Skip to Content

Sveriges riksbanks huvudkontor i Stockholm. Foto: Wikimedia Commons
HISTORIA

Guld och pengar: Sveriges riksbank 350 år

Digital utgåva

År 1668, för 350 år sedan, grundades Sveriges riksbank efter att landets allra första bank, Stockholm Banco, gick omkull bara tolv år efter sitt grundande och köptes upp av riksdagen. Det här innebär att Sveriges riksbank, som ursprungligen hette Riksens Ständers Bank, är världens äldsta centralbank. Dess uppgifter i dag är att främja betalningsväsendet och ansvara för penningpolitiken samt ge ut mynt och sedlar.

Publicerad: 11 juni, 2018, 06:19

  • Svenska

Läs även

År 1664 tvingades Sveriges förste bankdirektör, Johan Palmstruch (1611–1671), att plötsligt stänga Stockholm Banco på grund av en våldsam uttagsanstormning. Anledningen till att de som förvarade sina pengar i denna bank blev väldigt angelägna om att göra uttag var att Sverige hade drabbats av sin första sedelinflation någonsin till följd av att banken tre år tidigare hade börjat ge ut sedlar. Det hela hade börjat bra, men då sedlarna blev mycket populära tvingades Stockholm Banco att snabbt ge ut fler och fler, vilket ledde till att pengarnas värde snart började minska. Alla ville då ta ut sina pengar.

Den svåra ekonomiska situationen ledde till att Stockholm Banco slutligen gick omkull och Palmstruch fängslades. Riksdagen köpte upp den konkursdrabbade banken 1668 då en statlig bank trots allt ansågs behövas. Banken fick namnet Riksens Ständers Bank och redan från början var dess uppgift att främja betalningsväsendet och förhindra att penningvärdet minskade.

Karl Langenskiöld drev igenom beslutet att Sveriges riksbank skulle bli en centralbank. Foto: Wikimedia Commons

År 1867 bytte banken namn till Sveriges riksbank och trettio år senare fick den ensamrätt till sedelutgivning, vilket innebar att riksbanken blev landets centralbank. Före 1897 hade den inte varit den enda banken i Sverige som haft den rätten. Detta ledde nu till att sedelutgivningen blev mer centraliserad och organiserad samt att Karl Langenskiöld (1857–1925), som varit delaktig i genomdrivandet av detta beslut, blev riksbankschef 1901.

Riksdagen, riksbanksfullmäktige och direktionen

Sveriges riksbank är en statlig myndighet som ägs av riksdagen och leds av en direktion bestående av sex ledamöter, vilka i sin tur är utsedda av riksbanksfullmäktige. En av dessa ledamöter utses till riksbankschef och sedan 2006 innehas denna post av ekonomie doktorn Stefan Ingves. Riksbankschefen är direktionens ordförande. Direktionens uppgifter är att besluta om räntan och att två gånger per år skriva en redogörelse för penningpolitiken som de sedan lämnar till riksdagens finansutskott. De har även möten varannan torsdag.

Riksbanksfullmäktige, som utser direktionens ledamöter, har som uppgift att bedöma hur riksbankens direktion sköter sina uppgifter. De följer även själva riksbanksverksamheten och utgörs av elva ledamöter och elva suppleanter, som alla blivit utsedda av riksdagen. Alla riksdagspartier utom Vänsterpartiet finns representerade inom riksbanksfullmäktige, men en av ledamöterna, Olle Felten, lämnade Sverigedemokraterna i mars för att istället gå med i det nystartade partiet Alternativ för Sverige.

Riksbanksfullmäktiges ordförande och vice ordförande får närvara vid direktionens möten, men de får varken fatta beslut eller lägga fram något förslag. De får således följa riksbankens verksamhet och utse direktionens ledamöter, men inte påverka dess arbete. Däremot kan de till regering och riksdag inkomma med förslag, men det får endast ske i samråd med riksbankens direktion. Andra uppgifter som riksbanksfullmäktige har är att bestämma arbetsordningen inom riksbanken och hur sedlarna och mynten ska se ut.

