Skip to Content

Sveriges riksbanks huvudkontor i Stockholm. Foto: Wikimedia Commons
HISTORIA

Guld och pengar: Sveriges riksbank 350 år

Digital utgåva

År 1668, för 350 år sedan, grundades Sveriges riksbank efter att landets allra första bank, Stockholm Banco, gick omkull bara tolv år efter sitt grundande och köptes upp av riksdagen. Det här innebär att Sveriges riksbank, som ursprungligen hette Riksens Ständers Bank, är världens äldsta centralbank. Dess uppgifter i dag är att främja betalningsväsendet och ansvara för penningpolitiken samt ge ut mynt och sedlar.

Publicerad: 11 juni, 2018, 06:19

  • Svenska

Läs även

År 1664 tvingades Sveriges förste bankdirektör, Johan Palmstruch (1611–1671), att plötsligt stänga Stockholm Banco på grund av en våldsam uttagsanstormning. Anledningen till att de som förvarade sina pengar i denna bank blev väldigt angelägna om att göra uttag var att Sverige hade drabbats av sin första sedelinflation någonsin till följd av att banken tre år tidigare hade börjat ge ut sedlar. Det hela hade börjat bra, men då sedlarna blev mycket populära tvingades Stockholm Banco att snabbt ge ut fler och fler, vilket ledde till att pengarnas värde snart började minska. Alla ville då ta ut sina pengar.

Den svåra ekonomiska situationen ledde till att Stockholm Banco slutligen gick omkull och Palmstruch fängslades. Riksdagen köpte upp den konkursdrabbade banken 1668 då en statlig bank trots allt ansågs behövas. Banken fick namnet Riksens Ständers Bank och redan från början var dess uppgift att främja betalningsväsendet och förhindra att penningvärdet minskade.

Karl Langenskiöld drev igenom beslutet att Sveriges riksbank skulle bli en centralbank. Foto: Wikimedia Commons

År 1867 bytte banken namn till Sveriges riksbank och trettio år senare fick den ensamrätt till sedelutgivning, vilket innebar att riksbanken blev landets centralbank. Före 1897 hade den inte varit den enda banken i Sverige som haft den rätten. Detta ledde nu till att sedelutgivningen blev mer centraliserad och organiserad samt att Karl Langenskiöld (1857–1925), som varit delaktig i genomdrivandet av detta beslut, blev riksbankschef 1901.

Riksdagen, riksbanksfullmäktige och direktionen

Sveriges riksbank är en statlig myndighet som ägs av riksdagen och leds av en direktion bestående av sex ledamöter, vilka i sin tur är utsedda av riksbanksfullmäktige. En av dessa ledamöter utses till riksbankschef och sedan 2006 innehas denna post av ekonomie doktorn Stefan Ingves. Riksbankschefen är direktionens ordförande. Direktionens uppgifter är att besluta om räntan och att två gånger per år skriva en redogörelse för penningpolitiken som de sedan lämnar till riksdagens finansutskott. De har även möten varannan torsdag.

Riksbanksfullmäktige, som utser direktionens ledamöter, har som uppgift att bedöma hur riksbankens direktion sköter sina uppgifter. De följer även själva riksbanksverksamheten och utgörs av elva ledamöter och elva suppleanter, som alla blivit utsedda av riksdagen. Alla riksdagspartier utom Vänsterpartiet finns representerade inom riksbanksfullmäktige, men en av ledamöterna, Olle Felten, lämnade Sverigedemokraterna i mars för att istället gå med i det nystartade partiet Alternativ för Sverige.

Riksbanksfullmäktiges ordförande och vice ordförande får närvara vid direktionens möten, men de får varken fatta beslut eller lägga fram något förslag. De får således följa riksbankens verksamhet och utse direktionens ledamöter, men inte påverka dess arbete. Däremot kan de till regering och riksdag inkomma med förslag, men det får endast ske i samråd med riksbankens direktion. Andra uppgifter som riksbanksfullmäktige har är att bestämma arbetsordningen inom riksbanken och hur sedlarna och mynten ska se ut.

