Gymnasieläraren John Dübeck: Den fördummande källkritiken

I skolans värld blockeras ofta alternativa nyhetskanaler och lärare uppmanas att dölja deras existens för sina elever. Ungdomar ska lära sig att allsidigt väga argument, men bara från källor som är godkända av skolan. Är det en bra förberedelse för verkligheten utanför skolan? Gymnasieläraren John M. Dübeck beskriver här varför elever måste ta del av alternativa nyhetsförmedlare för att ha koll på sin omvärld.

Nya Tider. Avpixlat. Fria Tider. Rasistiska hatsajter befolkade av anonyma nätkrigare som försöker tysta demokratin. Så beskriver den ansvarsfulle läraren de alternativa nyhetsförmedlarna inför sina elever. Åtminstone enligt det urvattnade skämt källkritiken har reducerats till i dagens skoldebatt. Ge inte legitimitet åt främlingsfientliga krafter, lyder argumentet och hänvisar till skolans värdegrund. Släpp inte in katten till hermelinerna.

johnd_250x406_tn70
Gymnasieläraren john Dübeck låter sina elever jämföra nyheter och analyser från olika tidningar för att de själva ska få bilda sig en uppfattning. Foto: Privat

Men så vann katten det amerikanska presidentvalet. Och varken journalister eller politiker förstår varför. Trots att Breitbart News Network har cirka 45 miljoner unika besökare i månaden och svaret står att läsa på sidan.
Låt mig därmed i några enkla punkter förklara varför jag låter mina elever använda sig av Fria Tider och Nyheter Idag enligt exakt samma principer som jag låter dem använda sig av Svenska Dagbladet och Aftonbladet.

Först en liten förklaring till Expo och alla andra som med (hoppas jag) goda intentioner vill få elever att hålla sig borta från alternativa nyhetsförmedlare och på samma gång vill få dem att bli källkritiska: En grundläggande tanke bakom all källkritik är att man faktiskt tar del av den källa man ämnar analysera.

Ja, detta är vådan av källkritik. Det innebär att utmana sina egna förutfattade meningar. Man kommer till den grundläggande insikten att den som vill veta vad Sverigedemokraterna vill bör läsa Samtiden i stället för Expo – oavsett vad man tycker om de båda tidningarnas politiska utgångspunkter. Expo läser den som vill veta vad Expo tycker. Bäst kanske problemet kan illustreras med den elev som med stora ögon frågade mig: ”Är inte Stefan Löfven Sveriges statsminister? Men det stod ju på Avpixlat att han är det, och de ljuger ju.”

Låt mig nu bemöta de anklagelser som kommer att dyka upp. Jag är varken nationalsocialist eller konservativ. Jag är en tämligen (o)vanlig gymnasielärare och låtskrivare i det icke-politiska indiebandet Lilou & John som bland annat har gjort en låt om den odödliga kärleken vid sekelskiftet 1900 mellan två lesbiska flickor. Men jag gillar inte dumheter. Och till dumheter räknar jag att dra alla alternativa nyhetsförmedlare över en kam. Som exempel drivs nättidningen Nyheter Idag av en man vid namn Chang Frick, med romsk far och judisk mor, som dessutom är uttalad motståndare mot alla former av rasbiologiska resonemang. Att påstå att hans tidning är ”högerextrem” är som att göra en Joseph McCarthy och påstå att alla som inte vill bomba Moskva är kommunister. Det är inte källkritik som vissa vill göra gällande. Det är ett tecken på att man är en idiot.

Det finns mycket kritik man kan rikta mot nättidningar som Avpixlat, Samtiden och Nyheter Idag. Men kritiken bör alltid basera sig på att man faktiskt har läst tidningen i fråga. Att en nättidning som Samtiden är partipolitiskt knuten till Sverigedemokraterna, vilket bör färga av sig på deras rapportering kring det kommande valet 2018, är till exempel relevant kritik. Men Norrländska Socialdemokraten är, strikt talat, behäftad med exakt samma källkritiska problem.

Dock skulle jag aldrig säga till mina elever att de alternativa nyhetsförmedlarna ”hotar demokratin”. Den demokrati som hotas av fri opinionsbildning är enligt min mening synnerligen märkligt definierad. Om man inte förespråkar socialistisk folkdemokrati naturligtvis. Faktum är att Vávra Suk, Dick Erixon, Chang Frick, Widar Nord och Mats Dagerlind med flera är vår tids efterföljare till pionjärer som Lars Johan Hierta – vad man än må tycka om deras analyser. Man försöker kriminalisera deras rapportering, men de fortsätter trots detta sitt arbete.

