Frankrikes besked i maj om att man identifierat risker och aktiviteter från Muslimska brödraskapet som hotar republikens värderingar fick schweiziska parlamentsledamöter att kräva en officiell utredning. Syftet är att ta fram en federal rapport som utvärderar närvaron av politisk islam, dess nätverk av inflytande och arbetsmetoder inom religion, utbildning, samhälle och digitala plattformar – i likhet med vad den svenska regeringen gjort när den gav officiella organ i uppdrag att studera det politiska islamets infiltration i utbildnings- och partiinstitutioner.
Sedan den franska underrättelserapporten pekade på Muslimska brödraskapets inflytande i Europa – inklusive Sverige, som nämndes flera gånger – har regeringen i Stockholm snabbt tagit upp frågan om Socialdemokraternas kopplingar till politisk islam, enligt den franska tidningen Le Monde.
Den franska rapporten, publicerad den 21 maj under titeln ”Muslimska brödraskapet och politisk islam i Frankrike”, lyfter fram Sverige, Storbritannien, Tyskland och Österrike som länder där det finns ett behov av att utvärdera situationen. Enligt rapportförfattarna visar de insamlade bevisen att organisationen är aktiv i Sverige, liksom i Nederländerna och Danmark.
Rapporten varnar för att den svenska grenen av Muslimska brödraskapet, trots sin ringa storlek, har ett oproportionerligt stort inflytande över organisationens europeiska strukturer. Detta förklaras bland annat av extern finansiering, hur man utnyttjar Sveriges mångkulturella politik och goda relationer mellan brödraskapet och lokala politiska partier.
Inflytande i Schweiz
De schweiziska farhågorna påminner mycket om de svenska. En färsk rapport från tidningen 24 Heures beskriver hur Muslimska brödraskapets inflytande växer i Schweiz, där det sträcker sig långt bortom moskéerna till att även omfatta utbildnings-, samhälls- och finansnätverk.
Rapporten varnar för att detta utgör ett dolt hot mot den sociala sammanhållningen och de demokratiska värderingarna, och hänvisar delvis till den franska underrättelserapporten från maj som pekade ut politisk islam som ett hot mot den nationella enheten i europeiska länder.
Nyligen lade parlamentsledamoten Jacqueline de Quattro fram ett förslag om en federal rapport för att utvärdera brödraskapets närvaro i Schweiz. Förslaget stöds av flera partier (Gröna liberaler, Mittenpartiet, FDP och SVP) och syftar till att vid behov införa juridiska eller operativa åtgärder för att skydda den sociala sammanhållningen.
En rapport från den federala underrättelsetjänsten i Schweiz (FIS), publicerad i början av juli, varnar för ett högt terrorhot, särskilt till följd av ökande nätbaserad radikalisering bland unga. Eftersom Schweiz är värdland för många internationella organisationer är det jihadistiskt påverkade individer som bedöms utgöra det största hotet, och tidig upptäckt av radikaliseringsprocesser är avgörande. Därför arbetar underrättelsetjänsten nära skolor, ungdomsorganisationer och polis för att upptäcka och förebygga extremism.
Sen uppvakning
När det gäller hoten från Muslimska brödraskapet i Sverige menar forskaren i extremism och terrorism, Andi Flemström, vid Europeiska centrumet för kontraterrorism och underrättelseverksamhet att europeiska länder har vaknat sent inför farorna med politisk islam, ledd av brödraskapet och jihadiströrelsen.
Hon påpekar att de senaste årens terrorattacker i Europa har avslöjat ideologiska band – direkta eller indirekta – mellan Muslimska brödraskapet och attentatsmännen. År 2021 förbjöd Österrike brödraskapet, som första europeiska land, i kampen mot extremism och terrorism.
I Sverige etablerades brödraskapet genom invandring från slutet av 1970-talet och har med åren fått en dominerande position inom den muslimska gemenskapen. Miljontals kronor från svenska skattebetalare har gått till den svenska grenen av världens största islamistiska organisation.
