Ska Sverige klara sig med endast ett fåtal Patriot-robotar? Eller är det tänkt att USA ska lagerhålla fler åt Sverige, och vilken trovärdighet ger det då till vår neutralitet? Foto: By Staff Sgt. Kelly White, 379th Air Expeditionary Wing Public Affairs
Mikael Jansson (AfS). Foto: Riksdagen.Samp/T (Surface-to-Air Missile Platform / Terrain), tillverkat av europeiska MBDA, är ett system som använder roboten Aster 30 och kan bekämpa luftmål på hög höjd och långa avstånd, inklusive ballistiska manövrerande robotar. Dess räckvidd mot flyg är 120 kilometer och hastigheten är 4,5 Mach. Fördelen för Sverige är dessutom att det kan kombineras med svensk spetsteknologi på radarområdet. Foto: MDBA

Försvarsutskottet bör kräva ny offert på luftvärn

Regeringens beslut att begära offert på endast luftvärnssystemet Patriot är negativt för vår militära förmåga, men också för svensk ekonomi och industri. Det hävdar Mikael Jansson (AfS), som förordar alternativa europeiska luftvärnssystem.

Regeringen bakade in mandatet att beställa nytt medelräckviddigt luftvärn i budgetpropositionen för 2018. Riksdagens majoritet krävde dock i en punkt i budgetbehandlingen att upphandlingen ska förankras i riksdagen, vilket kommer att ske genom beredning i försvarsutskottet. Oavsett hur det går i den beredningen så kommer det att finnas följdmotioner som yrkar avslag på den amerikanska offerten. Det finns bättre och beprövade alternativ. Offerten går ut den 10 augusti och försvarsutskottet sammanträder den 1 augusti.

MBDA är Europas största utvecklare av robotar för militärt bruk. Bolaget har brittiskt, franskt, tyskt och italienskt ägarskap. MBDA tillverkar luftvärnssystemet Aster-30 som är modernare, bättre och billigare än Patriotsystemet. Det kan kombineras med ett annat robotsystem, CAMM, vars robotar är betydligt billigare och som tar mål som är närmare. CAMM robotarna kan dessutom placeras på Visbykorvetterna som i dag saknar robotluftvärn. Det kan inte Patriotsystemet göra.

Många länder med avancerade försvar använder i dag Aster-30 och CAMM. Singapore valde att upphandla svensk spanings- och eldledningsradar till dessa system. Det innebär att det redan finns en systemintegration och kostnadsdelning om vi vill köpa svensk eldledningsradar. Svensk spjutspetsteknik kan alltså bli del av en konsoliderad europeisk lösning för luftvärn med möjlighet för kommande export och vidare teknisk utveckling.

Ska Sverige klara sig med endast ett fåtal Patriot-robotar? Eller är det tänkt att USA ska lagerhålla fler åt Sverige, och vilken trovärdighet ger det då till vår neutralitet? Foto: By Staff Sgt. Kelly White, 379th Air Expeditionary Wing Public Affairs
Ska Sverige klara sig med endast ett fåtal Patriot-robotar? Eller är det tänkt att USA ska lagerhålla fler åt Sverige, och vilken trovärdighet ger det då till vår neutralitet? Foto: Staff Sgt. Kelly White, 379th Air Expeditionary Wing Public Affairs

 

Försvarsutskottets majoritet har vid ett sammanträde den 19 juni avböjt att begära att regeringen tar in offerter från MBDA och SAAB för en alternativ upphandling av luftvärn. Samma majoritet har också avböjt direkt information från företagen.

Regeringens materielutredare kom fram till att Patriotsystemet är för dyrt och inte bör köpas in. Utredningen var tvungen att analysera inom den försvarsekomiska ram som regeringen stakat ut och som i praktiken inte är någon upprustning alls.

Självklart måste vi anslå betydligt mer medel för en bred upprustning om vi ska återta tröskeleffekten mot angrepp av avancerade motståndare. Ett invasionsförsvar av totalförsvarstyp kostar betydligt mer än det försvar som höll skyttebataljoner i internationella fredsoperationer. Även om vi anslår mer medel till försvaret är det naturligtvis viktigt att vi köper modernt luftvärn till ett bra pris och att vi engagerar svensk industri som är nischade på området.

Illustrationen nedan visar två förslag till hur en alternativ offertbegäran skulle kunna se ut. Det mindre förslaget ryms inom samma ekonomi som offerten på Patriot. Den offerten innehåller bara ett par robotar. Vad en sådan lösning skulle innebära för vår beredskap och vår alliansfrihet är oklart. Vill regeringen att USA ska äga vårt robotförråd? Det större förslaget motsvarar bättre Sveriges behov och kan ge luftvärnsskydd för fem arméförband, fem flygflottiljer och Stockholm. Robotluftvärn för visbykorvetterna ryms i bägge de alternativa förslagen. Utfallet i pris är en underbyggd uppskattning.

Trycket på Moderaterna och Centerpartiet är nu stort efter att Liberalerna gjort en helomvändning den 27 juni och nu inte längre stödjer upphandlingen av Patriot. Kristdemokraterna gör också i princip helt om den 29 juni. Carl Bildt och Mikael Odenberg är öppet kritiska till Patriot. Undertecknad har i många år argumenterat för en europeisk och delvis svensk lösning på behovet av nytt luftvärn, vilket också legat som budgetmotion i riksdagen.

Luftvärnsexperterna inom försvaret var tidigare ensidigt för Aster-30. Nu har regeringen lagt locket på.

.

