Skip to Content

Vacker målning av moder och barn av konstnären Fritz Zuber-Buhler (1822-1896).
INRIKES

Fira moderskapet på Mors dag!

PappersupplaganNya Tider v. 21

Mitt i försommartidens spirande och löftesrika grönska firas mor. En dag för gratulationer, framtidshopp och minnen. En dag när generationernas band stärks. Vi hyllar mödrarnas erfarenhet, livsvisdom och kunskap. Traditionen att fira Mors dag såg dagens ljus i början av 1900-talet i USA. En dam vid namn Ann Jarvis ville med Mors dag se till att familjerna bevarade sin sammanhållning även när barnen hade flyttat hemifrån. År 1920 kom traditionen att fira Mors dag till Sverige.

Publicerad: 29 maj, 2021, 17:11

  • Svenska

Läs även

Tor vaknar tidigt. Det är Mors dag och solen värmer redan från klarblå himmel. Tor drar på sig jackan och hoppar i gummistövlarna. Mormors man, Henning, har sagt att bara man har gummistövlar på sig så reder sig det mesta.

Moder och barn. Rysk ikon.

Tor springer bort till björkängen där den skira grönskan har vaknat till liv. Där växer förgätmigej, liljekonvalj, gullviva och daggkåpa. Tor plockar två buketter, en till mamma Karin och en till mormor Iris. Han har också gjort två färgglada teckningar. Den ena föreställer en lådbil, den ska mormor få. Den andra föreställer en klargul Ferrari. Den är till mamma. ”Don efter person”, säger Tors pappa, Erik, och skrattar när han ser teckningarna. ”Mormor har inget körkort, men en lådbil kan alla klara av”, säger Tor.

När Tor kommer springande med buketterna står Henning och väntar i dörröppningen. ”Vilka fina blommor!”, säger han. Då hörs gökens ”Ko, ko”, klart och tydligt. De lyssnar. Henning ser förnöjd ut. ”Västergök är Bästergök”, säger han.

De dukar på det gamla slagbordet. Det skall bli riktigt härlig morsdagsfrukost med Hennings gräddade våfflor. Buketterna sätter de i vasar. ”Så fina buketterna är”, säger Henning. Tor placerar svenska flaggan på bordet. Tors föräldrar kommer, och snart sitter de tillsammans i köket. Mamma Karin och mormor Iris får sina teckningar.

Karin tar fram ett paket och ger till Iris. ”Grattis på Mors dag!” Försiktigt öppnar Iris paketet och en Ikon kommer i dagen. Klara färger mot en bakgrund av guld. Ikonen föreställer Jungfru Maria och Jesusbarnet. Iris får tårar i ögonen. Tor slår armarna om henne. ”Blev du inte glad?”, undrar han. Iris är glad. Så länge hon kan minnas har hon önskat sig en ikon.

Hon och Henning har besökt ikonutställningar, och varje gång de går in i en kyrka stannar de framför ikonen och tänder ett ljus. I en del kyrkor står det en vas med färska blommor framför ikonen, och det händer att någon har draperat en spetsslöja på den övre delen av den. Inom de ortodoxa och katolska kyrkotraditionerna har ikonen en mycket viktig betydelse. Den blir också mer vanlig i den protestantiska kyrkan.

Ikonen är ingen vanlig bild, den står för något mycket mer. Ikonen utgör en del av det kristna budskapet och kal­las ibland för ett fönster mot himlen. Vi får en glimt av det gudomliga när vi ser personerna som är avbildade. Det är Jesus, Jungfru Maria samt olika helgon. De avbildade personerna riktar sina blickar mot betraktaren. Även på de ikoner där Maria ser på sin son, ser hon även oss. Människan är sedd och Gud är ”seendets Gud”, som det står i 1 Mosebok kapitel 17, vers 13.

Att bli sedd och bekräftad hör till människans grundläggande behov på samma sätt som att vi behöver mat, vatten och sömn. Att bli sedd är ett behov som finns kvar hela livet. Det är som om vi inte riktigt finns till om vi inte blir sedda. För det lilla barnet är anknytningen till mamman viktigast den första tiden. Den ikon, eller Madonnabild som den också kal­las, som Iris fick på Mors dag symboliserar vad moderskapet står för.

Madonnabilden är ett av de mest avbildade motiven i världen. Den har funnits sedan urminnes tider och i olika former. Att vara mor och att mamma sitt barn är ett grundläggande mänskligt behov.

Vad betyder då ”att mamma” sitt barn? Uttrycken ”att mamma” och att ”bli mammad” beskriver författaren Clarissa Pinkola Estés i boken Kvinnor som slår följe med vargarna. Att sätta barn till världen är en sak, men att ta hand om barnet är något annat. Det handlar om att kunna ta hand om sitt barn och att vägledas av äldre kvinnor med erfarenhet och kunskap. Att bära barnet nära sig och tolka barnets behov utan att förklarande ord behövs.

Mammandet handlar om djupa instinktiva känslor. Att se, lyssna, beskydda, leda, uppmuntra, vårda, trösta, uppfostra och undervisa. Att ta ansvar och visa hänsyn. Det handlar om att lotsa barnet ut i livet. Varje människa är unik och vi har olika gåvor. De fyra första åren är grundläggande för barnets utveckling. Ett litet barn har rätt att upptäcka världen i sin egen takt. Barnen skall inte ha skärmtid, de skall ha lektid, mystid och läsa saga-tid. Barn behöver nära relationer med föräldrar, syskon, släktingar.

