Nomtoibayar Nyamtaishir kandiderar i parlamentsvalet som hålls den 24 juni, men hans kampanj har blivit saboterad genom att han gripits och åtalats för brott han menar är påhittade. Foto: Privat

Framstående mongolisk politiker arresteras inför valet

Sedan kommunismens fall 1989 har Mongoliet utvecklats till en välfungerande demokrati, men alarmerande tecken på motsatta tendenser börjar nu synas. Den framstående politikern och före detta ministern Nomtoibayar Nyamtaishir arresterades, trots att han enligt mongolisk lag i egenskap av kandidat åtnjuter immunitet till valet den 24 juni.

Nomtoibayar Nyamtaishir hade kämpat mot korruption inom det styrande Mongoliska folkpartiet (MPP), men uteslöts då från samma parti och hans parlamentariska immunitet upphävdes. Han inledde då en personvalskampanj, där han på imponerande kort tid uppnådde det erforderliga antalet underskrifter. Han behövde 801 underskrifter, men på fem dagar lyckades han få stöd av nästan en tredjedel av väljarna i sitt valdistrikt av Ulan Bator med 97 000 röstberättigade. Hans motståndare såg dock till att sätta stopp för hans kandidatur.

Den unge politikern anklagades för att under sin tid som minister för tre år sedan ha gjort sig skyldig till maktmissbruk, ett brott som han menar är påhittat. Han arresterades och åtalades. Förhandlingarna är satta till den 26 juni, två dagar efter valet, vilket förstås omöjliggör allt kampanjarbete.

Mongoliets parlament. Foto: Privat
Mongoliets parlament. Foto: Privat

 

Det har hänt vid två tillfällen tidigare att kandidater gripits, för att sedan släppas bara några dagar efter valdagen. Den ene var den tidigare premiärministern Mendsaikhany Enkhsaikhan, den andre den tidigare presidenten Nambaryn Enkhbayar. Båda anklagades för korruption men åtalades aldrig.

Den internationella juristen Arildiipurev Tsevalragchaa påpekar att gripandet av Nyamtaishir i sig är ett brott mot konstitutionen – alla kandidater har immunitet just för att rättssystemet inte ska kunna användas som ett verktyg mot politiska konkurrenter:

− Genom att arrestera Nomtoibayar Nyamtaishir före valkampanjens inledning bröt domaren själv mot Mongoliets konstitution (Artikel 16.9), varvid man bortsåg från hans mänskliga rättighet att väljas, man kränkte hans immunitet som skyddas av Lagen om parlamentariska val i Mongoliet (Artikel 35.2, Artikel 35.2.1), samt bröt mot de direktiv som beskrivs i Lagboken för kriminalförfarande (Artikel 35.2.1).

Arildiipurev Tsevelragchaa är internationell jurist, doktor i ledarskap och företagsledning, samt master i interkulturella mänskliga rättigheter, master i internationell privat tvistelösning och bachelor i internationell rätt. Foto: Privat
Arildiipurev Tsevelragchaa är internationell jurist, doktor i ledarskap och företagsledning, samt master i interkulturella mänskliga rättigheter, master i internationell privat tvistelösning och bachelor i internationell rätt. Foto: Privat

 

Hela historien inleddes egentligen i november 2018, då ett antal undersökande journalister avslöjade att premiärministern, flera av hans ministrar och ett antal parlamentariker hade förskingrat 1,3 miljoner dollar, motsvarande cirka 13 miljoner kronor, som var avsedda till stöd för småföretag. Det var detta som Nomtoibayar Nyamtaishir ville skulle resultera i påföljder för de ansvariga politikerna i hans parti. Han ville utkräva ansvar.

