Skip to Content

Hur kommer världen att se ut om 10 år, 100 år eller en miljon år? Kommer vår civilisation att fortsätta mot den avgrund vi nu verkar vara på väg? Författaren försöker sig på en framtidsskildring i romanform och levererar en sci-fi som manar till eftertanke samtidigt som den är medryckande. Illustration: Arktos
KULTUR

Fayes första roman

Guillaume Faye är ett slags affischnamn för den Franska nya högern. Hans böcker är alltid i framkant, alltid tankeväckande, om än inte alltid träffande. Men han gör intryck och vem kan glömma Faye-klassiker som Convergence of Catastrophes, Archeofuturism och Why We Fight. Den sistnämnda recenserades för sin del i Nya Tider v. 9/2013. Nu är Faye aktuell med en roman.

Publicerad: 7 maj, 2017, 00:02

  • Svenska

Läs även

I början av 2000-talet kom Fayes essäsamling Archeofuturism. Detta var ett slags provkarta på Fayes åsikter. Där fanns texter som kritiserade liberalismen, som diskuterade etnomasochism (”vitt självhat”) och som målade upp en katastrofal framtid präglad av massinvandring, minskade födslotal bland vita, ekonomisk recession och miljöförstöring. Och själva titelessän var som sig bör en text om ”archeofuturism”, en alternativ högerståndpunkt jämfört med konservatism. Ty konservatism kan ofta bli tillbakablickande och defensiv. Fayes archeofuturism bejakade teknisk utveckling, samtidigt som den inte var en naiv framtidsoptimism. Den balanserade futurism med ”arkaism”, utifrån traditionella perspektiv.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Lennart Svensson

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Makt och frimureri på Karl XIII:s Rosersberg

HISTORIABeläget på den uppländska landsbygden, omgivet av en grönskande natur, ligger Rosersbergs slott – ett praktfullt, furstligt residens med vita byggnader och en om sommaren grönskande park. Slottet ägdes fram till 1818 av hertig Carl, sedermera konung Karl XIII, och dennes flitigt dagboksskrivande maka Hedvig Elisabeth Charlotta. Till det yttre ser slottet ut som vilket kungligt slott som helst, men inom dess väggar döljer sig många hemligheter och ockulta mysterier som lätt går det blotta ögat förbi.

Runstenen i Kensington – en kontroversiell gåta

Den 8 november 1898 fann amerikasvensken Olof Öhman från Forsa i Hälsingland och hans tioåriga son Edvard en artefakt som trädrötter slingrat sig runt på landsbygden i Minnesota. Det bonden hade funnit visade sig otroligt nog vara en runsten i skandinavisk stil, daterad till år 1362. Detta sensationella fynd bär på en dold hemlighet som berör alla som kommer i dess väg.

Medietystnad när vit amerikan dödats av polis

UTRIKESDaniel Shaver, 26, har inte gjort något olagligt men står nu på knä i en hotellkorridor med mynningarna från polisens automatkarbiner riktade mot sig. När han kort därefter beordras att krypa mot poliserna råkar han föra ned sin hand mot midjan, och blir ihjälskjuten med fem skott.

Litet är vackert: Chris Poll om robotar och kapitalismens framtid

REPORTAGEVi måste vara beredda på en omfattande förändring när robotarna ersätter människan i tillverkningsindustrin, men den kan vara väldigt positiv för människan, menar den brittiske finansmannen Chris Poll. Under den antiglobalistiska konferensen i Chisinau argumenterade han för att automatiseringen kommer att göra tillverkningen mer lokal, då priset på arbetskraft inte kommer att spela någon roll längre.

Antiglobalistisk konferens i Moldavien

REPORTAGEPolitiker, företagare och inflytelserika tänkare från en rad länder deltog på den internationella konferensen, som vissa betecknar ”anti-Davos” med anspelning på det liberala Världsekonomiforumet. Olika sätt att stärka lokala ekonomier och regionalt oberoende diskuterades under konferensen, som bar en tydlig prägel av europeisk lokalpatriotism.

Nej, Aftonbladet, Hennix nya namn fanns inte på Wikipedia ‒ förrän ni redigerade dit det

INRIKES‒ Googlar man på det namn som han har nu så kommer man ju till den Wikipediasidan där det står hans gamla namn också, sade AB-”journalisten” Josefin Silverberg anklagande till socialchefen på Varbergs kommun. Samtalet var ett led i en uthängning av Nils-Eric Hennix, 73, med avsikten att få honom sparkad från sitt ideella uppdrag med att underhålla äldre i Varbergs kommun. Nya Tiders granskning visar emellertid att Silverberg själv tycks ha sett till att uppgifterna om Hennix nya namn gjordes tillgängliga på Wikipedia så sent som kvällen före samtalet. Innan dess fanns uppgifterna endast publicerade i en liten obskyr tidskrift utgiven av Juridikfronten, vars ordförande uppges ha förföljt Hennix under tio års tid.

Kina spänner musklerna med ny sidenväg

UTRIKESKinas president Xi Jinping har tagit initiativet till ett ekonomiskt projekt som går under namnet One Belt one Road och jämförs med den gamla Sidenvägen. Projektet offentliggjordes redan 2013, men är okänt för den breda allmänheten. Märkligt kan tyckas, när projektet ska knyta ihop 60 länder och är beräknat kosta åtta biljoner dollar eller 8 000 000 000 000 dollar. Ja, du såg rätt, tolv nollor.

Faran med att lägga sig i andra länders angelägenheter

DEBATTDen senaste händelseutvecklingen i Iran visar att många inom den invandringskritiska scenen helt saknar förståelse för termen ”suveränitet”. Att lägga sig i andra länders angelägenheter för att man vill pådyvla ett land sina egna idéer gynnar sällan eller aldrig våra europeiska intressen, menar den tyske chefredaktören Manuel Ochsenreiter.

Gå till arkivet