Mikael Jansson (AfS), riksdagsledamot i försvarsutskottet

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Samhällets vansinne och behovet av motstånd

🟠 Vi lever i en mörk tid. Massinvandringen hotar att inom några korta årtionden göra svenskarna och andra europeiska folkslag till en minoritet i sina egna hemländer. Med undantag för några länder i Östeuropa har våra regeringar bestämt sig för att byta ut sin egen befolkning – och dessa undantagsländer är under hård press från EU och andra länder att införa samma vansinniga politik även de.

Läs även:

Samhällets vansinne och behovet av motstånd

🟠 Vi lever i en mörk tid. Massinvandringen hotar att inom några korta årtionden göra svenskarna och andra europeiska folkslag till en minoritet i sina egna hemländer. Med undantag för några länder i Östeuropa har våra regeringar bestämt sig för att byta ut sin egen befolkning – och dessa undantagsländer är under hård press från EU och andra länder att införa samma vansinniga politik även de.

Vad behövs för att kändisar ska förstå att även de blir förlorare på den politik de torgför?

Vad behövs för att kändisar ska förstå att även de blir förlorare på den politik de torgför?

🟠 Sveriges kändisar går då och då ut och berättar om något de ”tror” på, vilket i princip alltid är något politiskt korrekt hycklande påstående, ämnat att ge dem lite fler poäng hos media och andra kändisar. Veckans debattör Katerina Janouch undrar om de mellan skål och vägg anser något helt annat, eller om de verkligen är så korkade som de framstår – och om det egentligen spelar någon roll.

Striden om det fria ordet hettar till

🟠 Attackerna mot det fria ordet ökar. EU har precis tagit beslutet att införa en lag från och med den 1 januari 2024 som ska öka censuren på Internet, och i USA har man bildat en myndighet med det Orwellska namnet Styrelsen mot desinformation. Vi berättar ingående om dessa båda initiativ i veckans nummer.

Nyhetsdygnet

Bilden av det överhängande ”klimathotet” skärskådas

🟠 BOKRECENSION I boken Borde man oroa sig för klimathotet? konfronterar filosofiläraren Staffan Mörner de påståenden om ett förestående ”klimathot” som konstant förmedlas som absoluta sanningar. Mörner har varit engagerad i miljöfrågor under större delen av sitt liv och skriver sedan flera år om just klimatfrågan i olika nätpublikationer. Bokens utgångspunkt är ett ifrågasättande av det dominerande narrativet, vilket gör att läsaren får en gedigen grundkurs i klimatfrågans olika delar, skriver recensenten Tobias Svensson.

Våren i svensk konst

🟠 Åmells konsthandel och galleri presenterar i årets vårutställning flera konstnärer med ett gemensamt tema, nämligen våren. Våren kan gestaltas som spröda vilda blommor eller storslagna landskap. Våren inväntas med spänd förväntan efter den mörka, trista årstiden, speciellt nu med alla dystra händelser och varningar om alla möjliga kommande katastrofer.

Den första svenska mellohysterin

🟠 Numera får man leta för att se något verkligt svenskt inslag i den årliga melodifestivalen i Sverige. Kanske det gula och blå som förekommer vid sidan om det rosa i logotypen då. Men förresten, allt måste ju förändras radikalt har vi förstått, för annars lär vi oss inte av historien, och… äsch förresten, vi går rakt på ämnet. Förr i tiden var det mesta hemskt som vi vet. Vi kan därför skräckslaget fråga oss hur det var när ett gammaldags Sverige för första gången fick delta i den internationella musik­tävlingen. Följ med i ett svartvitt potpurri där fem mäktiga melodi­experter, ett myglande Sveriges Radio och en sångstrejkande smålänning i daladräkt som snurrade ända ner till Nederländerna figurerar.

Hylte: från bruksort till mångkultur

🟠 REPORTAGE Nya Tider har under en tid fått rapporter om att kommunen Hylte i Hallands län alltmer domineras av islamister och ökande otrygghet. Eftersom centralorten Hyltebruk är en liten bruksort på landet blev vi överraskade, så vi åkte dit och fann ett samhälle där mycket hade fått en muslimsk prägel, men där en tystnadskultur gjorde det svårt att hitta någon som ville uttala sig.

Containerbrist förvärrar begynnande matkris – Nya Tider i Wuhan: Inga spår av viruskatastrof

🟠 Covid-restriktioner förvandlar hamnar till flaskhalsar. Överfulla hamnar och försenade varutransporter ger förstörd mat. Kina har ett stort handelsöverskott då deras industriproduktion går för fullt medan stora delar av väst går på halvfart på grund av snart årslånga nedstängningar. Nya Tider besökte Wuhan och kunde förvånat konstatera att livet där är normalt medan omvärlden fortfarande efter ett år lever med varierande grad av nedstängningar.

Två män och ett kylskåp

🟠 HISTORIA Människan har i alla tider strävat efter att förvara mat så att den inte förstörs. Olika metoder för detta har varit saltning, torkning och rökning. Mat kom även att förvaras kyld i källare och särskilda ishus. Till sist såg de första kylskåpen dagens ljus. Kylskåpet kom dock att utvecklas och förbättras av de två svenska uppfinnarna Baltzar von Platen och Carl Munters.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos Spelpressen
Allt du behöver veta om casino utan spelpaus
Svenskaonlinecasinon – Din jämförelsesida för svenska casino online
Jämför casino utan svensk licens hos Nya-Casinon.online
Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Viktig information om casino utan licens finns på casinoutanlicens.net
Bra sportbonusar hittar du på betting utan svensk licens
Finlands största sajt gällande nya casinon uudetkasinot.com
En sammanställning av information om utländska casino hittar du på Casinofrog.com.
Info om casino utan spelpaus hittar du på Starwarscasinos.com

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Artiklar (RSS)
© 2022 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.