Guld och pengar: Sveriges riksbank 350 år

År 1668, för 350 år sedan, grundades Sveriges riksbank efter att landets allra första bank, Stockholm Banco, gick omkull bara tolv år efter sitt grundande och köptes upp av riksdagen. Det här innebär att Sveriges riksbank, som ursprungligen hette Riksens Ständers Bank, är världens äldsta centralbank. Dess uppgifter i dag är att främja betalningsväsendet och ansvara för penningpolitiken samt ge ut mynt och sedlar.

År 1664 tvingades Sveriges förste bankdirektör, Johan Palmstruch (1611–1671), att plötsligt stänga Stockholm Banco på grund av en våldsam uttagsanstormning. Anledningen till att de som förvarade sina pengar i denna bank blev väldigt angelägna om att göra uttag var att Sverige hade drabbats av sin första sedelinflation någonsin till följd av att banken tre år tidigare hade börjat ge ut sedlar. Det hela hade börjat bra, men då sedlarna blev mycket populära tvingades Stockholm Banco att snabbt ge ut fler och fler, vilket ledde till att pengarnas värde snart började minska. Alla ville då ta ut sina pengar.

Den svåra ekonomiska situationen ledde till att Stockholm Banco slutligen gick omkull och Palmstruch fängslades. Riksdagen köpte upp den konkursdrabbade banken 1668 då en statlig bank trots allt ansågs behövas. Banken fick namnet Riksens Ständers Bank och redan från början var dess uppgift att främja betalningsväsendet och förhindra att penningvärdet minskade.

Karl Langenskiöld drev igenom beslutet att Sveriges riksbank skulle bli en centralbank. Foto: Wikimedia Commons

År 1867 bytte banken namn till Sveriges riksbank och trettio år senare fick den ensamrätt till sedelutgivning, vilket innebar att riksbanken blev landets centralbank. Före 1897 hade den inte varit den enda banken i Sverige som haft den rätten. Detta ledde nu till att sedelutgivningen blev mer centraliserad och organiserad samt att Karl Langenskiöld (1857–1925), som varit delaktig i genomdrivandet av detta beslut, blev riksbankschef 1901.

Riksdagen, riksbanksfullmäktige och direktionen

Sveriges riksbank är en statlig myndighet som ägs av riksdagen och leds av en direktion bestående av sex ledamöter, vilka i sin tur är utsedda av riksbanksfullmäktige. En av dessa ledamöter utses till riksbankschef och sedan 2006 innehas denna post av ekonomie doktorn Stefan Ingves. Riksbankschefen är direktionens ordförande. Direktionens uppgifter är att besluta om räntan och att två gånger per år skriva en redogörelse för penningpolitiken som de sedan lämnar till riksdagens finansutskott. De har även möten varannan torsdag.

Riksbanksfullmäktige, som utser direktionens ledamöter, har som uppgift att bedöma hur riksbankens direktion sköter sina uppgifter. De följer även själva riksbanksverksamheten och utgörs av elva ledamöter och elva suppleanter, som alla blivit utsedda av riksdagen. Alla riksdagspartier utom Vänsterpartiet finns representerade inom riksbanksfullmäktige, men en av ledamöterna, Olle Felten, lämnade Sverigedemokraterna i mars för att istället gå med i det nystartade partiet Alternativ för Sverige.

Riksbanksfullmäktiges ordförande och vice ordförande får närvara vid direktionens möten, men de får varken fatta beslut eller lägga fram något förslag. De får således följa riksbankens verksamhet och utse direktionens ledamöter, men inte påverka dess arbete. Däremot kan de till regering och riksdag inkomma med förslag, men det får endast ske i samråd med riksbankens direktion. Andra uppgifter som riksbanksfullmäktige har är att bestämma arbetsordningen inom riksbanken och hur sedlarna och mynten ska se ut.

