Skip to Content

Skånskan Birgit Nilsson var en av musikhistoriens största operastjärnor - i år hade hon fyllt 100 år. Foto: stillbild SVT
OPERA

Grattis Birgit Nilsson 100 år!

Digital utgåva

Bonddottern Birgit Nilssons bana var redan utstakad. Som enda barn till ett lantbrukarpar var det hon som skulle ta över gården på skånska Bjärehalvön. Men den alltid sjungande och trallande Birgit Nilsson blev inte bonde, hon blev en av de största operastjärnorna genom tiderna.

Publicerad: 23 maj, 2018, 10:58

  • Svenska

Läs även

Skånska Birgit Nilsson föddes den 17 maj 1918 på en gård i Svenstad i Västra Karups socken. Birgit Nilssons far hade önskat sig en pojke men när det nu i stället blev en flicka ställde fadern sitt hopp till att hon en dag skulle vilja ta över gården. Som barn fick Birgit hjälpa till med arbetet. Hon gallrade betor, mjölkade kor och skördade hö. Något rinnande vatten eller elektricitet fanns inte, än mindre radio eller grammofon. Bodde man på landet hörde man musik i skolan eller i kyrkan. I Birgit Nilssons hem fanns emellertid mycket sång och musik. Modern var musikalisk och kunde både sjunga och spela dragspel. Som barn trallade och sjöng Birgit jämt. När hon var fyra år gammal fick hon ett leksakspiano av en av gårdens drängar som hon började ta ut melodier på. När intresset för pianospel växte fick hon en orgel av sin far. I skolan blev hon känd för sin vackra röst och hon fick till och med ta över sångundervisningen. Fjorton år gammal började hon ta pianolektioner och sjunga i kyrkokör. En medlem i kyrkokören har berättat att Birgits röst stack ut redan på den tiden.

Vägen mot sången

Trots att Birgit hela tiden arbetade hårt på gården fanns musiken i hennes tankar. Hon önskade så innerligt att få sjunga att hon varje gång hon såg ett stjärnfall, neg och uttryckte sin önskan om att en dag få bli sångerska. Den som kom att upptäcka Birgits stora talang var sångläraren och musikdirektören Ragnar Blennow i Åstorp. Blennow hade fått till uppgift att vidareutveckla de bästa rösterna i kyrkokören och han förstod snabbt att Birgits röst var något utöver det vanliga. När Birgit hade sjungit för Blennow utbrast han ” Detta var mycket fint. Fröken kommer absolut att bli storsångerska” varpå Birgit överlycklig cyklade hem, sprang in till gården och skrek ”Jag är upptäckt! Jag kommer att bli storsångerska”.

1939 började Birgit som sångelev hos Blennow och 1941 sökte hon till Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.

Birgits far blev inte alls glad över nyheten att hans dotter skulle ge sig i väg till storstaden och studera sång. Hon skulle ju ta över gården. Birgit som var väldigt fäst vid sin hembygd blev mycket osäker på hur hon skulle göra och hon ville inte göra sin far besviken. Det som gjorde att Birgit tillslut bestämde sig för att ge sig av till Stockholm var ett erbjudande om boende. Under ett ösregn hade det helt oväntat kommit ett par till gården och medan regnet skvalade hade paret bjudits på kaffe och Birgit hade sjungit ett stycke ur Wagners Tannhäuser. Paret blev helt bestörta över Birgits röst och erbjöd henne boende i Stockholm. Fadern ville ändå inte att hon skulle åka men Birgits mor tog ut pengar från sitt eget arv som hon gav till Birgit så att hon skulle kunna förverkliga sin dröm. Birgits mor oroade sig mycket över hur det skulle gå för dottern i storstaden och hon uppmanade Birgit att behålla båda fötterna på jorden och inte bli för högfärdig. De orden kom Birgit att minnas i hela sitt liv.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Passionerat om jämtska

KULTURJämtskan är ett av Sveriges genuina folkmål och vissa menar att det mer är ett eget språk än en dialekt. Det finns runt 30 000 talare och kanske dubbelt så många förstår jämtska. En svårighet för jämtskans bruk och bevarande har länge varit att det saknats ett enhetligt skriftspråk. År 1995 författade Akademien för jamska en vägledning för hur man ska skriva, men den som verkligen gått till botten med skriftspråket är Håkan Roos, fil. mag. i nordiska språk, som nyligen gett ut en bok i ämnet. Frågan är i hur god jord den faller hos de jämtsktalande.

Om Fritz von Dardel, En konstnärlig soldat och hovman

KULTURFritz von Dardel levde ett rörligt och händelserikt liv. Han var militär, överintendent vid Nationalmuseum, diplomat, hovman – och konstnär. Faktum är att konsten kom att bli hans främsta intresse i livet. Dardel tecknade serier samt målade karikatyrer och landskap.

Klosterörterna finner nya vägar

KULTURReformationen innebar stora förändringar för människorna i vårt land. Den katolska tron med Jungfru Maria och helgonen genomsyrade vardagen. Under denna tid var inte läs- och skrivkunnigheten allmän. Det var viktigt med böner och ramsor som man lärde sig utantill. Dessa knöt an till det gudomliga. Läkeörterna ansågs vara Jungfru Marias särskilda växter. För att örterna skulle hjälpa var det viktigt att be till både Jungfrun och helgonen. Med reformationen förändrades detta. Det gällde att finna nya vägar.

Den okända kyrkan i Sverige

KRÖNIKA

Ole Dammegårds museum i Göteborg

KULTUROle Dammegård är välkänd i kretsar som inte nöjer sig med den officiella förklaringen av olika händelser som Palme­mordet och mordet på John F Kennedy. Nu finns chansen att studera hans arbete och liv fram tills i dag i ett litet museum, fyllt av föremål från hans liv. Museet ligger i Göteborg och är öppet efter överenskommelse.

Karl XII:s vilda dagar, Berättelsen om det holsteinska raseriet och hur det ledde till krig

KULTURÅren 1698 och 1699 slösade den unge kungen Karl XII stora penga­summor, och tillsammans med kusinen Fredrik IV av Holstein-Gottorp betedde han sig mycket omdömeslöst. Karls beteende under dessa år, som har gått till historien som ”det holsteinska raseriet”, kom att få ödesdigra följder för Sverige.

Eketorps borg, en återuppbygd äkta fornborg

KULTURPå Öland finns Sveriges enda återuppbyggda fornborg. Den heter Eketorps borg och uppfördes på 300-talet e.Kr. för att skydda befolkningen från anfall. Eketorp blev senare en plats för offerriter och idag är det ett fascinerande besöksmål som har öppet under både sommaren och hösten.

Husmor på vikingatiden

KULTURHemmet och gården utgjorde det centrala i tillvaron för vikingatidens människor. Det var kvinnorna som hade ansvaret för att allting fungerade på gården och i hushållet. Symbolen för denna viktiga uppgift var nyckeln. Arkeologer har funnit många nycklar i kvinnogravar från vikingatiden. Nu får vi lära känna en kvinna, en husmor som vi kan kal­la Gunlög, och se hur en husmors liv kunde gestalta sig på vikingatiden.

Gå till arkivet

Send this to a friend