Årets konferens Folk och försvar hölls digitalt. Foto: Folk och försvar

Folk och försvars konferens: Komplexa hot, ryssen som skrämsel och gängkrig som minimeras

Förbundet Folk och försvar hade under andra veckan i januari sin årliga konferens. Den brukar hållas i Högfjällshotellet i Sälen, men pandemin gjorde att den istället hölls digitalt från huvudstaden. Som teman angavs ”Sveriges förmåga att möta hot och kriser i en omvärld under omdaning”. Svensk försvarspolitiken står inför en rad frågor och förändringar.

Folk och försvar har till uppgift ”att främja debatten och diskussionen om säkerhets- och försvarspolitiken, samhällets säkerhet och frågor om fred, frihet och demokrati.” För att förstå läget idag är det nödvändigt att göra en kort tillbakablick. Berlinmuren föll i slutet av 1989 och den ryska statsledningen avskaffade sovjetsystemet steg för steg under 1990-talets första hälft. Warszawapakten upplöstes. I slutet av detta decennium kom Sveriges militära stöd till de nu självständiga baltiska länderna igång. Försvarsmakten skänkte stora mängder materiel till de baltiska länderna: vapen, fordon ammunition och med dessa donationer även svenska instruktörer.

En försvarsproposition presenterades i december 2004 under Göran Perssons (S) regering med förslaget att försvaret skulle omstruktureras. Istället för att ha försvaret av Sverige som huvuduppgift skulle den svenska krigsmakten bli ett ”insatsförsvar” som skulle delta i internationella insatser utomlands tillsammans med andra aktörer. Främst tänkte man på FN, EU och Nato. Försvarsbeslutet 2005 innebar en nedläggning av nästan hälften av de dåvarande regementena, och att 5 000 arbetstillfällen försvann inom försvaret och en mängd officerare pensionerades.

Moderaten Mikael Odenberg utnämndes efter den borgerliga valsegern 2006 till försvarsminister. Efter något år på den posten meddelade han på en presskonferens i september 2007 att han avgick och även slutade som riksdagsledamot. Anledning var den kommande budgetpropositionen med nedskärningar i försvarsbudgeten.

I december 2012 gjorde dåvarande överbefälhavaren Sverker Göranson i en intervju klart att försvaret med dåvarande anslag endast kunde försvara en begränsad del av Sverige under högst en vecka. Statsminister Fredrik Reinfeldt kallade försvaret för ett ”särintresse” vid en pressträff i riksdagen i januari 2013. Många reagerade på dessa uttalanden och menade att försvaret är ett av våra viktigaste samhällsintressen, inte ett ”särintresse”. Försvarsdebatten fortsatte även om den inte spelade någon avgörande roll i valrörelsen 2014. En ny regering tillträdde och 2015 beslutade riksdagen att Sverige skulle lämna idén om ett så kallat insatsförsvar och istället återgå till sin normala doktrin med ett nationellt försvar.

Omvärldsanalysen och hotbilderna

Sverige står inför en bred, komplex och ”mångfasetterad hotbild” enligt flera av föredragshållarna. Ett femtontal stater bedriver verksamhet i Sverige, enligt Säpo-chefen Klas Friberg. Varje månad görs mer än 10 000 cyberattacker mot svenska intressen. Attackerna består i försök till intrång, hackning, inhämtande av information, industrispionage, spionage på regimmotståndare som finns i Sverige som flyktingar och liknande. Cyberspionage är inte bara inriktat mot flera olika områden som försvar, politiska institutioner och strategiskt viktig infrastruktur. Spionaget kan även vara riktat mot forskning i syfte att stjäla upptäckter, uppfinningar och nya tekniska konstruktioner.

Dessa kan sedan användas i produkter tillverkade i andra länder, till exempel Kina, där många aktörer hittills visat att man inte respekterar existerande patenträtt. Sverige riskerar att förlora miljardbelopp – och gör det redan enligt vissa bedömare – på grund av denna verksamhet.

Osäkerheten i världen har ökat, påpekade även chefen för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, MUST, Lena Hallin vid sin dragning om en bred och komplex hotbild.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Mordförsök mot Trump – sköts under tal

Mordförsök mot Trump – sköts under tal

🟠 UTRIKES Ett mordförsök mot Donald Trump genomfördes under ett tal i Pennsylvania under lördagen. Trump skadades lindrigt medan en oskyldig åhörare dödades och en annan skadades innan skytten, som identifierats som en 20-åring, kunde oskadliggöras med ett dödande skott avfyrat av en krypskytt.

Läs även:

60 procent av misshandel bland ungdomar utförs av invandrare

60 procent av misshandel bland ungdomar utförs av invandrare

🟠 INRIKES Misshandel bland ungdomar är ett utbrett och allvarligt problem i Sverige, något som Brottsförebyggande rådet (Brå) därför anser behöver uppmärksamhet. Man har därför släppt en rapport i ämnet som visar på en stark överrepresentation för invandrad brottslighet även här. Utsatthet för misshandel kan få omfattande och långvariga konsekvenser för de drabbade. Även för ungdomar som utsätter andra för misshandel kan sådant brottsligt beteende ge betydande mentala och psykosociala problem enligt forskningsresultat som Brå stödjer sig på. Allt enligt den svenska doktrinen att det är mer synd om gärningsmannen än om offret.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Sanna hjältar är det ofta tyst om

🟠 BOKRECENSION Som sommarläsning kan det vara lämpligt att planera en läsning av mindre kända delar av Sveriges militärhistoria. Militärhistorikern Leif Björkman tar upp händelser och fakta som många helst skulle vilja glömma eller gömma. Obekväma sanningar kan också vara till lärdom för framtiden. En annan aspekt i denna bok är benämningen hjälte. I dagens media tillskrives hjältetitlar för nästan minimala och självklara medmänskliga insatser. I denna bok handlar det om två riktiga hjältar, två svenska officerare som genomgått sovjetisk fångenskap och i tystnad fick återvända till Sverige.

Bob Dylans syn på världen, sedd genom låttexter

🟠 BOKRECENSION Stjärnorna är också fans. Även de tittar upp mot sin stjärna och drömmer. Så här på ålderns höst (han fyller 83 i år) har Bob Dylan skrivit sin tackbok till några av de som inspirerade honom till att bli vår tids störste låtskrivare. Bob Dylans betydelse för modern kultur går knappast att överskatta, han har beskrivits som ”den som gav popmusiken en hjärna”. Förutom otaliga skivor har han även givit ut en del böcker. Denna den senaste är, precis som självbiografin Chronicles, Volume one (2004) skriven i en fri och associativ stil genom vilken Dylan ofta ger fritt spelrum åt sin fantasi.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.