500 procent ränta

En omskakande tid var året 1992, då Sverige redan drabbats av lågkonjunktur samtidigt som ekonomin i östra Tyskland var en stor kapitalmagnet efter den tyska återföreningen. Riksbanken hade då som överordnat mål att hålla en fast växelkurs mot en korg andra valutor. Att detta i längden var ett omöjligt mål insåg bland andra finansmogulen Georges Soros, som attackerade den svenska valutapolitiken genom aggressiv spekulation. Under attacken höjde riksbanken räntan till rekordhöga 500 procent för att försvara kronan, men det hjälpte inte. Soros spekulationer var en starkt bidragande orsak till att den svenska kronan knäcktes och den 19 november 1992 släpptes helt fri. Kronan rasade med 25 procent över en natt. Soros tjänade cirka en miljard dollar på attacken mot Sverige, medan det svenska samhället förlorade cirka 150 miljarder svenska kronor – hela den svenska valutareserven. Lågkonjunkturen fördjupades, många bostadsbolag gick omkull, och det kom att dröja närmare tio år innan de svenska hushållens köpkraft återhämtade sig.

Riksbankens mål blev i stället att hålla inflationen stabil.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.nu) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Gjutna lejon och riddare i Sala silvergruva

Gjutna lejon och riddare i Sala silvergruva

🟠 Den 30 juni och 1 juli kunde man under ett besök i Sala silvergruva få möjligheten att titta på tornerspel, åka häst och vagn, få se en högtidlig kortege färdas fram eller åka 155 meter ner i underjorden och vandra omkring i ett av gruvschakten. Under dessa två dagar pågick Silvergruvans Dagar och lördagen den 30 juni som inledde det här evenemanget lockade många besökare, inte minst barnfamiljer. Nya Tider var på plats.

Guld och pengar: Sveriges riksbank 350 år

Guld och pengar: Sveriges riksbank 350 år

🟠 År 1668, för 350 år sedan, grundades Sveriges riksbank efter att landets allra första bank, Stockholm Banco, gick omkull bara tolv år efter sitt grundande och köptes upp av riksdagen. Det här innebär att Sveriges riksbank, som ursprungligen hette Riksens Ständers Bank, är världens äldsta centralbank. Dess uppgifter i dag är att främja betalningsväsendet och ansvara för penningpolitiken samt ge ut mynt och sedlar.

Ej redaktionellt material

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Tänk på att du är juridiskt
ansvarig för dina kommentarer

Läs även:

Nils Bejerot

Nils Bejerot

🟠 Han startade kriget mot knarket. I år skulle psykiatern och forskaren Nils Bejerot ha fyllt 100 år. Han grundade Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och kom att bli känd som den ”svenska narkotikapolitikens fader”. Hans nolltolerans mot narkotika på 1960-talet väckte dock vänsterns vrede och media vände honom ryggen.

Mysteriet i Mörtnäs

🟠 Fredagen den fjärde mars 1932 hittades Adolf Fritiof Zetterberg och hans maka, Hilma Ulrika Zetterberg, samt fruns syster, Anna Kristina Hedström, ihjälslagna i Mörtnäsvillan i Värmdö kommun. Det råder än idag oklarheter om vad motivet till Mörtnäsmorden kan ha varit, olika uppgifter motsäger varandra och när utredningen återupptogs 1951 ändrades dessutom redogörelser påtagligt. Detta olösta trippelmord är därför ett av det mest gåtfulla i svensk kriminalhistoria.

Psalmer, dikter och Lina Sandell

🟠 Lina Sandell skrev sina första dikter efter en svår sjukdom. Dessa blev de första av väldigt många verk. Hon kom nämligen att skriva resten av sitt liv och blev även redaktör. Kanske framför allt hennes psalmer är än idag kända och älskade.

Reuterholms fall

🟠 Hösten 1794 hade den Armfeltska affären avslutats och domarna fallit. Dock kom Gustaf Adolf Reuterholm att bli denna affärs stora förlorare och hans sista tid vid makten var följaktligen inte lätt. Bakom kulisserna bidade dessutom Gustaf IV Adolf sin tid.

