Skip to Content

Skånskan Birgit Nilsson var en av musikhistoriens största operastjärnor - i år hade hon fyllt 100 år. Foto: stillbild SVT
OPERA

Grattis Birgit Nilsson 100 år!

Digital utgåva

Bonddottern Birgit Nilssons bana var redan utstakad. Som enda barn till ett lantbrukarpar var det hon som skulle ta över gården på skånska Bjärehalvön. Men den alltid sjungande och trallande Birgit Nilsson blev inte bonde, hon blev en av de största operastjärnorna genom tiderna.

Publicerad: 23 maj, 2018, 10:58

  • Svenska

Läs även

Skånska Birgit Nilsson föddes den 17 maj 1918 på en gård i Svenstad i Västra Karups socken. Birgit Nilssons far hade önskat sig en pojke men när det nu i stället blev en flicka ställde fadern sitt hopp till att hon en dag skulle vilja ta över gården. Som barn fick Birgit hjälpa till med arbetet. Hon gallrade betor, mjölkade kor och skördade hö. Något rinnande vatten eller elektricitet fanns inte, än mindre radio eller grammofon. Bodde man på landet hörde man musik i skolan eller i kyrkan. I Birgit Nilssons hem fanns emellertid mycket sång och musik. Modern var musikalisk och kunde både sjunga och spela dragspel. Som barn trallade och sjöng Birgit jämt. När hon var fyra år gammal fick hon ett leksakspiano av en av gårdens drängar som hon började ta ut melodier på. När intresset för pianospel växte fick hon en orgel av sin far. I skolan blev hon känd för sin vackra röst och hon fick till och med ta över sångundervisningen. Fjorton år gammal började hon ta pianolektioner och sjunga i kyrkokör. En medlem i kyrkokören har berättat att Birgits röst stack ut redan på den tiden.

Vägen mot sången

Trots att Birgit hela tiden arbetade hårt på gården fanns musiken i hennes tankar. Hon önskade så innerligt att få sjunga att hon varje gång hon såg ett stjärnfall, neg och uttryckte sin önskan om att en dag få bli sångerska. Den som kom att upptäcka Birgits stora talang var sångläraren och musikdirektören Ragnar Blennow i Åstorp. Blennow hade fått till uppgift att vidareutveckla de bästa rösterna i kyrkokören och han förstod snabbt att Birgits röst var något utöver det vanliga. När Birgit hade sjungit för Blennow utbrast han ” Detta var mycket fint. Fröken kommer absolut att bli storsångerska” varpå Birgit överlycklig cyklade hem, sprang in till gården och skrek ”Jag är upptäckt! Jag kommer att bli storsångerska”.

1939 började Birgit som sångelev hos Blennow och 1941 sökte hon till Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.

Birgits far blev inte alls glad över nyheten att hans dotter skulle ge sig i väg till storstaden och studera sång. Hon skulle ju ta över gården. Birgit som var väldigt fäst vid sin hembygd blev mycket osäker på hur hon skulle göra och hon ville inte göra sin far besviken. Det som gjorde att Birgit tillslut bestämde sig för att ge sig av till Stockholm var ett erbjudande om boende. Under ett ösregn hade det helt oväntat kommit ett par till gården och medan regnet skvalade hade paret bjudits på kaffe och Birgit hade sjungit ett stycke ur Wagners Tannhäuser. Paret blev helt bestörta över Birgits röst och erbjöd henne boende i Stockholm. Fadern ville ändå inte att hon skulle åka men Birgits mor tog ut pengar från sitt eget arv som hon gav till Birgit så att hon skulle kunna förverkliga sin dröm. Birgits mor oroade sig mycket över hur det skulle gå för dottern i storstaden och hon uppmanade Birgit att behålla båda fötterna på jorden och inte bli för högfärdig. De orden kom Birgit att minnas i hela sitt liv.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Three Springs

    Att rensa sockerbetor är ett förfärligt arbete på knä. Förr odlade vi tobak och odlarna fick verkligen slita.

    En flygel, ja, men en orgel? Vad kostade den?