500 procent ränta

En omskakande tid var året 1992, då Sverige redan drabbats av lågkonjunktur samtidigt som ekonomin i östra Tyskland var en stor kapitalmagnet efter den tyska återföreningen. Riksbanken hade då som överordnat mål att hålla en fast växelkurs mot en korg andra valutor. Att detta i längden var ett omöjligt mål insåg bland andra finansmogulen Georges Soros, som attackerade den svenska valutapolitiken genom aggressiv spekulation. Under attacken höjde riksbanken räntan till rekordhöga 500 procent för att försvara kronan, men det hjälpte inte. Soros spekulationer var en starkt bidragande orsak till att den svenska kronan knäcktes och den 19 november 1992 släpptes helt fri. Kronan rasade med 25 procent över en natt. Soros tjänade cirka en miljard dollar på attacken mot Sverige, medan det svenska samhället förlorade cirka 150 miljarder svenska kronor – hela den svenska valutareserven. Lågkonjunkturen fördjupades, många bostadsbolag gick omkull, och det kom att dröja närmare tio år innan de svenska hushållens köpkraft återhämtade sig.

Riksbankens mål blev i stället att hålla inflationen stabil.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Statare, trälar och Jan Fridegård

HISTORIAI sina litterära verk skildrar Jan Fridegård (1897-1968) de svenska proletärernas hårda verklighet, i synnerhet statarmiljön han själv kom från, samtidigt som han väver in inslag av folktron i berättelserna. På så vis ger hans verk intressanta inblickar i ett Sverige som inte längre finns, men vars minne lever kvar.

Vems fel var det att Regalskeppet Vasa sjönk?

HISTORIADen 10 augusti 1628 förliste regalskeppet Vasa på sin jungfruresa, en av stormaktstidens största olyckor. Vid den här tiden rasade trettioåriga kriget i Europa och Vasa byggdes för att delta i sjöslag mot Polen-Litauen. Men vems fel var det att skeppet kantrade och sjönk? Kaptenen fängslades. En utredning gjordes och förhör hölls, men då det visade sig att kung Gustaf II Adolf godkänt hela byggnadsarbetet trots invändningar, kunde ingen hållas ansvarig för Vasas förlisning.

Fallet Cats Falck

HISTORIACathryn ”Cats” Falck arbetade på Rapport och år 1983 började hon undersöka det elektrotekniska företaget ASEA, som hon misstänkte för att smuggla högteknologi via Sverige. Den 19 november 1984, medan hennes undersökning ännu pågick, försvann Cats och hennes väninna Lena Gräns plötsligt. De två kvinnorna hittades döda i Lena Gräns bil i Hammarbykanalen den 29 maj 1985. Dödsorsaken kunde inte fastställas och än idag är det oklart vad som egentligen hände kvinnorna.

Ljusskygg vapenhandel och mystiska dödsfall

HISTORIAUnder 1970- och 80-talen bedrevs en omfattande vapensmuggling mellan AB Bofors och flera olika länder. I maj 1984 började dessa affärer uppdagas när Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen (SFSF) polisanmälde Bofors och en omfattande utredning inleddes. Boforsdirektörerna dömdes visserligen för brottet, men när det gäller de dödsfall som kan kopplas till Bofors finns ännu en del ouppklarat.

Återfunnen runsten rest och invigd

INRIKESEn 1000 år gammal runsten som varit försvunnen i 300 år återfanns 2018 i Eskilstuna. Nu har runstenen restaurerats och invigts och står nu till allmänhetens beskådan.

Från Konglig Museum till Nationalmuseum

HISTORIANationalmuseum i Stockholm är ett av de äldsta museerna i Europa och det största konstmuseet i Sverige. Från början var detta museum känt under namnet Konglig Museum och idén till det kom till i slutet av 1700-talet. Detta museum har en lång historia och allt började med samlande och plundringar. Här uppmärksammas än idag svensk historia och kultur.

En kunglig skandal

HISTORIAÅr 1559, för 460 år sedan, skakades Sverige av en skandal. I samband med att en av Gustaf Vasas döttrar, prinsessan Katarina Vasa, gift sig med Edzard II av Ostfriesland i oktober det året hade brudens yngre syster, Cecilia, och brudgummens bror, Johan, fattat tycke för varandra, vilket ledde till den händelse som än idag är känd som ”Vadstenabullret”.

Nils Rosén von Rosenstein och barnläkekonsten

HISTORIA Under första halvan av 1700-talet vågade sannolikt inte många svenska föräldrar fästa sig vid sina barn. Barnadödligheten i det här landet var nämligen mycket hög på den tiden och de barn som inte dog som spädbarn avled till följd av sjukdomar och infektioner. Den svenske läkaren Nils Rosén von Rosenstein kom dock att bli mycket betydande för barnens liv och hälsa och är än idag känd som pediatrikens fader.

Gå till arkivet

Send this to a friend