Götarna – vilka var de?

Många människor är medvetna om att Götaland är uppkallat efter ett germanskt folk som levde i regionen, men hur mycket vet egentligen gemene man om detta folk? Tillsammans med svearna formade de genom sekler det som kom att bli Sverige.

Götarna bebodde i huvudsak Gotland, Öster- och Västergötland, men även till viss del Småland och Värmland. Vi ser dem först i den grekiska geografen Ptolemaios och den gotiske historikern Jordanes verk, där de uppges bebo vad Jordanes benämner Gothiscandza, som han kallar en ö. Jordanes placerar götarna i moderna Öster- och Västergötland samt på Gotland, där de senare svagt skiljer sig åt från sina fränder på fastlandet. Den andra stammen benämns Suehans eller Suethidi, vilket ofta kopplas till Svear. De bor grannar med götarna och i ett senare skede beskrivs dessa ligga i ständig konflikt med varandra. En metod som också kan ge mer insikt i götarnas härkomst är den etymologiska, där vi kan spåra det svenska ”götar” till ursvenska ”gutar”, som i sin tur kan jämföras med isländskans ”gautar”, gotiskans ”gutans”och slutligen med urgermanskt ”gutaniz”. Ordet motsvarar verbet ’’att hälla’’ och kan då möjligtvis kopplas till Göta älv och dess vattenfall som vi finner i Trollhättan. Älven refererar Jordanes till som Gautelfr. Ordet kan även ha med att gjuta (göta, guta) metall att göra. Stridsyxefolket på stenåldern hade efterliknat gjutna metallyxor med sina stenvapen, men under svensk bronsålder började man själva att gjuta dessa. Gjutarna, götarna, göt i metall, vilket var helt revolutionerande.

Går vi framåt i historien återfinns detta folk djupare beskrivet i det välkände anglosaxiska eposet Beowulf. Deras bravader skildras, bland annat räden på Frisland år 516 där Beowulfs farbror Hygelak faller i strid. Vi ser ständigt den krigiska natur som verkar tillhöra germanska folk, vilket även verkar bekräftas ytterligare av Jordanes, där de omnämns som ”modiga och snabba till krig”. Beowulf var själv göte, vilket framkommer i eposet. En av de kanske mest kända sagorna är den om Beowulf och Grendel, där han på en dansk kungs förfrågan ger sig av till nuvarande Danmark och dräper monstret Grendel som i sin grotta ständigt störs av oljudet från människorna. Beowulf och hans farbror Hygelak är två av de mytomspunna konungarna tillhörande Hrethelingaätten i den götiska konungalistan, där vi även träffar på ett par mer bekanta konungar så som Magnus den starke och Karl Sverkersson. Karl Sverkersson känner nog många igen från filmerna om Arn Magnusson, baserade på Jan Guillous böcker, där Sverkersätten konkurrerar med Folkungaätten. Han är också känd som den förste kungen som regerade över både götar och svear med namnet Karl.

 

Götarna 2
Beowulfkvädet i original på British Library. Det anglosaxiska hjälteeposet dateras till någonstans mellan år 700 och 1000. Foto: Wikipedia

 

I de ständiga konflikterna mellan svear och götar fick, troligen någon gång på 800-talet, de mer krigiska hedniska svearna överhanden och lyckades med tiden inkorporera götarna i ett gemensamt rike, vilket också Arn-filmerna tar upp. Att götarna hamnade i underläge stöds av den danske historikern Saxo Grammaticus i hans Gesta Danorum, även kallad Danernas historia, där han tillskriver svearna de enda som hade rätten att välja kung. Götarna blev således en del av ett gemensamt rike under svearna, Svea rike, vårt moderna Sverige.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Guldbaggegalans förfall

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Det Konstmuseet inte vill se

Det Konstmuseet inte vill se

🟠 KULTUR Konst kan, som vi vet, ha flera lager av betydelser. I fallet med Dick Bengtsson blir det lite extra avancerat. Faktiskt så pass avancerat att galleriet som ställer ut honom censurerar hans konst. Och inte nog med det. En samtida konstnär som säger att hon kan prata med de döda citerar honom från andra sidan, och aktivistiska kulturprofiler tillskriver honom ideal han aldrig ställt sig bakom. En besynnerlig gravskändning av ett unikt konstnärskap pågår i Stockholm fram till mitten av september.

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Kallmurar

Kallmurar

🟠 KULTUR När människan blev bofast och började bruka jorden uppstod ett behov av att hägna in de områden som var åkrar och betesmarker. Murar och gärdsgårdar behövdes för att markera gränser och ge ett nödvändigt skydd mot vilda djur och andra inkräktare.

Åsle Tå

Åsle Tå

🟠 KULTUR I ett vackert, böljande landskap nedanför Ålleberg och Karleby, i närheten av Falköping, i Åslesänkan ligger Åsle Tå. Tågatan följer Kolaforsen och gatan kantas av små stugor omgivna av trädgårdstäppor med ”mormorsblommor” så som akleja, blåklint, liljor, lavendel och fingerborgsblommor. Här finns även stenmurar och träd av alla slag. Här möts vi av en unik miljö med den största samlingen av backstugor i Sverige från 1700- och 1800-talen.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.