Tidig demokrati i Norden

KULTURDe nordiska vikingasamhällena var mer demokratiska än vi kanske tror. Då vi läser om vikingar och deras härjningar i världen, kanske vi tänker att de var mycket ociviliserade och våldsamma. Men det är inte hela sanningen om vikingar. Det fanns samtidigt med våldet en kultur med etablerad ordning för ett demokratiskt beslutsfattande bland fria män, som handlade om lag och rätt, konfliktlösning, sociala frågor och politik, det vill säga maktfrågor.

Schack med döden och djävulsutdrivning, Max von Sydows karriär

KULTURDen 8 mars avled den svenske skådespelaren Max von Sydow. Han blev 90 år och elva månader gammal. Under sin sjuttioåriga skådespelarkarriär spelade han bland annat schack med döden och kämpade för att rädda en demonbesatt flicka, samt vann två Oscar. Han var en av de största svenska skådespelarna och hans verk lever än.

Runar Søgaard talar med Nya Tider inför Alternativa bokmässan

KULTURRunar Søgaard har varit en känd person i vårt land åtminstone sedan han 1990 gifte sig med Carola Häggkvist, och har en lång erfarenhet av Sverige och inte minst av svenska medier. På 1990-talet var han verksam som predikant, men arbetar numera med bland annat ledarskapsutveckling och motivationsföreläsningar. Hans senaste bok Om allt går åt helvete, så följ inte efter! gavs ut i år och författaren kommer att delta på Alternativa bok- och mediemässan i Stockholm den 28 mars. I boken reflekterar Søgaard kring samhälle och politik i Skandinavien, och går till attack mot polarisering, åsiktskorridorer och det mediala etablissemanget. OBS! Datumet för bomässan har flyttats fram!

En tiggares vadmalsrock

LITTERATURJag kan faktiskt inte minnas när jag första gången kom i kontakt med den svenske nationalromantikern och poeten Vilhelm Mobergs texter, men jag gissar på att det var i åttonde klass, då vi fick som hemläxa att läsa kulturskatten Utvand­rarna. Och visst minns jag hur stort eftertrycket på mitt hugade intresse för litteratur blev efter detta.

Det självständiga Jämtland

KULTURDet är nog inte så många som känner till att under vikingatiden var Jämtland en självstyrande bonderepublik. De hade stor självständighet med ett eget ”parlament”. Även under senare tider fick de tidvis uppleva självständighet på grund av ett maktvakuum, då varken Danmark/Norge eller Sverige hade herravälde. I dag har Jämtland sedan år 1983 en egen flagga med blåa, vita och gröna fält. Egen president och egen ”armé”, JRA!

Boken Sju år som spionchef – om den danska underrättelsetjänsten

KULTURNär mörkret upptar större delen av dygnet är det lämpligt att läsa något riktigt spännande och dessutom inga fantasier. Vad journalisten Morten Skjoldagers bok handlar om är kal­la fakta. Och fakta fick han från den danske PET-chefen Jakob Scharf, som talar ingående om inrikes och utrikes operationer för att stoppa islamiska terrordåd. För sin frispråkighet blev Scharf för ett år sedan dömd till fyra månaders fängelse. Flera fall har kopplingar till Sverige.

Den känslige naivisten – Olle Olsson Hagalund (1904-1972) – och det nya Sverige

KULTURDet är inte många i dagens Sverige som har hört talas om eller har sett hans tavlor, men Olle Olssons konst är ett historiskt dokument över ett samhälle som inte längre finns. Förnöjsamma, vänliga medborgare i ett Sverige som, trots en lägre levnadsstandard än i dag, visade ett kultiverat yttre och uppträdde belevat mot varandra. Det är den bilden som Olle Olsson Hagalund iakttog under sina promenader i Stockholm och speciellt i Hagalund, den stadsdel där han var född och bodde under hela sitt liv.

Röros Martnan – när unionsflaggan vajar över Röros

KULTURGenom en kunglig förordning bestämdes år 1853 att varje år, den tredje tisdagen i februari månad, skulle en marknad (martnan) hållas i den norska staden Röros i Sör Trondelag. Kung Oskar I, den andre i den nya franska Bernadotte-dynastin, ville knyta Norge och Sverige närmare varandra. Det rörde sig framför allt om handelsvägar och handelsförbindelser mellan två kopparstäder: Falun och Röros.

Gå till arkivet

Send this to a friend