I december 2019 införde parlamentet en lag som förhindrar statstjänstemän som utövat maktmissbruk att kandidera igen. Det dröjde inte många dagar innan man använde den nya lagen om Nomtoibayar Nyamtaishir. Man delgav honom misstanke om maktmissbruk under hans tid som arbetsmarknads- och socialskyddsminister året 2017. Dr Tsevalragchaa påpekar att den nuvarande ministern inte anklagats för någonting, trots att han ett år senare fattat likadana beslut som Nyamtaishir. När polisen undersökt anklagelserna mot Nyamtaishir har de inte kunnat hitta några bevis och ärendet lades på hyllan. Så snart Nyamtaishir meddelade att han skulle kandidera som oberoende i årets parlamentsval beslutades dock att fallet skulle tas upp igen. Han kallades till förhör den 28 maj och åtalades redan samma dag. Han sitter nu inlåst och kan inte bedriva sin valkampanj. En intressant aspekt är att han tänker kandidera mot justitieministern Tsendiin Nyamdorj.

Affären fick ytterligare följder för den mongoliska rättsäkerheten. Parlamentet beslöt, i mars 2019 vid en särskilt inkallad session utan debatt, att införa tillägg till lagar som berör rättsväsende och korruption. Förändringarna skulle innebära att det nationella säkerhetsrådet kan föreslå avskedanden av domare och andra högt uppsatta tjänstemän som arbetar mot korruption.

− Denna grundläggande förändring av det legala ramverket skulle kraftigt underminera maktfördelningen, erodera kontrollfunktioner och begränsa möjligheten för rättsväsendet att bekämpa korruption, menar Dr Tsevalragchaa.

I maj 2019 besökte FN:s särskilde rapportör för mänskliga rättigheter, Michel Forst, Mongoliet. I sin rapport skriver han att den nya lagen sänder en klar signal ämnad att skrämma och avskräcka människor som vill tala ut mot korruption och som kräver rättvisa. Han menar att lagen står i strid med FN:s konventioner om politiska rättigheter.

En annan demokratiskt tveksam lag infördes 2017. Då gjordes förtal till ett brott som antingen kunde bestraffas med fängelse i tre till sex månader, eller böter på mellan 50 och 150 gånger en genomsnittlig månadslön. Eftersom offentliga personer ofta anmäler journalister för förtal, kan denna lag leda till att journalister censurerar sig själva.

Mongoliets delegation, ledd av Nomtoibayar, arbetsmarknads- och socialskyddsminister, deltar i det 55:e mötet av Kommissionen för social utveckling i FN:s ekonomiska och sociala råd, 1-10 februari 2017. Foto: Ministry of Foreign Affairs, Mongolia
Mongoliets delegation, ledd av Nomtoibayar, arbetsmarknads- och socialskyddsminister, deltar i det 55:e mötet av Kommissionen för social utveckling i FN:s ekonomiska och sociala råd, 1-10 februari 2017. Foto: Ministry of Foreign Affairs, Mongolia

 

Dr Tsevalragchaa påpekar att ett oberoende rättsväsende är nödvändigt som en kontrollfunktion för att förhindra den verkställande makten från att godtyckligt missbruka sin ställning. När en regering kan fylla ett rättsväsende med sina egna utnämningar, avskeda domare och använda rättsväsendet som ett vapen för att bestraffa politiska motståndare, blir demokratin lidande. Detta har även uppmärksammats internationellt.

Hon fortsätter:

− Att avlägsna rättsväsendets oberoende är inte det första tecknet på demokratisk erosion. Bara en månad innan valdagen har Mongoliets två största partier, MPP och DP, förändrat landets valregler från ett blandat system, med både proportionella och majoritetsinslag, till ett ”vinnaren tar allt”-system, som gör det svårare för oberoende och kandidater från andra partier att vinna mandat.

