Skip to Content

Skånskan Birgit Nilsson var en av musikhistoriens största operastjärnor - i år hade hon fyllt 100 år. Foto: stillbild SVT
OPERA

Grattis Birgit Nilsson 100 år!

Digital utgåva

Bonddottern Birgit Nilssons bana var redan utstakad. Som enda barn till ett lantbrukarpar var det hon som skulle ta över gården på skånska Bjärehalvön. Men den alltid sjungande och trallande Birgit Nilsson blev inte bonde, hon blev en av de största operastjärnorna genom tiderna.

Publicerad: 23 maj, 2018, 10:58

  • Svenska

Läs även

Skånska Birgit Nilsson föddes den 17 maj 1918 på en gård i Svenstad i Västra Karups socken. Birgit Nilssons far hade önskat sig en pojke men när det nu i stället blev en flicka ställde fadern sitt hopp till att hon en dag skulle vilja ta över gården. Som barn fick Birgit hjälpa till med arbetet. Hon gallrade betor, mjölkade kor och skördade hö. Något rinnande vatten eller elektricitet fanns inte, än mindre radio eller grammofon. Bodde man på landet hörde man musik i skolan eller i kyrkan. I Birgit Nilssons hem fanns emellertid mycket sång och musik. Modern var musikalisk och kunde både sjunga och spela dragspel. Som barn trallade och sjöng Birgit jämt. När hon var fyra år gammal fick hon ett leksakspiano av en av gårdens drängar som hon började ta ut melodier på. När intresset för pianospel växte fick hon en orgel av sin far. I skolan blev hon känd för sin vackra röst och hon fick till och med ta över sångundervisningen. Fjorton år gammal började hon ta pianolektioner och sjunga i kyrkokör. En medlem i kyrkokören har berättat att Birgits röst stack ut redan på den tiden.

Vägen mot sången

Trots att Birgit hela tiden arbetade hårt på gården fanns musiken i hennes tankar. Hon önskade så innerligt att få sjunga att hon varje gång hon såg ett stjärnfall, neg och uttryckte sin önskan om att en dag få bli sångerska. Den som kom att upptäcka Birgits stora talang var sångläraren och musikdirektören Ragnar Blennow i Åstorp. Blennow hade fått till uppgift att vidareutveckla de bästa rösterna i kyrkokören och han förstod snabbt att Birgits röst var något utöver det vanliga. När Birgit hade sjungit för Blennow utbrast han ” Detta var mycket fint. Fröken kommer absolut att bli storsångerska” varpå Birgit överlycklig cyklade hem, sprang in till gården och skrek ”Jag är upptäckt! Jag kommer att bli storsångerska”.

1939 började Birgit som sångelev hos Blennow och 1941 sökte hon till Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.

Birgits far blev inte alls glad över nyheten att hans dotter skulle ge sig i väg till storstaden och studera sång. Hon skulle ju ta över gården. Birgit som var väldigt fäst vid sin hembygd blev mycket osäker på hur hon skulle göra och hon ville inte göra sin far besviken. Det som gjorde att Birgit tillslut bestämde sig för att ge sig av till Stockholm var ett erbjudande om boende. Under ett ösregn hade det helt oväntat kommit ett par till gården och medan regnet skvalade hade paret bjudits på kaffe och Birgit hade sjungit ett stycke ur Wagners Tannhäuser. Paret blev helt bestörta över Birgits röst och erbjöd henne boende i Stockholm. Fadern ville ändå inte att hon skulle åka men Birgits mor tog ut pengar från sitt eget arv som hon gav till Birgit så att hon skulle kunna förverkliga sin dröm. Birgits mor oroade sig mycket över hur det skulle gå för dottern i storstaden och hon uppmanade Birgit att behålla båda fötterna på jorden och inte bli för högfärdig. De orden kom Birgit att minnas i hela sitt liv.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Three Springs

    Att rensa sockerbetor är ett förfärligt arbete på knä. Förr odlade vi tobak och odlarna fick verkligen slita.

    En flygel, ja, men en orgel? Vad kostade den?

