Årets konferens Folk och försvar hölls digitalt. Foto: Folk och försvar

Folk och försvars konferens: Komplexa hot, ryssen som skrämsel och gängkrig som minimeras

Förbundet Folk och försvar hade under andra veckan i januari sin årliga konferens. Den brukar hållas i Högfjällshotellet i Sälen, men pandemin gjorde att den istället hölls digitalt från huvudstaden. Som teman angavs ”Sveriges förmåga att möta hot och kriser i en omvärld under omdaning”. Svensk försvarspolitiken står inför en rad frågor och förändringar.

Folk och försvar har till uppgift ”att främja debatten och diskussionen om säkerhets- och försvarspolitiken, samhällets säkerhet och frågor om fred, frihet och demokrati.” För att förstå läget idag är det nödvändigt att göra en kort tillbakablick. Berlinmuren föll i slutet av 1989 och den ryska statsledningen avskaffade sovjetsystemet steg för steg under 1990-talets första hälft. Warszawapakten upplöstes. I slutet av detta decennium kom Sveriges militära stöd till de nu självständiga baltiska länderna igång. Försvarsmakten skänkte stora mängder materiel till de baltiska länderna: vapen, fordon ammunition och med dessa donationer även svenska instruktörer.

En försvarsproposition presenterades i december 2004 under Göran Perssons (S) regering med förslaget att försvaret skulle omstruktureras. Istället för att ha försvaret av Sverige som huvuduppgift skulle den svenska krigsmakten bli ett ”insatsförsvar” som skulle delta i internationella insatser utomlands tillsammans med andra aktörer. Främst tänkte man på FN, EU och Nato. Försvarsbeslutet 2005 innebar en nedläggning av nästan hälften av de dåvarande regementena, och att 5 000 arbetstillfällen försvann inom försvaret och en mängd officerare pensionerades.

Moderaten Mikael Odenberg utnämndes efter den borgerliga valsegern 2006 till försvarsminister. Efter något år på den posten meddelade han på en presskonferens i september 2007 att han avgick och även slutade som riksdagsledamot. Anledning var den kommande budgetpropositionen med nedskärningar i försvarsbudgeten.

I december 2012 gjorde dåvarande överbefälhavaren Sverker Göranson i en intervju klart att försvaret med dåvarande anslag endast kunde försvara en begränsad del av Sverige under högst en vecka. Statsminister Fredrik Reinfeldt kallade försvaret för ett ”särintresse” vid en pressträff i riksdagen i januari 2013. Många reagerade på dessa uttalanden och menade att försvaret är ett av våra viktigaste samhällsintressen, inte ett ”särintresse”. Försvarsdebatten fortsatte även om den inte spelade någon avgörande roll i valrörelsen 2014. En ny regering tillträdde och 2015 beslutade riksdagen att Sverige skulle lämna idén om ett så kallat insatsförsvar och istället återgå till sin normala doktrin med ett nationellt försvar.

Omvärldsanalysen och hotbilderna

Sverige står inför en bred, komplex och ”mångfasetterad hotbild” enligt flera av föredragshållarna. Ett femtontal stater bedriver verksamhet i Sverige, enligt Säpo-chefen Klas Friberg. Varje månad görs mer än 10 000 cyberattacker mot svenska intressen. Attackerna består i försök till intrång, hackning, inhämtande av information, industrispionage, spionage på regimmotståndare som finns i Sverige som flyktingar och liknande. Cyberspionage är inte bara inriktat mot flera olika områden som försvar, politiska institutioner och strategiskt viktig infrastruktur. Spionaget kan även vara riktat mot forskning i syfte att stjäla upptäckter, uppfinningar och nya tekniska konstruktioner.

Dessa kan sedan användas i produkter tillverkade i andra länder, till exempel Kina, där många aktörer hittills visat att man inte respekterar existerande patenträtt. Sverige riskerar att förlora miljardbelopp – och gör det redan enligt vissa bedömare – på grund av denna verksamhet.

Osäkerheten i världen har ökat, påpekade även chefen för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, MUST, Lena Hallin vid sin dragning om en bred och komplex hotbild.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Gotland som strategisk militärpunkt

Gotland som strategisk militärpunkt

🟠 INRIKES Sveriges inträde i försvarsalliansen Nato innebär samarbete med andra medlemsstater. Man ser den svenska ön som en strategisk punkt mellan det svenska fastlandet och de baltiska länderna. Övningar med samordnade uppgifter är en del i detta samarbete.

Nooshi Dadgostar fördömde krig – men inte mot Iran

Nooshi Dadgostar fördömde krig – men inte mot Iran

🟠 INRIKES Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar talade på Almedalsveckans sista dag den 27 juni och gav då sitt fulla stöd till Nato-ländernas Ukrainapolitik. Partiet har i praktiken övergivit sitt Natomotstånd sedan 2022, även om det fortfarande finns kvar i partiprogrammet formellt.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.