Skip to Content

Skånskan Birgit Nilsson var en av musikhistoriens största operastjärnor - i år hade hon fyllt 100 år. Foto: stillbild SVT
OPERA

Grattis Birgit Nilsson 100 år!

Digital utgåva

Bonddottern Birgit Nilssons bana var redan utstakad. Som enda barn till ett lantbrukarpar var det hon som skulle ta över gården på skånska Bjärehalvön. Men den alltid sjungande och trallande Birgit Nilsson blev inte bonde, hon blev en av de största operastjärnorna genom tiderna.

Publicerad: 23 maj, 2018, 10:58

  • Svenska

Läs även

Skånska Birgit Nilsson föddes den 17 maj 1918 på en gård i Svenstad i Västra Karups socken. Birgit Nilssons far hade önskat sig en pojke men när det nu i stället blev en flicka ställde fadern sitt hopp till att hon en dag skulle vilja ta över gården. Som barn fick Birgit hjälpa till med arbetet. Hon gallrade betor, mjölkade kor och skördade hö. Något rinnande vatten eller elektricitet fanns inte, än mindre radio eller grammofon. Bodde man på landet hörde man musik i skolan eller i kyrkan. I Birgit Nilssons hem fanns emellertid mycket sång och musik. Modern var musikalisk och kunde både sjunga och spela dragspel. Som barn trallade och sjöng Birgit jämt. När hon var fyra år gammal fick hon ett leksakspiano av en av gårdens drängar som hon började ta ut melodier på. När intresset för pianospel växte fick hon en orgel av sin far. I skolan blev hon känd för sin vackra röst och hon fick till och med ta över sångundervisningen. Fjorton år gammal började hon ta pianolektioner och sjunga i kyrkokör. En medlem i kyrkokören har berättat att Birgits röst stack ut redan på den tiden.

Vägen mot sången

Trots att Birgit hela tiden arbetade hårt på gården fanns musiken i hennes tankar. Hon önskade så innerligt att få sjunga att hon varje gång hon såg ett stjärnfall, neg och uttryckte sin önskan om att en dag få bli sångerska. Den som kom att upptäcka Birgits stora talang var sångläraren och musikdirektören Ragnar Blennow i Åstorp. Blennow hade fått till uppgift att vidareutveckla de bästa rösterna i kyrkokören och han förstod snabbt att Birgits röst var något utöver det vanliga. När Birgit hade sjungit för Blennow utbrast han ” Detta var mycket fint. Fröken kommer absolut att bli storsångerska” varpå Birgit överlycklig cyklade hem, sprang in till gården och skrek ”Jag är upptäckt! Jag kommer att bli storsångerska”.

1939 började Birgit som sångelev hos Blennow och 1941 sökte hon till Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.

Birgits far blev inte alls glad över nyheten att hans dotter skulle ge sig i väg till storstaden och studera sång. Hon skulle ju ta över gården. Birgit som var väldigt fäst vid sin hembygd blev mycket osäker på hur hon skulle göra och hon ville inte göra sin far besviken. Det som gjorde att Birgit tillslut bestämde sig för att ge sig av till Stockholm var ett erbjudande om boende. Under ett ösregn hade det helt oväntat kommit ett par till gården och medan regnet skvalade hade paret bjudits på kaffe och Birgit hade sjungit ett stycke ur Wagners Tannhäuser. Paret blev helt bestörta över Birgits röst och erbjöd henne boende i Stockholm. Fadern ville ändå inte att hon skulle åka men Birgits mor tog ut pengar från sitt eget arv som hon gav till Birgit så att hon skulle kunna förverkliga sin dröm. Birgits mor oroade sig mycket över hur det skulle gå för dottern i storstaden och hon uppmanade Birgit att behålla båda fötterna på jorden och inte bli för högfärdig. De orden kom Birgit att minnas i hela sitt liv.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Three Springs

    Att rensa sockerbetor är ett förfärligt arbete på knä. Förr odlade vi tobak och odlarna fick verkligen slita.

    En flygel, ja, men en orgel? Vad kostade den?

Simon Stålenhag – svensk succékonstnär

KULTURSimon Stålenhag är en svensk konstnär vars visioner av ”en ålderdomlig framtid” redan rönt stor uppmärksamhet på nätet. Hans tre böcker, där målningarna med korta beskrivningar utgör en fantasikittlande berättelse, har även släppts på engelska efter en gräsrotskampanj som drog in tre miljoner kronor. Nu kan en av hans böcker, som utspelar sig i amerikanskt 90-tal, bli film.

Stora sjöriket i Småland

RESMÅL

Mössens paradis och samhällets förfall

KULTURDoktor John B. Calhoun vigde sitt liv åt att bygga upp det perfekta paradiset för möss – bara för att se det kollapsa gång på gång i en förprogrammerad social massdöd. Han var etolog, det vill säga han studerade djurens beteende. Resultaten av hans studier förlänade honom en evig plats i läroböcker i psykologi och sociologi. De ger en del svar, men främst ställer de brännande frågor om mänskligheten och dess framtid.

Vett och etikett – för hundra år sedan

KULTUR OCH TRADITIONVett och etikett – det vill säga de regler och koder för hur man ska uppföra sig i givna situationer – var någonting viktigt förr för både hög och låg. Hur skulle en dam till exempel bete sig om en främmande herre kom gåendes emot henne på trottoaren och var oförskämd nog att hälsa? Eller ännu värre, han erbjuder damen ifråga att gå under hans paraply när regnet strilar ner? Hur uppför man sig på en finare bjudning? Hur ska man vara klädd om man tar en promenad i Stadsparken en solig sommardag? Eller en kylig vinterdag? För hundra år sedan fanns det svar på dessa frågor.

Stråkkvartetter av Beethoven – inga nyanlända lyssnade

KULTURTeatergatan 20 är ett brasserie som startat kammarmusikklubben T20. Det är inte många som känner till detta lovvärda kulturinitiativ och det är i Sverige väldigt ovanligt. För att få PK-poäng bland cityliberalerna i Göteborg har dock Teatergatan 20 anslutit sig till nätverket Kulturkompis för att ”nyanlända skall träffa etablerade svenskar”.

Karlbergs slott – Världens äldsta militärakademi

KULTURI dag är det inte många som känner till att den äldsta krigsskolan i världen ligger i Sverige, närmare bestämt på Karlbergs slott. Från allra första början var den för utbildning av sjöbefäl och fungerar än i dag som militärhögskola med grundläggande officersutbildning och vidareutbildning för hela Försvarsmakten. Slottets svenska historik är minst sagt imponerande, därtill tillkommer den fantastiska parken, en gång för länge sedan en storartad trädgård, i dag en grön oas mellan bullrande trafikleder i Solna och Stockholm.

Ett återbesök i eländet

RECENSIONFör några år sedan gjorde Thomas Nydahl tämligen stort intryck med sin essä Black Country (2012). Det var en svidande vidräkning med mångkulturens haveri i det engelska post-industriella hjärtlandet. Nu är han tillbaks med en ny kombinerad essä, reseskildring och debattskrift om ett engelskt landskap, betitlad Från All My Loving till Allahu Akbar (2019).

Kräftor i sommaraftonen

KULTUR OCH TRADITIONAtt tända lyktor och tillsammans äta kräftor med dill och västerbottenpaj i augustikvällen är en utbredd och omtyckt tradition här i Sverige. Vad som däremot inte är så känt är att kräftor har ätits i Sverige sedan slutet av 1560-talet, men att kräftskivor i vår bemärkelse endast har hållits sedan 1900-talets första årtionden.

Gå till arkivet

Send this to a friend