Dr Tsevalragchaas avslutande ord blir:

− Många utomstående har betraktat Mongoliet som en osannolik ”demokratisk oas” sedan 1990. Nu är det den senaste nya demokratin som börjar glida mot auktoritärt styre. Mongolisk lag kan inte isolera domare från politiska påtryckningar. Rättsväsendet förvandlas till ett monster som regeringen använder för att leta upp ledare som vill ha rättvisa. Genom att sikta på de starkaste ledarna skapar man rädsla och gör folk till sårbara undersåtar. I ett land med ett icke oberoende rättsväsende, kan demokrati inte överleva.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Världen rustar upp militärt

Världen rustar upp militärt

🟠 UTRIKES Totalt har världens totala militärutgifter ökat med 6,8 procent mellan 2022 och 2023. Totalt spenderades över 2 443 miljarder dollar under förra året. Mest påtaglig är ökningen i Natoländer men å andra sidan ses stora ökningar också i Ryssland och Kina.

BSW kostar AfD förstaplatsen i Sachsen-Anhalt

BSW kostar AfD förstaplatsen i Sachsen-Anhalt

🟠 UTRIKES I en färsk opinionsundersökning för den tyska delstaten Sachsen-Anhalt har Alternativ för Tyskland (AfD) tappat sin ledande position efter en förlust av fyra procentenheter, vilket gör att man hamnar på andra plats, och det mesta av den förlusten tillskrivs det nya vänsterpartiet, Alliansen Sahra Wagenknecht (BSW). AfD:s tapp gör att CDU nu åter leder i Sachsen-Anhalt, men partierna i den vänsterliberala regeringskoalitionen står fortfarande inför ett chockvalresultat.

Representanthuset röstar för ytterligare 60 miljarder dollar i stöd till Ukraina

Representanthuset röstar för ytterligare 60 miljarder dollar i stöd till Ukraina

🟠 UTRIKES Efter mer än sex månaders förhandlingar godkändes USA:s bistånd till Ukraina lördagen den 20 april 2024 i representanthuset. Ukraina, som har pressats hårt vid fronten, har fått ett efterlängtat paket på 60,8 miljarder dollar. Lagtexten innehåller också stöd till Israel och Taiwan, samt ett möjligt förbud mot TikTok. Omröstningen, som var för med god marginal, gick inte utan motsättningar: ukrainska flaggor i kongressen, burop från republikanska ledamöter och en trolig misstroendevotering mot den republikanske talmannen i representanthuset, Mike Johnson. Tillfredsställelsen bland Demokraterna (och Zelenskyj) står i kontrast till ilskan bland Republikanerna.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Jan Guillou sätts under lupp

🟠 RECENSION Det är nog många som stört sig på Jan Guillou. En ny bok av litteraturprofessorn Ola Holmgren har dock tagit det hela ett steg längre. Den låter Guillou bli utgångspunkten för en kritik av en hel tidstendens. Guillou blir till en symbol för ”journalismen”, ett slags ideologi som bygger på att gestaltningen är oväsentlig, utan det enda som räknas är spännande och sensationella uppgifter. Förutom att vara en fiende till konsten döljer journalismen också på ett förrädiskt sätt en stark politisk tendens, i Jan Guillous fall bland annat en okritisk inställning till islam. Även den som inte är intresserad av litteratur kan njuta av det underhållande angreppet på den pompöse Guillou.

Hur konsten att förutsäga solförmörkelser blev en exakt vetenskap

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ingen vaken person har kunnat missa att USA nyligen hade en spektakulär solförmörkelse, något som har fått stor medial uppmärksamhet innan, under och efter. Tidsschemat för den totala förmörkelsen den 8 april 2024 var beräknad till sekunden, detta tusentals år efter att skrämda människor först började försöka förutse dessa kosmiska händelser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Den mystiska gravplatsen

🟠 HISTORIA Platsen där det ensamma järnkorset står är känd som Falks grav, men egentligen ligger rånmördaren Jonas Falk inte begravd där. Istället är det hans avrättningsplats som järnkorset vars inskription lyder ”FALK – 1855” markerar. Vad som gör denna plats till ett mysterium är blommorna. Varje sommar ligger nämligen färska blommor på Falks grav och trots kameraövervakning vet man fortfarande inte vem eller vilka som lägger dit dem.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Klicka här för att utforska vad ett casino utan svensk licens kan erbjuda!
Klicka här för att läsa om Betalrevolution

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.