500 procent ränta

En omskakande tid var året 1992, då Sverige redan drabbats av lågkonjunktur samtidigt som ekonomin i östra Tyskland var en stor kapitalmagnet efter den tyska återföreningen. Riksbanken hade då som överordnat mål att hålla en fast växelkurs mot en korg andra valutor. Att detta i längden var ett omöjligt mål insåg bland andra finansmogulen Georges Soros, som attackerade den svenska valutapolitiken genom aggressiv spekulation. Under attacken höjde riksbanken räntan till rekordhöga 500 procent för att försvara kronan, men det hjälpte inte. Soros spekulationer var en starkt bidragande orsak till att den svenska kronan knäcktes och den 19 november 1992 släpptes helt fri. Kronan rasade med 25 procent över en natt. Soros tjänade cirka en miljard dollar på attacken mot Sverige, medan det svenska samhället förlorade cirka 150 miljarder svenska kronor – hela den svenska valutareserven. Lågkonjunkturen fördjupades, många bostadsbolag gick omkull, och det kom att dröja närmare tio år innan de svenska hushållens köpkraft återhämtade sig.

Riksbankens mål blev i stället att hålla inflationen stabil.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Reuterholm träder fram

HISTORIAUnder åren 1792-96 styrdes Sverige av en förmyndarregering som leddes av hertig Carl, som var farbror till den omyndige kungen Gustaf IV Adolf. I praktiken var det dock Gustaf Adolf Reuterholm som hade makten. Denna tid i Sveriges historia, som blivit känd som den reuterholmska tiden, kom att till stor del präglas av förföljelser och utrensningarna inleddes kort efter att Reuterholm återkommit Sverige.

Skydd mot djävulen

KULTURDet finns en gammal tradition och föreställning från medeltiden, att det är bra att sätta en hästsko ovanför ytterdörren. Många tror idag att hästskon bringar lycka till hemmet, men på den tiden var syftet att hålla djävulen borta från huset och familjen. Detta går tillbaka till en berättelse i England, där smeden Dunstan från Baltonsborough i mitten på niohundratalet fick ett löfte från djävulen själv.

Ingegerd – Storfurstinna och helgon från Sigtuna

UTRIKESEva har valt blommor med omsorg. Blåklint och gula ringblommor, de svenska färgerna. Andaktsfull går hon in i Sofiakatedralen i Kiev. Detta är en helig plats. Hon niger och gör korstecknet. Sedan går hon fram till den stora sarkofagen i grå marmor. Där vilar helgonet som skall få hennes blommor. Det är Ingegerd Olofsdotter och hennes man Jaroslav den Vise. Hon lägger ner blommorna, ber en bön och går ut i solen igen. Hon sätter sig på en bänk för att vänta på sin man, och där på bänken färdas hon tillbaka i tiden.

Vasakungens skräck

HISTORIANär år 1542 gick mot sitt slut var Gustaf Vasa djupt skakad. Den småländske bondehövdingen Nils Dacke hade vid den tiden nämligen tagit över sydöstra Sverige. Tidigare det året hade det mest omfattande bondeupproret i Sveriges historia utbrutit. Detta uppror är känt som Dackefejden.

Cajsa Warg och hennes hjelpreda

HISTORIALandskamrerdottern och hushållerskan Cajsa Warg trädde i tjänst hos rika familjer i Stockholm. Hennes erfarenheter i kök och hushåll kom sannerligen väl till pass. År 1755 gavs nämligen den första upplagan av hennes kokbok Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber ut. Denna kokbok blev mycket populär redan under Wargs livstid och översattes till tyska, danska och estniska.

Stormaktstidens hovmålare, Om hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl

INRIKESDavid Klöcker Ehrenstrahl var en av den svenska stormaktstidens mest betydelsefulla och framstående målare. Han lyckades med hjälp av färg och penslar fånga allt från kungafamiljens prakt till hundars lekfullhet. Genom sitt måleri kom han att representera barocken i svensk konst och flera av hans verk är berömda och uppskattade än i dag.

Det gåtfulla ljuset i skyn: Om Betlehemsstjärnan

HISTORIAI Matteusevangeliet berättas att österländska stjärntydare sökte upp nyfödde Jesus efter att ha skådat en stjärna på himlen. Denna stjärna, som endast nämns i ett av de fyra evangelierna, är en gåta som än idag inte har kunnat lösas.

Skogsarbetarhustrun och vanten

HISTORIAErika Aittamaa bodde i byn Lovikka i Tornedalen. Hennes familj var fattig och hon stickade därför vantar som hon sedan sålde. En dag år 1892 råkade hon sticka vantar som var så tjocka och hårda att kunden inte ville ha dem, men dessa kom att bli de allra första lovikkavantarna.

Gå till arkivet

Send this to a friend