Fjällkor betade längs fjällkedjan redan för flera tusen år sedan. Arkeologiska fynd visar att det fanns permanenta bosättningar i norra Sverige långt innan samerna vand­rade in. Innan samerna fick ensamrätt på rennäringen var det faktiskt fjällbönderna som ägde fler renar än samerna i Härjedalen. Infälld bild: Orter, fjäll och sjöar skyltas om på samiska. Foton: Privat

Flera folkgrupper i norr med lång historik

Sverige har sedan drygt hundra år särrättigheter för samer, rättigheter som and­ra etniska grupper inte har. Detta är ingen randföreteelse; 35 procent av Sveriges yta är öronmärkt för renbete, och där dikterar samerna villkoren för jakt och fiske. Ungefär hälften av Sveriges yta nyttjas till renbete. Detta är diskriminerande mot and­ra invånare i dessa områden, menar debattören, som även pekar på att samerna kal­las ursprungsfolk, trots att dessa områden varit bebodda i tusentals år före deras ankomst.

Den nu gällande rennäringslagen (1971) bygger på de första renbeteslagarna 1886-1928. Dessa i sin tur utgick från dåtidens kunskaper och, bland annat, naturligtvis också på de då rasbiologiska uppfattningarna. Rennäringslagstiftningen lägger en grund för särrättigheter till renägande samer – rättigheter till mark och vatten som varken ges till icke-renägande samer eller till and­ra etniska historiska folkgrupper i norra Sverige. Samerna ges dessutom i grundlagen en status som urfolk i Sverige. Uppenbarligen vilar även det på dåtida kunskaper och uppfattningar – man trodde sig veta hur det förhöll sig. Sammantaget innebär det att politik och statliga förvaltningsmyndigheter alltmer och systematiskt prioriterar samisk rennäring och samekultur i norra Sverige.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Gå inte på snacket om Europa – det är en fälla

Gå inte på snacket om Europa – det är en fälla

🟠 DEBATT Den senaste tiden har EU-pampar och deras småpåvar i de enskilda medlemsländerna, däribland Sverige, plötsligt talat om Europa som aldrig förr. ”ReArm Europe ska medföra 800 miljarder euro till försvar av Europa”, meddelade EU-kommissionens svenska representation. Ulf Kristersson talade om ”det europeiska försvaret”. Här finns stora faror att se upp för. Det menar Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand i denna opinionsartikel.

Läs även:

Gå inte på snacket om Europa – det är en fälla

Gå inte på snacket om Europa – det är en fälla

🟠 DEBATT Den senaste tiden har EU-pampar och deras småpåvar i de enskilda medlemsländerna, däribland Sverige, plötsligt talat om Europa som aldrig förr. ”ReArm Europe ska medföra 800 miljarder euro till försvar av Europa”, meddelade EU-kommissionens svenska representation. Ulf Kristersson talade om ”det europeiska försvaret”. Här finns stora faror att se upp för. Det menar Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand i denna opinionsartikel.

Hur kan en realistisk fred egentligen se ut?

Hur kan en realistisk fred egentligen se ut?

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET I detta nummer anknyter många artiklar till kriget i Ukraina och flera debattörer har velat ge sin syn på förutsättningarna för en möjlig fred. Vi går igenom allt ifrån Trumps tänkbara baktankar och missuppfattningar till säkerhetspolitiska och ekonomiska aspekter. Vägen till en hållbar fred är svår, då positionerna är låsta – Putin har långtifrån uppnått målen med kriget och EU diskuterar strategier för att förlänga kriget i många år och sedan att upprätthålla sanktioner även efter att kriget avslutats.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.