Storkyrkans östra fasad. Foto: Nya Tider

Gamla Stans äldsta kyrka

I Gamla Stan, alldeles i närheten av Stockholms slott, ligger Storkyrkan, eller Sankt Nicolai kyrka som den också är känd som. Storkyrkan har varit platsen för flera kröningar sedan medeltiden fram till 1800-talet och här har även kungliga vigslar har ingåtts. Hit kan man bege sig för att antingen gå på andakter eller beskåda skulpturen av Sankt Göran och draken.
Storkyrkan i Gamla Stan sedd från Stortorget. Foto: Nya Tider

Domkyrkan med de gulaktiga stenfasaderna är bland det första man ser när man vandrar uppför slottsbacken. Även på Stortorget fångar dess höga tornur ögat. Kyrkan är den största i Gamla Stan, men också den äldsta vilket framgår av inskriptionen på dess östra vägg som inleds med följande ord: Detta Heliga Hus, vars byggnad blivit påbörjad av Riksföreståndaren Birger Jarl År efter Christi börd 1264.

Från början var kyrkan inte byggd i sten utan i trä och saknade torn. Inskriptionen framhåller visserligen att Birger Jarl ska påbörjat byggandet av kyrkan 1264, men det är först 1279 som den nämns och då är det i riddaren Johan Karlssons testamente i vilket kyrkobyggnaden benämns som ”Stockholms Stora Kyrka”. Sannolikt byggdes denna kyrka ungefär samtidigt som själva staden Stockholm, som grundades av Birger Jarl år 1252. Namnet Sankt Nicolai kyrka fick den efter sjömännens och köpmännens skyddshelgon Sankt Nikolaus.

Vid slutet av 1200-talet brann dock denna kyrka ner till grunden, men den återuppbyggdes snart i sten och invigdes år 1306. Denna stenkyrka var treskeppig och på 1340-talet uppfördes ett kapell tillägnat Jungfru Maria på södra sidan. Att en kyrka är treskeppig innebär att den är indelad, på längden, i tre delar med antingen kolonner eller pelare.

En större utbyggnation av kyrkan genomfördes på 1400-talet. Då byggdes, bland annat, åtta sidokapell och större fönster samt ytterligare två skepp. På så vis kom den femskeppiga hallkyrka som denna byggnad är idag till. En hallkyrka är en flerskeppig kyrka vars sidoskepp är av samma höjd som mittskeppet. Kyrkan blev även högre i tak.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Den mystiska runstenen

Den mystiska runstenen

🟠 HISTORIA Björketorpsstenen i Blekinge är en av de mest mystiska runstenarna här i Sverige. Det vilar nämligen en dödlig förbannelse över den och man vet inte med säkerhet vem som reste den. Man vet inte heller varför det vilar en förbannelse över stenen, men olika teorier finns och förbannelsen har gett upphov till sägner.

Frejas kärva motpol

Frejas kärva motpol

🟠 HISTORIA Inom den nordiska mytologin förekommer olika gudar och jättar och andra väsen. En av dessa är jättedottern Skade, som fungerade som en motpol till Freja. Det finns en hypotes om att namnet Skandinavien har sin grund i Skades namn.

Kvinnan från Barum

Kvinnan från Barum

🟠 HISTORIA Länge kallades hon för Bäckaskogskvinnan och hon blev en rikskändis. Hon levde för cirka 9 000 år sedan, och hennes skelett är ett av det bäst bevarade från Maglemoseperioden under jägarstenåldern.

Lät adeln mörda Engelbrekt?

Lät adeln mörda Engelbrekt?

🟠 HISTORIA År 1436 – antingen i slutet av april eller början av maj – mördades rikshövitsmannen och upprorsledaren Engelbrekt Engelbrektsson av sin egen småsven (page) och väpnare Måns Bengtsson (Natt och Dag). Motivet är än idag ett mysterium, men olika teorier finns. Såvitt man vet straffades han aldrig och blev, bland annat, lagman.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Den mystiska runstenen

🟠 HISTORIA Björketorpsstenen i Blekinge är en av de mest mystiska runstenarna här i Sverige. Det vilar nämligen en dödlig förbannelse över den och man vet inte med säkerhet vem som reste den. Man vet inte heller varför det vilar en förbannelse över stenen, men olika teorier finns och förbannelsen har gett upphov till sägner.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.