Den humanitära stormaktens prioriteringar. Sverige satsar 29:70 om året på varje krigsflykting i Syrien och dess närmaste grannländer. Samtidigt drar man av 499 kronor per dygn,182 000 kronor om året, för varje asylsökare som är eller påstår sig vara från Syrien. Grafik: NyT

Granskning: Regeringen ställer grupp mot grupp, men ansvariga duckar

”Alla människors lika värde” till trots: I konkreta ekonomiska resurser satsar Sveriges rödgröna regering – liksom Alliansen före dem – tusentals gånger mer på varje nyanländ asylsökare än på dem som är kvar i Syrien och hennes grannländer. Enbart avräkningarna för förra årets asylinvandring är 25 gånger större än Sveriges humanitära hjälp till Syriens närområde.

Hur mycket invandringen kostar är ett kontroversiellt ämne och olika ekonomer kommer fram till helt olika siffror beroende på vilka poster de räknar med. Regeringens egna utredare har kommit fram till mellan 45 och 60 miljarder kronor per år. Docent Jan Tullberg vid Handelshögskolan, författare till boken Låsningen: en analys av svensk invandringspolitik, hävdar att den verkliga totalkostnaden är omkring 250 miljarder per år.

Fortsättningsvis tar denna artikel endast hänsyn till Migrationsverkets direkta kostnader för nyanlända invandrare under deras första år i Sverige, så som de beräknas i regeringens budget för 2016: 499 kronor per dygn.1 Det är den summa som dras från biståndsbudgeten för varje nyanländ flykting. För en syrier som får permanent uppehållstillstånd – vilket de får automatiskt i Sverige – blir det 182 000 kronor per år.

Avräkningarna för asylinvandring uppgick i år till 8,9 miljarder. Det var innan migrationskrisen började på allvar.

Som jämförelse satsar Sverige i år bara 350 miljoner på humanitärt stöd till Syriens närområde. Om man väljer att göra beräkningen endast på de 4,2 miljoner flyktingar i grannländerna som man faktiskt kommer åt att ge stöd till – hjälporganisationerna arbetar sällan inne i själva Syrien – blir det 83 kronor per person och år. Räknar man in flyktingarna i Syrien så blir det knappt 30 kronor.

Den enkla sanningen är att en vuxen man som lyckats ta sig till Sverige värderas tusentals gånger högre än en kvinna med två små barn som är för fattig för att kunna ta sig hit.

Kvinnan med barnen – låt oss kalla henne Fatima – blir fast under eländiga förhållanden i Jordanien, Libanon eller inne i det krigshärjade Syrien. 68 öre om dagen är vad den svenska regeringen anser att skattebetalarna ska satsa på att hjälpa Fatima och hennes två barn. (För alla tre tillsammans, och under förutsättning att vi endast räknar på flyktingarna i grannländerna, inte inne i Syrien.) Däremot ska skattebetalarna lägga 500 kronor per dag på Ahmed, en vuxen man, inte sällan med både märkeskläder och Iphone, som betalat en flyktingsmugglare 50 000 kronor för att ta sig till Sverige.

Ahmed är således värd över 2 000 gånger mer än Fatima. Det har regeringen bestämt. Så satsas svenska skattepengar i realiteten. Så mycket för ”alla människors lika värde”.

Fatimas två barn – lille Ali, 5, och hans syster Tahani, 2 – får hjälp av de svenska skattebetalarna med knappt 23 öre var om dagen. Det är onekligen en annan lott i livet än den som tillkommer Mohammed, 17, en vältränad och frisk yngling (inte sällan med ett skägg som väcker misstankar om att han kanske är äldre än han utger sig för) som lyckats ta sig till Sverige som ”ensamkommande flyktingbarn”. På honom satsar regeringen mellan 3 000 och 6 000 kronor om dagen.2 Sverige satsar således lika mycket på Mohammed som man gör på någonstans mellan 13 000 och 26 000 barn som Ali och Tahani, vars mamma inte haft råd – eller varit för stolt eller för hederlig – för att anlita kriminella människosmugglare.

Mohammed, 17, är således i runda tal värd 20 000 gånger mer än Tahani, 2, för de svenska skattebetalarnas vidkommande. Det har regeringen bestämt. Samtidigt som den hävdar att alla är lika mycket värda.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Bågskytten västgötarna älskade

Bågskytten västgötarna älskade

🟠 HISTORIA Stenkil, som var kung av Sverige på 1060-talet, uppskattades mycket av västgötarna och stödde den kristna missionen i Svitjod. Enligt Adam av Bremen, som var samtida med denne kung, tillhörde Stenkil Erik Segersälls ätt.

Läs även:

C-pedofilen åtalas

C-pedofilen åtalas

🟠 INRIKES Ett åtal om sexuellt ofredande mot barn har väckts mot den tidigare centertoppen Gustav Hemming efter att han onanerade framför en 13-årig pojke under en tågresa förra sommaren.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Spanska inbördeskriget i svensk utgåva – bättre än Beevor

🟠 BOKRECENSION De flesta svenska högerradikaler är protestanter. Och ser historiskt Spanien, en av katolicismens högborgar, som alltifrån fiende till likgiltig makt. Så det spanska inbördeskriget, som nog hade ”högerradikalism” i det ena lägret, i Francosidan som stred för tronen och altaret, lockar inte svenska högerradikaler i gemen. Men trots det kan spanska inbördeskriget vara värt att studera. En nyutkommen bok föranleder Nya Tiders recensent att bege sig till det soliga Spanien under dess blodiga 1930-tal.

Åsle Tå

🟠 KULTUR I ett vackert, böljande landskap nedanför Ålleberg och Karleby, i närheten av Falköping, i Åslesänkan ligger Åsle Tå. Tågatan följer Kolaforsen och gatan kantas av små stugor omgivna av trädgårdstäppor med ”mormorsblommor” så som akleja, blåklint, liljor, lavendel och fingerborgsblommor. Här finns även stenmurar och träd av alla slag. Här möts vi av en unik miljö med den största samlingen av backstugor i Sverige från 1700- och 1800-talen.

Ramverk – verktyg för att strukturera, påverka och koordinera

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ramverk, eller på engelska, frameworks, är de metodologiska principer som formar hur vi tänker, agerar och interagerar i en alltmer komplex värld. I den här artikeln tittar vi på ramverkens ursprung och följer deras historia från antikens militära strategier till moderna digitala verktyg, samtidigt som vi undersöker deras roll inom områden som marknadsföring, underrättelseverksamhet, utbildning eller cybersäkerhet.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.