att avskaffa dem skulle lösa dessa problem.

Faktum är att majoriteten av penningtvätt och ekonomisk brottslighet idag sker via digitala kanaler, där transaktioner kan ske i enorma volymer och ofta är svårare att spåra än kontantflöden som kan dokumenteras och analyseras i efterhand. Det finns också många andra verktyg och regler för att bekämpa ekonomisk brottslighet utan att behöva avskaffa kontanter.

Att skylla på kontanter som roten till allt ont är därför ett förenklat och missvisande argument. Istället bör fokus ligga på bättre kontrollsystem och utbildning för att bekämpa brottslighet, oavsett betalningsmetod.

Hur ser utvecklingen ut?

Som tur är går utvecklingen långsammare än vad många tror. Trots att digitala betalningar ökar, finns det fortfarande stora delar av befolkningen som använder och värdesätter kontanter. Banker, butiker och myndigheter ser också i många fall behovet av att behålla kontanter som ett alternativ. Det finns en bredare förståelse för att ett samhälle som helt överger kontanter riskerar att exkludera sårbara grupper och skapa nya problem.

Den långsamma utvecklingen ger oss också tid att diskutera och planera hur en eventuell minskning av kontanter ska ske på ett sätt som tar hänsyn till alla aspekter – inte bara effektivitet och digitalisering, utan även tillgänglighet, säkerhet och demokrati.

Vad kan vi lära av andra områden?

En intressant parallell kan dras till regleringen av bettingsajter som inte har svensk licens. Även här finns en stark önskan att skapa en strikt, kontrollerad miljö som ska skydda konsumenter och minska risker. Men marknaden är global, och spelare hittar ofta vägar runt reglerna. Att förbjuda något eller helt stänga ner en kanal löser inte problemen utan kan snarare skapa nya, svårare att kontrollera risker.

På samma sätt kan en fullständig avskaffning av kontanter skapa nya problem snarare än att lösa de gamla. Det krävs en balanserad och genomtänkt strategi där kontanter fortsatt finns som en del av ett mångfacetterat betalningssystem.

Sammanfattning

Att helt överge kontanterna i Sverige är en farlig väg att gå. Det riskerar att exkludera äldre och andra grupper, skapa stora problem vid strömavbrott och katastrofer, och bygger till stor del på felaktiga argument om kontanthantering och brottslighet. Som tur är går utvecklingen långsammare än vad många tror, vilket ger oss möjlighet att föra en nyanserad debatt om hur vi ska skapa ett hållbart och inkluderande betalningssystem.

I en värld som alltmer präglas av digitala lösningar måste vi komma ihåg att inte alla har samma förutsättningar och att tryggheten i kontanter fortfarande är en viktig del av Sveriges ekonomiska ekosystem. Att slå ut kontanter helt vore att riskera den ekonomiska demokratin – en risk vi helt enkelt inte har råd att ta.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Passkontroller vid Polens gränser

Passkontroller vid Polens gränser

🟠 KRÖNIKA SVT:s nyhetssändning rapporterar om gränskontrollerna vid den polsk-tyska gränsen. De utsända lägger den huvudsakliga skulden på så kallade högerkrafter och liknande sammanslutningar. Sanningen är dock något helt annat. Att SVT:s utsända journalister saknar fakta- och språkkunskaper är den vanliga ingrediensen i rapporteringen från utlandet.

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.