Nyhetsdygnet

Runmästarens hemliga regler och dolda budskap

🟠 Runböcker finns det många av, men i Runkalendern tar Magnus Stenlund ett nytt grepp om det fornnordiska alfabetet. Han driver tesen att en runmästare redan på bronsåldern var i kontakt med Medelhavscivilisationerna, kanske de Joniska öarna, och med stor noggrannhet och enligt förutbestämda regler skapade dessa runor. De är långt mer än skrivtecken, utan berättar också mycket om de gudar och andra väsen som de symboliserar, ordnade i en vacker symmetri som på ett schackbräde.

Underhållande om Leninbesatt hotellägare

🟠 Kapitalister som hyllar Lenin? Ja, i Sverige finns en hotellägare som gjort sig känd för att vara ett stort fan av Lenin, som instiftade Leninpriset och som ekonomiskt stöttat Jan Myrdalsällskapet – Lasse Diding. Journalisten Per Nygren har skrivit underhållande om Diding och hittar många bisarra detaljer, men enligt Nya Tiders recensent missar Nygren, trots ett gediget grävande arbete, viktiga frågor som hade gjort boken mer relevant för allmänheten.

Studier av asteroid bekräftar – värd ofantliga 88 triljoner kronor

🟠 VETENSKAP Asteroiden 16 Psyche har enligt nya studier och värmemätningar konstaterats innehålla ofattbara mängder dyrbara metaller vars samlade värde vida överstiger jordens samlade BNP. Bara asteroidens järninnehåll skulle med dagens värde motsvara 88 triljoner kronor, en summa som skrivs med 18 nollor. NASA planerar att skicka sonder för att studera asteroiden år 2026 och upptäckten öppnar upp för framtida gruvdrift av asteroider för att täcka jordens samtliga mineralbehov – för all överskådlig framtid.

Vetenskapliga Nobelpris i klimatkampens tecken

🟠 Syukuro Manabe, Klaus Hasselmann och Giorgio Parisi delar på fysikpriset för sitt arbete med komplexa system – bland annat för att kunna modellera jordens klimat och den globala uppvärmningen. Samtidigt delar David Julius och Ardem Patapoutian medicinpriset för att ha identifierat receptorer som gör det möjligt för kroppens celler att känna temperatur och beröring. Kemipriset går till två forskare som utvecklat tekniker för att påskynda och kontrollera kemiska reaktioner. Benjamin List och David MacMillan delar priset för att ha utvecklat billiga, miljövänliga organiska katalysatorer.

”Spermageddon”: Kommer västvärldens människor att kunna fortplanta sig år 2050? – Hormonstörande ämnen pekas ut som ansvariga för drastisk nedgång i spermie- och äggkvalitet

🟠 För några år sedan kom en chockerande rapport om att spermiekvaliteten hos västerländska män sjunkit med nästan 60 procent mellan 1973 och 2011. Även testosteronnivåerna har visat sig vara minskande. Nu har forskaren bakom studien, doktor Shanna Swan, gett ut en bok om orsakerna, och pekar ut de hormonstörande ämnen som finns i allas vår vardag. Medan den uppmärksammats av internationella medier är det helt tyst om den i Sverige.

Mysteriet i Mörtnäs

🟠 Fredagen den fjärde mars 1932 hittades Adolf Fritiof Zetterberg och hans maka, Hilma Ulrika Zetterberg, samt fruns syster, Anna Kristina Hedström, ihjälslagna i Mörtnäsvillan i Värmdö kommun. Det råder än idag oklarheter om vad motivet till Mörtnäsmorden kan ha varit, olika uppgifter motsäger varandra och när utredningen återupptogs 1951 ändrades dessutom redogörelser påtagligt. Detta olösta trippelmord är därför ett av det mest gåtfulla i svensk kriminalhistoria.

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

123 037 97 35

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Artiklar (RSS)
© 2021 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.