Enligt Brås senaste utgåva av den årliga nationella trygghetsundersökningen NTU är Sverige fortsatt ett land plågat av kriminalitet och stor otrygghet hos befolkningen. Det finns dock både ljusglimtar och fortsatt mörker i utvecklingen. Medan en viss nedgång ses gällande rapporterad utsatthet för sexualbrott har istället andra brottskategorier ökat, visar undersökningen.
Det råder även stora skillnader mellan olika grupper, inte bara mellan kvinnor och män som utsätts för olika brott och upplever otrygghet på olika vis. Även mellan svenskar och invandare finns det stora skillnader i rapporterad utsatthet för brott, samt skillnader i dessa gruppers tilltro till rättsväsendet.
En gemensam nämnare för alla grupper är dock att brottsutsattheten och den upplevda otryggheten ökar i områden med många invandrare, även för invandrarna själva. Vidare visar det sig att medan förtroendet för polisen i samhället som helhet är stort, så är uppfattningen att polisen är effektiva när det kommer till att lösa brott däremot mycket låg.
Undersökning ger en skev bild av utvecklingen
Brottsförebyggande rådet (Brå) genomför årligen en större enkätundersökning för att skapa sig en bild, inte bara av hur många i landet som uppger att de utsatts för brott, utan även andra faktorer som upplevd otrygghet och tilltro till rättsväsendet. Undersökningen, den nationella trygghetsundersökningen (NTU), används på så sätt som ett verktyg tillsammans med polis- och rättsväsendets statistikinsamling för att skapa en större helhetsbild av brottssituationen i Sverige.
I årets upplaga svarade nästan 65 000 personer i åldersspannet 16 till 84 år på ett frågeformulär som skickades ut till över 200 000 slumpvis utvalda folkbokförda svenska medborgare. Etniska svenskar bokförs däremot inte som egen fristående grupp av Brå i NTU undersökningen, vilket leder till en avsevärt försämrad statistisk säkerhet sett till att fastställa denna grupps faktiska brottsutsatthet och otrygghet.
I stället använder man termen ”svenskfödda med minst en svenskfödd förälder”, vilket innebär att etniska svenskar räknas till samma grupp som allt fler invandrare, med föräldrar eller en förälder som fötts i landet eller de som bara har en svensk förälder och därmed kanske inte heller anses vara etniska svenskar i sig.
Den formen av förskjuten statistik leder i sig till massiva problem sett till samhällsutvecklingen där invandrare i högre grad än etniska svenskar begår brott och etniska svenskar i hög grad utsätts för dessa brott, till exempel i form av förnedringsrån, våldtäkter och gruppvåldtäkter – men där det inte går att titta på de etniska svenskarnas specifika data i relation till detta. Årets undersökning visar ändå, trots dessa brister, på ett flertal intressanta utvecklingar, vissa något positiva, andra avsevärt mer negativa.
Bland annat konstaterar den att av de svarande så hade 20,1 procent av befolkningen utsatts för vad man klassar som ”brott mot enskilda” under 2023. Det är en svag minskning från toppnoteringen under 2018 som då låg på 23,1 procent men samtidigt en svag ökning från 2021 då samma andel låg på 19,5 procent. Denna samlingskategori finns inte heller med i tidigare undersökningar än 2016.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
