Skip to Content

Sveriges riksbanks huvudkontor i Stockholm. Foto: Wikimedia Commons
HISTORIA

Guld och pengar: Sveriges riksbank 350 år

Digital utgåva

År 1668, för 350 år sedan, grundades Sveriges riksbank efter att landets allra första bank, Stockholm Banco, gick omkull bara tolv år efter sitt grundande och köptes upp av riksdagen. Det här innebär att Sveriges riksbank, som ursprungligen hette Riksens Ständers Bank, är världens äldsta centralbank. Dess uppgifter i dag är att främja betalningsväsendet och ansvara för penningpolitiken samt ge ut mynt och sedlar.

Publicerad: 11 juni, 2018, 06:19

  • Svenska

Läs även

År 1664 tvingades Sveriges förste bankdirektör, Johan Palmstruch (1611–1671), att plötsligt stänga Stockholm Banco på grund av en våldsam uttagsanstormning. Anledningen till att de som förvarade sina pengar i denna bank blev väldigt angelägna om att göra uttag var att Sverige hade drabbats av sin första sedelinflation någonsin till följd av att banken tre år tidigare hade börjat ge ut sedlar. Det hela hade börjat bra, men då sedlarna blev mycket populära tvingades Stockholm Banco att snabbt ge ut fler och fler, vilket ledde till att pengarnas värde snart började minska. Alla ville då ta ut sina pengar.

Den svåra ekonomiska situationen ledde till att Stockholm Banco slutligen gick omkull och Palmstruch fängslades. Riksdagen köpte upp den konkursdrabbade banken 1668 då en statlig bank trots allt ansågs behövas. Banken fick namnet Riksens Ständers Bank och redan från början var dess uppgift att främja betalningsväsendet och förhindra att penningvärdet minskade.

Karl Langenskiöld drev igenom beslutet att Sveriges riksbank skulle bli en centralbank. Foto: Wikimedia Commons

År 1867 bytte banken namn till Sveriges riksbank och trettio år senare fick den ensamrätt till sedelutgivning, vilket innebar att riksbanken blev landets centralbank. Före 1897 hade den inte varit den enda banken i Sverige som haft den rätten. Detta ledde nu till att sedelutgivningen blev mer centraliserad och organiserad samt att Karl Langenskiöld (1857–1925), som varit delaktig i genomdrivandet av detta beslut, blev riksbankschef 1901.

Riksdagen, riksbanksfullmäktige och direktionen

Sveriges riksbank är en statlig myndighet som ägs av riksdagen och leds av en direktion bestående av sex ledamöter, vilka i sin tur är utsedda av riksbanksfullmäktige. En av dessa ledamöter utses till riksbankschef och sedan 2006 innehas denna post av ekonomie doktorn Stefan Ingves. Riksbankschefen är direktionens ordförande. Direktionens uppgifter är att besluta om räntan och att två gånger per år skriva en redogörelse för penningpolitiken som de sedan lämnar till riksdagens finansutskott. De har även möten varannan torsdag.

Riksbanksfullmäktige, som utser direktionens ledamöter, har som uppgift att bedöma hur riksbankens direktion sköter sina uppgifter. De följer även själva riksbanksverksamheten och utgörs av elva ledamöter och elva suppleanter, som alla blivit utsedda av riksdagen. Alla riksdagspartier utom Vänsterpartiet finns representerade inom riksbanksfullmäktige, men en av ledamöterna, Olle Felten, lämnade Sverigedemokraterna i mars för att istället gå med i det nystartade partiet Alternativ för Sverige.

Riksbanksfullmäktiges ordförande och vice ordförande får närvara vid direktionens möten, men de får varken fatta beslut eller lägga fram något förslag. De får således följa riksbankens verksamhet och utse direktionens ledamöter, men inte påverka dess arbete. Däremot kan de till regering och riksdag inkomma med förslag, men det får endast ske i samråd med riksbankens direktion. Andra uppgifter som riksbanksfullmäktige har är att bestämma arbetsordningen inom riksbanken och hur sedlarna och mynten ska se ut.

