Ännu en film om Stålmannens äventyr har gått upp på biograferna under sommaren. Den har föregåtts av intensiva spekulationer bland medier, influencers och youtubers, speciellt i USA. Redan 1978 kom den första filmen för vita duken. Innan dess hade den utomjordiske kämpen synts i olika tv-produktioner, men allt började som en tecknad serie strax innan andra världskriget.
Att påstå något annat än att det handlar om en amerikansk kulturell ikon skulle te sig absurt för de flesta. Men synar vi Stålmannen, upptäcker vi att han inte bara har två identiteter som i serierna – utan tre – varav den sista är den man mer sällan talar om.
Författaren Jerry Siegel och tecknaren Joe Shuster var amerikansk-judiska tonåringar när de hittade på figuren. Först var han dock en helt annan än den vi känner idag. I en science fiction-novell, Reign of the Superman från 1933, författad av Siegel och illustrerad av Schuster, möter vi en ondskefull man med avancerade mentala krafter. Inspirationen kom från den tyske filosofen Nietzsches idéer om ”övermänniskan”.
Premiären för den tecknade serien om den starke mannen i trikåer kom flera år senare, närmare bestämt 1938, i det första numret av Action Comics. Stålmannen var nu i stället en god övermänniska, invandrad till jorden från en högtstående men utplånad civilisation på en avlägsen planet. Till vardags dolde han sig bakom sitt alter ego Clark Kent – en tafatt och lite töntig journalist inom etablerad media. När det hettade till slet han av sig förklädnaden, och tog sig an den nya hemplanetens skurkar och tyranner. Stålmannen var väktaren av ”sanning, rättvisa och den amerikanska livsstilen”. Och det verkade ju stämma. Så länge man envisades med att bortse från den distinkta importerade kultur från Mellanöstern som på flera plan genomsyrade honom.
Som direkt inspiration hade Jerry Siegel den kraftfulle Simson (Samson på engelska) från Gamla Testamentet. Simson var en domare utsedd av Gud och besatt kolossal fysisk styrka. Bland annat kunde han, precis som Stålmannen, hoppa över stora avstånd, och hans ädla passion var att slåss för sanning och rättvisa. I de tidiga episoderna av serien beskrevs mannen av stål äga ”styrkan hos ett dussin Simsonar”. I ett avsnitt från 1939 vräkte han omkull bärande pelare i en stor sal – en handling som är central bland Simsons eskapader. För att ytterligare förtydliga utbrast han samtidigt att ”en kille som hette Simson hade en gång samma idé!” På en omslagsillustration från 1940 repeterade han övningen genom att knuffa ned pelare så att ett tak föll ned på ett gäng skurkar. Siegel har bekräftat att alla dessa dåd var hyllningar av den gammaltestamentlige hjälten.
Kulturhistorikern Roy Schwartz pekade i den amerikansk-judiska tidskriften The Forward mot ytterligare något som tycks utgöra en grund, trots att Siegel i sina memoarer inte nämner det – berättelsen om Moses. Under den egyptiska förföljelsen av judarna runt år 1200 f. Kr. hade faraon beslutat att alla judiska spädbarn av manligt kön skulle dödas. Moses mor lade då Moses i en korg på Nilens strandkant i hopp om att några välvilliga egyptier skulle ta hand om honom. Gossebarnet hittades snart av faraons dotter som lät adoptera det. Moses växte upp vid det egyptiska hovet, men i vuxen ålder blev han ledare för judarna och med Guds hjälp ledde han dem ut från slaveriet i Egypten. Det kan jämföras med Kal- Els föräldrar som sände i väg sitt barn i ett rymdskepp när Krypton höll på att gå under. De hoppades att deras enfödde son skulle tas om hand av några goda exemplar bland de mer primitiva varelserna på planeten Tellus. Så skedde också, och där blev han så småningom en förkämpe för godhet och rättvisa.
Vidare finns det etymologiska paralleller mellan Stålmannens kryptoniska namn och hebreiskan. Olika spekulationer förekommer om vad namnet Kal-El i sin helhet står för – men ett är säkert, och det är att ”El” betyder gud. Det sammansatta namnet ska enligt flera källor bilda ”Guds röst”. På kryptoniska ska det dock motsvara ”barn av stjärnorna”.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
