Kommunstyrelsen i Skurup har i flera år arbetat för att göra sig av med sin traditionella logotyp. Det handlar inte bara om designmässiga aspekter utan ett aktivt arbete för att bli av med just Nils Holgersson, som inte bara är berömd i Sverige utan delvis också internationellt genom Selma Lagerlöfs geografiklassiker Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Kommunledningen vill inte förknippas med Nils Holgersson.

Projektet har hittills kostat flera miljoner kronor – bara under 2024 var 1,5 miljoner kronor budgeterat för arbetet. Kommunikationsbyrån fick 350 000 kronor. Processen har kritiserats för att vara sluten. Pehr Rafstedt, formgivare för den gamla logotypen, säger till Skurupsposten att han aldrig blev tillfrågad i arbetet med att ta fram en ny logotyp.
– Det tyckte jag var lite synd. Det hade varit trevligt att få äran att vara med i den tävlingen.
Ny logotyp infördes i år
Den 21 januari i år beslutade kommunstyrelsen att införa den nya ”varumärkesplattformen”, och den har använts sedan dess. I den nya logotypen är Nils Holgersson helt borta. En gås finns tekniskt sett kvar, men designen är så avskalad och steril att det knappt går att förstå att det är en gås som visas.

Johan Bolinder, moderat kommunalråd, förklarade beslutet att ta bort kommunens mest kända person från logotypen.
– Skurups kommun har sin identitet, Nils Holgersson har sin. I den mån det varumärket tillhör någon så är det Selma Lagerlöf, sade han till SVT.
I kommunstyrelsen ville man inte låta kommunfullmäktige avgöra frågan. Med åtta röster mot fem beslutade man att införa den nya varumärkesprofilen. Drivande var, utöver Moderaterna, även Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.
Politikerna hade dock inte räknat med att befolkningen också ville säga sitt. Det blev en folkstorm och en namninsamling för en folkomröstning startades. Bolinder skrev då i ett SMS till statstelevisionen att frågan fått ”orimliga proportioner”, och argumenterade för att beslut redan hade fattats och att det skulle vara dyrt att riva upp det. Han skrev bland annat att en folkomröstning är långt mer kostsam än vad införandet av den nya grafiska profilen har varit.

Men för Skurupsborna handlade detta inte om ekonomi, utan om identitet. Initiativtagaren till namninsamlingen, Sten Hamberg som är kommunfullmäktigeledamot i Liberalerna, anförde dels att den nya logotypen var ”ful”, dels att beslutet saknade folklig förankring.
”Rätt som det var fanns det bara ett beslut. Ingen visste någonting om det än en trängre krets”, säger han till SVT.
Folkomröstning utlystes
Redan i mars hade tillräckligt många namn samlats in (minst 10 procent av de röstberättigade i kommunen) för att frågan skulle hamna på kommunfullmäktiges bord. Enligt svensk lag är kommunen skyldig att utlysa folkomröstning om inte två tredjedelar av fullmäktige röstar emot. Folkomröstningens datum beslutades till den 5 oktober i år.
I folkomröstningen ställdes frågan: ”Ska den gamla kommunlogotypen med Nils Holgersson på gåsryggen återinsättas?” med ”Ja” och ”Nej” som svarsalternativ.
Valdeltagandet var lågt, vilket det brukar vara i många kommunala folkomröstningar. Endast omkring 4 000, en tredjedel av de röstberättigade, gick till valurnan. Ja-sidan vann där en förkrossande seger med omkring 90 procent av rösterna, enligt den preliminära rösträkningen.

Kommunen har tidigare på sin hemsida informerat om att ”En kommunal folkomröstning är dock endast rådgivande, inte beslutande. Det innebär att kommunfullmäktige inte är tvingade att följa folkomröstningens resultat”. Efter resultatet har dock Johan Bolinder uttalat att man tänker respektera folkets vilja och återgå till den gamla logotypen. Eventuellt kan det bli vissa ändringar av logotypen.
Formgivaren: ”Jätteglad”
Pehr Rafstedt, formgivaren bakom den gamla – och bevisligen omåttligt mer populära – logotypen är på gott humör när Nya Tider når honom på telefon, morgonen efter folkomröstningen.
– Jag är jätteglad över att man tar beslut att bibehålla det som har funnits i 25 år. Jag tycker att det har blivit en fin stämpel för en vacker kommun.
Han avfärdar också politikernas argument att logotypen inte är anpassad efter dagens plattformar och därför måste skrotas.
– Man kan förnya den lite grann och anpassa den efter de digitala medier som råder idag.
NyT: Omkring 90 procent röstade för att återgå till den gamla logotypen. Var du förvånad över att det var så många?
– Ja, lite förvånad var jag. Men jag har fått rätt positiva vibbar från folk jag känner som bor i kommunen, och av andra människor. De säger just som jag själv tänker, att många år av inplantering bygger ju ofta ett starkt varumärke. Nu har man haft den i 25 år. Jag är rätt stolt och rätt glad över att man tar det här beslutet.
Han är väl medveten om att frågan inte är definitivt avgjord.
– Nu är det inte det sista ordet. Kommunen har ju rätt att ta det beslutet själv, men det skulle vara hemskt om man går emot alla kommuninvånare och gör något annat själv.
NyT: Om det skulle vara så att man återgår till den gamla, skulle du då stå till förfogande att uppdatera logotypen som du nämnde?
– Absolut. Jag tycker ju att det skulle vara en ära. Det är ungefär som att man inte går in och petar i andras konstverk. Det är väldigt viktigt för mig själv att göra den anpassningen till de nya medierna och de digitala forum som finns idag. Det tycker jag vore trevligt.
Han vill dock inte att frågan ska bli partipolitisk och avböjer att kommentera hur de olika partierna agerat.
– Det vill jag inte lägga mig i, den politiska aspekten i det hela. Jag stöttar mer vad folket tycker. Är det så att folket känner den känslan att man är stolt över sitt varumärke och det man har, så tycker jag att det politiska inte får spegla den bakgrunden. Det viktiga är att man har ett varumärke som står för Skurups kommun och dess invånare.
NyT: Finns det en tendens bland kommuner och företag att man vill skala av och ta bort den egna särarten? Här talar vi ändå om Nils Holgersson som är berömd inte bara i Sverige utan i världen. Varför tar man bort en sådan känd symbol från en kommunlogotyp som sätter Skurup på kartan? Är det en designmässig orsak?
– Jag tror kanske att det är designen. Att man inte riktigt känner kärnan egentligen, vad man håller på med. Men jag tror kanske att många vill vara alldeles för kreativa och tappar fokus på vad kärnan är. Och mina varumärken och mitt sätt att kommunicera har byggt rätt mycket på enkla riktlinjer men ändå tydliga varumärken.
– Jag känner ibland att har man något att gå på, något som ligger till grund för att sätta kommunen på tavlan, då ska man inte göra något nytt utan då ska man hitta kärnan och försöka utveckla det. Här har ju gässen sin prägel. De fanns där och det var ett öppet landskap, en vacker kommun i ett vackert Skåne. Den fick en fin färg och en fin form och den skiljer sig definitivt även från de identiteter eller varumärken som finns i Sveriges kommuner.

Trots att Rafstedt nu har blivit starkt förknippad med Skurup, är han själv inte därifrån.
– Nej, jag har lite släkt där, men jag är så mycket malmöit man kan bli, säger han till Nya Tider.

