Att vara mamma och vilja ta hand om sitt barn under de fyra första åren är inte lätt i dag. Då har man ju gått i ”kvinnofällan”, enligt nutidens sätt att se det. Hur kan barn utgöra en fälla? Detta tankesätt är obegripligt för mig. Idag skall kvinnor vara upptagna av sig själva och göra karriär i arbetslivet. Att vägleda en nybliven mamma överlåts till de av staten utsedda experterna som varken har någon anknytning till den nyblivna mamman eller barnet. Efter ett år tas barnet om hand av staten och placeras på förskola så att det inte kan uppstå någon djupare anknytning till mamma och familj.

När den naturliga längtan efter att ta hand om sitt barn åsidosätts av barnomsorgs­experter skapas naturligtvis ohälsa. Både barn och föräldrar far illa. Ingen kan ersätta mamman under de första levnadsåren! Hur många kvinnor som lider i det tysta när de måste lämna bort sina barn på förskola vet vi inte. Det är ingen som vågar säga något.

En mamma som har blivit vägledd av sin mamma och äldre generationer får värdefull kunskap i att organisera, planera, säga ifrån, sätta gränser och läsa av olika situationer. Det här är färdigheter som är viktiga för ett fungerande samhälle. Tänk så mycket oro, ångest, rädsla och konflikter som skulle kunna dämpas och till och med förhindras om mammorna fick vara mammor.

Iris tar med sig Tor in i vardagsrummet och hänger upp ikonen på väggen. ”Se så fint! Tänk om fler hade sådana ikoner hemma så de blir påminda om att det viktigaste är att ta hand om varandra. Då kanske det skulle bli annorlunda i vårt land”, säger Iris. Tor och hans föräldrar ska åka hem. ”Tack för god frukost!”, säger de. ”Glöm inte din Ferrari!”, påminner Erik. ”Det är den enda sportbil du lär få!” Iris och Henning står i dörren och vinkar. De skall sätta en ram kring lådbilen.

Jeanette Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Mellan hägg och syren

KULTURDe flesta människor har någon form av relation till träd. Kanske var det barndomens klättervänliga fruktträd som på våren stod i en fager sky av mild blom och på hösten gav sin frukt till allehanda godsaker. Vad det än var för träd, så kretsar våra liv kring dessa vackra skapelser. Vi kan inte leva på jorden utan träd. Den här berättelsen utgår ifrån träd som betyder mycket för oss nordbor. Dels inom den fornnordiska seden och dels inom den kristna tron.

Fredrik Lindström: Det fanns ett politiskt program för att göra Sverige mindre vitt

DIGITAL FÖRELÄSNINGPå 1960-talet fick Sverige helt nya värderingar som fortfarande råder i samhället. Det hela bottnade i en ”identitetskris” som gjorde att Sverige på mycket kort tid ”slängde ut hela vår gamla historia”. Det menar historikern och författaren Fredrik Lindström, som även säger att det fanns ett ”politiskt program som handlade om att göra Sverige mindre vitt”. Han redogör kritiskt och med en del humor för hur Sverige hanterat sin historia och trott att man skulle bli världens modernaste land – men blev ett av de mest udda.

Den mystiska gravhögen Anundshög

KULTURAnundshög i Västerås är Sveriges största gravhög. Här hölls ting under 1300- och 1400-talen. År 1998 undersöktes en mindre del av högen och sedan 2008 har fler arkeologiska undersökningar gjorts på platsen. Trots detta är Anundshög ännu ett mysterium och relativt okänd för allmänheten.

Mjöldryga – en ovälkommen gäst i rågen

KULTURSvedjandet med odling av råg har under långa tider varit oerhört vanligt i Sverige. Oftast fick man enastående skörderesultat, men vissa år, så kunde svedjerågen (och även övriga rågåkrar) få en ovälkommen gäst – mjöldrygan.

Pilsnerkorv – Mytologisk folkhälsokorv på burk

KULTURPå nätforumet Flashback finns en tråd om hur man bäst tillagar pilsnerkorv. Tråden, som startades 2009 och har inlägg ända fram till idag, sladdar senare in i en analys av korvens ingredienser innan den detonerar i en dråplig samtidsironi där även Pridefestivalen flyger förbi. Sveriges mest mytologiska charkprodukt har en speciell historia och den är inte slut än.

Henrik Paetau: Läsarresponsen inspirerade till bok

KULTURPaetau är känd för Nya Tiders läsare som en återkommande krönikör som sätter olika aspekter av det svenska samhället i blixtbelysning. Med bakgrund i Finland och med stora erfarenheter från and­ra länder kan han peka på företeelser i Sverige som sticker ut och skärskåda dem. Många läsare har reagerat på hans iakttagelser, något som inspirerat honom till att skriva en bok.

Svedjeriket Sverige

HISTORIA”Att svedja har varit så vanligt i vårt land sedan urminnes tider och är fortfarande så vanligt”, skrev adelsmannen Schering Rosenhane på 1660-talet, ”att fråga är om icke Svea rike har sitt namn därutav”. Man kan förstås bortse från denna vidlyftiga tolkning av namnet på vårt land, men faktum kvarstår – Sverige har varit ett svedjerike. Svedjebruket har varit oerhört vanligt, sannolikt ända sedan förhistorisk tid fram till mitten av 1800-talet. De sista svedjorna tändes under andra världskriget.

Ales stenar – en svensk världs­attraktion från bronsåldern

INRIKESRECENSION: Amatörforskaren Bob G Linds undersökningar av Ales stenar visar att stensättningen mycket sannolikt är äldre och har haft en annan funktion än vad som hävdats. De arkeologiska och astronomiska bevisen tyder på att detta fornminne snarare är en solkalender och solur från bronsåldern och inte en skeppssättning från järnåldern. I boken Ales stenar – en världsattraktion från bronsåldern jämför Lind de astronomiska kunskaperna hos bronsålderns skandinaver med de antika egyptiernas.

Gå till arkivet

Send this to a friend