500 procent ränta

En omskakande tid var året 1992, då Sverige redan drabbats av lågkonjunktur samtidigt som ekonomin i östra Tyskland var en stor kapitalmagnet efter den tyska återföreningen. Riksbanken hade då som överordnat mål att hålla en fast växelkurs mot en korg andra valutor. Att detta i längden var ett omöjligt mål insåg bland andra finansmogulen Georges Soros, som attackerade den svenska valutapolitiken genom aggressiv spekulation. Under attacken höjde riksbanken räntan till rekordhöga 500 procent för att försvara kronan, men det hjälpte inte. Soros spekulationer var en starkt bidragande orsak till att den svenska kronan knäcktes och den 19 november 1992 släpptes helt fri. Kronan rasade med 25 procent över en natt. Soros tjänade cirka en miljard dollar på attacken mot Sverige, medan det svenska samhället förlorade cirka 150 miljarder svenska kronor – hela den svenska valutareserven. Lågkonjunkturen fördjupades, många bostadsbolag gick omkull, och det kom att dröja närmare tio år innan de svenska hushållens köpkraft återhämtade sig.

Riksbankens mål blev i stället att hålla inflationen stabil.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Svensken som intog Moskva

Karl XII misslyckades helt med att inta Moskva. Det gjorde även Adolf Hitler och Napoleon Bonapartes korta försök att hålla staden gick illa för honom. Däremot lyckades den tjugosexårige svenske fältherren Jakob De la Gardie göra det den 12 mars 1610 i samband med det De la Gardieska fälttåget mot Moskva som inletts året innan.

Hudfärgs­kontroversen

HISTORIA

Natos och CIA:s armé

Vad alla svenskar kanske inte känner till är att i den svenska statsapparaten finns ett hemligt nätverk djupt inbäddat. Detta nätverk som är känt som Stay-Behind grundades på initiativ av CIA och NATO på 1940-talet i syfte att motarbeta kommunismen och Sovjetunionen och här i Sverige finns en koppling mellan det här nätverket och mordet på Olof Palme den 28 februari 1986.

Ett annorlunda krigsbyte

HISTORIAEfter att ha plundrat staden Prag på alla dess konstskatter och värdefulla böcker år 1648 förde svenska armén sitt krigsbyte med sig tillbaka till Sverige. Bland dessa beslagtagna målningar, statyer och böcker fanns dock även en levande varelse, nämligen ett lejon som de hittat i kejsarens zoologiska trädgård. När svenskarna återkom till Stockholm i maj 1649 skänkte de kattdjuret som gåva till drottning Kristina.

Varulven i svensk folktro

En vanlig föreställning om varulven är att detta väsen är en man som förvandlats vid fullmåne, vanligtvis efter att han själv blivit biten av en varulv. Inom den svenska folktron, däremot, är föreställningen om varulven helt annorlunda. I de svenska folksägnerna förvandlas mannen nämligen antingen vid nattetid eller blir förtrollad av någon trollkunnig. Han påverkas inte av månen, utan är istället underkastad Djävulen.

Ragnar Lodbroks första fru

Hon var en orädd krigarkvinna, blev Ragnar Lodbroks första fru och mördade sig till makt. Hennes namn var Lagertha. Att många känner till denna sköldmö idag beror sannolikt främst på serien Vikings som visats sedan 2013, men redan på 1100-talet berättades hennes historia av historikern Saxo Grammaticus i dennes verk Gesta Danorum.

Gustaf Mannerheim och Finland

Gustaf Mannerheim är kanske mest känd här i Sverige för att ha lett Finland genom två krig mot Sovjetunionen under andra världskriget. Dock hade han även en mycket betydande roll i finska inbördeskriget som utkämpades 1918 och vid statsfästandet av den republikanska regeringsformen år 1919.

Dödsfallen i Mayerling

Den 30 januari 1889 hittades den österrikiske kronprinsen Rudolf och hans älskarinna, baronessan Mary Vetsera, döda under oklara omständigheter på kronprinsens jaktslott Mayerling i Österrike. Frånvaron av vittnen, rykten som inte dementerades av den kejserliga familjen och det faktum att Marys kvarlevor genast förts undan i djupaste hemlighet har gjort detta fall till ett av de mest gåtfulla i europeisk historia och än idag spekuleras det över vad som egentligen hände.

Gå till arkivet