Spengler i sidobelysning

KULTURVi känner alla till Oswald Spenglers storverk, Västerlandets undergång (1918-1922). En tegelsten som skisserar den historiska utvecklingen i hela världen utifrån vissa synvinklar, såsom att kulturerna utvecklas och fulländas separat. Någon övergripande ”civilisationens frammarsch” anses inte finnas. Och vår del av världen, Västvärlden eller den faustiska kulturen, tecknas såsom att den uppstått på medeltiden, blomstrat under barocken och nu går mot sitt slut. Visionen kan kritiseras på många punkter men Spengler har förvisso stilen att framställa allt detta medryckande. Och då kan man fråga sig: vilka tänkare påverkade honom i den vision han hade?

Hemmet på frammarsch

KULTUR OCH TRADITIONTänk att hemmet har blivit en så viktig plats i dessa coronatider. Vill man göra nytta för sina medmänniskor ska man stanna hemma. Det är länge sedan hemmet betydde så här mycket som det gör just nu. När man inte kan eller får bjuda hem släktingar och vänner drabbas de flesta människor av någon slags uppvaknande och börjar se på sitt hem med nya ögon.

Finns det numera en svensk intelligentia?

ANALYSFörr fanns en bildad klass, men Sverige gjorde sig medvetet av med den. Vad utgör då den ”intelligentia” vi har i dag, den som Karl-Olov Arnstberg nämner i sin debattartikel i Nya Tider v. 23/2020? Sophie Kielbowska redogör för hur det gick till när Sverige förlorade sin bildning och vad som blev resultatet.

Mellan dikt och fakta om u-båtskränkningar

DEBATTFörra året utkom boken Operation Notvarp, och debattören Curt Linderholm menar att den förvånar på grund av sina fantasier kring den stora ubåtsjakten i Hårsfjärden, Stockholms skärgård 1982. Författaren Mikael Nyman har, för att stadga upp sin tes, hänvisat till verkliga platser i Stockholms skärgård, verkliga sjunkbombsfällningar och minsprängningar samt då inblandade svenska amiraler och politiker. Linderholm pekar dock på att många påståenden och antydningar som görs i boken om vilken den kränkande makten var, för länge sedan motbevisats.

På jakt efter den nordiska folksjälen

KULTURMyrkur, eller Amalie Bruun som den 35-åriga danska kvinnliga artisten ifråga heter, började sin karriär med att skapa atmosfärisk black metal-musik, som blev uppmärksammad, och som även överlag fick bra kritik. Det gjorde i sin tur att hon kunde uppträda på stora och erkända festivaler som Roskildefestivalen i Danmark, Wacken Open Air i Danmark, och även på en av världens största ”multi”-festivaler, South by Southwest, i USA.

Den mystiska kedjan, Sägnerna om Ängsökedjan

KULTURPå slottet Ängsö (vars äldre stavning är Engsö) i Västmanlands län förvaras i dag en guldkedja av dunkelt ursprung. Denna kedja får aldrig lämna slottet för då bryter eldsvåda ut.

Bok: Vaccinera dig – eller låt bli

RECENSIONDen danske professorn och specialistläkaren Peter Gøtzsche har utkommit med ännu en bok där han granskar läkemedel och behandlingsmetoder, denna gång riktar han in sig på vaccin. Ska man låta vaccinera sig och sina barn? Uppväger fördelarna alla risker? Svaret är inte så enkelt och Gøtzsche gör en ansträngning att differentiera debatten, som ofta är svartvit. I själva verket kan ett vaccin vara värt att ta, medan ett annat borde avstås. Författaren går igenom en rad vanliga och ovanliga vaccin och redovisar med omfattande stöd i vetenskaplig litteratur sina slutsatser.

Ett besök i den gamla snapphanegården Sporrakulla

HISTORIAHär får vi följa med Alf Ronnby på en härlig utflyktstur en dag i maj. Färden går till Kullaskogen, som ligger i nordöstra Skåne. Djupt inne i Kullaskogen ligger en gammal snapphanegård som har klarat sig undan svenskarnas härjningar.

Gå till arkivet

Send this to a friend