Om en person dör utan att ha en närmare arvinge än kusin och inte heller har skrivit testamente, hamnar pengarna hos Allmänna arvsfonden. Den instiftades av riksdagen 1928 och tanken var att medlen skulle gå till allmännyttiga ändamål, till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning.
Förra året delade man ut över en halv miljard kronor och Nya Tiders granskning visar att många av projekten är vällovliga, bland annat återfinns återkommande stöd till de olika idrottsförbunden, lokala sportföreningar och handikapporganisationer. Även ett projekt för älvdalska språkets bevarande fick förra året nästan 2,4 miljoner kronor.
Öronmärkta för invandrare
En stor del av stödet hamnar dock hos grupper som inte har någon direkt koppling till svenska åldringar eller den bygd där dessa växte upp. Det ska tilläggas att återkommande formuleringar som ”olika bakgrund”, ”underlätta integration” och ”olika sexuell läggning” mest verkar vara kodord som många sökande använder för att de tror att det ökar chansen att få stödet beviljat. Det är ändå anmärkningsvärt hur många av projekten som riktar sig specifikt till ”nyanlända” eller andra grupper av invandrare och etniska grupper, men aldrig specifikt svenska.
Just projekt riktade till så kallade nyanlända har ökat enormt. Efter det kraftiga inflödet av asylsökande 2015 fick arvsfonden i uppdrag att skapa en särskild satsning på nyanlända som skulle löpa från och med 2016 och omfatta 120 projekt. Man har inte satt någon gräns för hur länge man räknas som nyanländ.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