Organisationen har framgångsrikt utgett sig för att vara representant för den muslimska minoriteten och fått officiell status som rådgivare i islamrelaterade frågor. Enligt Flemström ger detta tillgång till ekonomiska resurser som kan användas för att öka det ideologiska inflytandet och monopolisera tolkningen av islam i Sverige.
Brödraskapet i Sverige verkar som medlem under paraplyorganisationen Federation of Islamic Organisations in Europe (FIOE) och har etablerat inflytelserika organisationer som Islamiska förbundet i Sverige (IFIS), Sveriges muslimska råd (SMR), Islamic Relief Sverige, Ibn Rushd studieförbund, Sveriges unga muslimer, Förenade islamiska föreningar i Sverige och Sveriges islamiska skolor (SIS).
Ett av de tydligaste exemplen på politisk islams inflytande är Stockholms moské, som anses vara brödraskapets huvudbas i Sverige. Moskéen, som invigdes år 2000, har finansierats från flera håll.
Brödraskapet har även lyckats påverka politiska partier och få personer med koppling till organisationen på höga poster i etablerade svenska partier. Imam Mahmoud Khalfi vid Stockholms moské beskrev utnämningen av Mehmet Kaplan som minister i Löfvens rödgröna regering 2014 som en framgång för islamismen.
Flemström menar att politisk islam i Sverige är högt utvecklad i att bygga ekonomiska, sociala och religiösa broar till partier, att skapa hemliga celler för rekrytering och påverkan, att kontrollera utbildningsinstitutioner samt att använda moskéer och välgörenhetsorganisationer för att skapa väljarbaser.
Brödraskapets europeiska strategi
De senaste åren har Muslimska brödraskapet i Europa ändrat sina metoder och sin retorik på grund av en ogynnsam situation för muslimer i Europa. Organisationen har reviderat den traditionella uppdelningen av världen i dar al-Islam (fredens hus) och dar al-harb (krigets hus) i det kristna Europa.
Till exempel anser Tariq Ramadan, en av nätverkets främsta ideologer, att muslimer bör betrakta Europa som dar ash-shahada (vittnesbördets hus), vilket även innebär att det kan vara dar ad-da’wa (missionshus) – alltså att muslimer har en plikt att sprida islam i Europa.
Eftersom brödraskapet ofta betraktas som representant för muslimer i europeiska länder har man fått möjlighet att forma bilden av islam och av de problem som muslimer möter. Utifrån detta har aktivister utvecklat en strategi som framställer problemen som ett resultat av majoritetssamhällets attityd mot islam och dess anhängare.
I detta sammanhang avvisar brödraskapets aktivister all kritik mot islam eller deras verksamhet som ”islamofobi” – ett begrepp de använder för att underminera motståndare snarare än att diskutera faktiska frågor.
Farligare än IS ?
Flemström påminner om att Skolinspektionen de senaste åren stängt två skolor i Örebro efter att Säpo bedömt att barn riskerade att radikaliseras och rekryteras i miljöer där våld eller brott accepteras som medel för politisk förändring.
Enligt Säpo misstänks flera anställda ha stött våldsbejakande islamism, däribland en tidigare styrelseledamot som anslöt sig till IS under kriget i Syrien och sedan återvände till Sverige.
I två rapporter från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 2017 och 2018 beskrevs brödraskapet och dess närstående organisationer som ett hot mot det svenska samhället – inte bara för att de kan stödja våld, utan även för att de framställer Sverige som genomsyrat av islamofobi.
Flera europeiska underrättelserapporter pekar idag på det politiska islamets hot mot Europas säkerhet och bedömer att Muslimska brödraskapet, genom sina mjuka metoder för att infiltrera samhället och närma sig statliga institutioner, är farligare än salafist-jihadistiska grupper som IS och al-Qaida.