Inte heller skulle jag påstå att de alternativa nyhetsförmedlarnas nyheter är ”påhittade”. En sajt som Avpixlat citerar exempelvis Aftonbladet med jämna mellanrum. Betyder det att Mats Dagerlind hackar in sig på Aftonbladets servrar för att plantera falska nyheter ett par gånger i månaden? Mina elever skulle kalla mig en konspiratorisk tok.

Jag skulle dessutom aldrig hävda att de alternativa nyhetsförmedlarna ”inte sysslar med journalistik”.De flesta alternativa nättidningar analyserar, länkar och hänvisar till sina källor mycket föredömligt, intervjuar relevanta personer och låter ifrågasatta personer besvara kritik. Många skribenter har dessutom journalistbakgrund sedan innan. Perra Winberg på Nya Tider har till exempel en bakgrund på Göteborgs-Posten.

I stället ber jag mina elever att reflektera över de bärande begreppen i den svenska idédebatten: normkritik eller normupplösning, mångkultur eller etnisk splittring, tolerans eller laglöshet, allas lika värde eller nihilism, gränslöshet eller nationellt sönderfall. Utan förståelse för dessa ideologiska begreppspar kan de aldrig förstå varför Donald Trump vann det amerikanska presidentvalet eller varför Storbritannien röstade för Brexit. Och kanske är detta syftet med oviljan att studera dem? Men om viljan att inte förstå är drivande i svensk undervisning, vad är i så fall poängen med ett skolsystem över huvud taget?

Vidare lär jag mina elever om medielogik: Politiska medier vill bilda opinion och skapar bra storys för att göra detta. Sneda urval, hjälte-skurk-dramaturgi och ideologiskt färgade analyser är lite av kärnan i all samhällskritisk journalistik. Här skiljer sig inte Dagens Nyheter från Nya Tider, även om de alternativa nyhetsförmedlarna ofta saknar lika starka ekonomiska resurser för bland annat effektiv reklam och därför är tvungna att satsa på konsekvensneutralitet och journalistisk spetskompetens för att behålla sina läsare.

Dessutom låter jag mina elever jämföra nyheter och analyser från alla möjliga tidningar och opinionsbildare, trots att den pedagogiken enligt några röster strider mot skolans värdegrund.

En värdegrund vars bärande princip är att man inte behärskar grundläggande källkritik betraktar jag nämligen som i stort sett värdelös. Eller för att uttrycka det annorlunda: den som endast studerat hermeliner får svårt att förklara varför det är klösmärken på soffan.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Michail Gorbatjov avslutade kal­la kriget

Michail Gorbatjov avslutade kal­la kriget

🟠 När Sovjetunionens förste och ende president Michail Gorbatjov avled den 30 augusti i år gick han till historien som en av de största reformisterna och fredsvännerna i modern tid. Men få förstår idag att hans motpart, USA:s president Ronald Reagan inte avsåg att vinna kal­la kriget, utan att avsluta det. Att Reagans efterföljare struntade i de utfästelser som getts Gorbatjov och det ryska folket, och att de startade ett nytt kallt krig, har banat väg för att en ny järnridå sänkts över Europa. Det menar veckans debattör Paul Craig Roberts, som haft god insyn i samtalen mellan USA och Sovjet i egenskap av bland annat biträdande finansminister under president Ronald Reagan.

Läs även:

Michail Gorbatjov avslutade kal­la kriget

Michail Gorbatjov avslutade kal­la kriget

🟠 När Sovjetunionens förste och ende president Michail Gorbatjov avled den 30 augusti i år gick han till historien som en av de största reformisterna och fredsvännerna i modern tid. Men få förstår idag att hans motpart, USA:s president Ronald Reagan inte avsåg att vinna kal­la kriget, utan att avsluta det. Att Reagans efterföljare struntade i de utfästelser som getts Gorbatjov och det ryska folket, och att de startade ett nytt kallt krig, har banat väg för att en ny järnridå sänkts över Europa. Det menar veckans debattör Paul Craig Roberts, som haft god insyn i samtalen mellan USA och Sovjet i egenskap av bland annat biträdande finansminister under president Ronald Reagan.

Varför mördar vissa femton­åringar? Vad kan det bero på?

Varför mördar vissa femton­åringar? Vad kan det bero på?

🟠 Vad rör sig i huvudet på en 15-åring? Hur tänker en mördare? I Sverige har den grova kriminaliteten gått allt längre ned i åldrarna, och nu har vi alltså ungdomar i nedre tonåren som kallblodigt skjuter ihjäl rivaler, utan hänsyn till om oskyldiga hamnar i skottlinjen. Samhällets respons är samtidigt lam och förnekar grundproblemen. Utifrån blodbadet på Emporia i Malmö resonerar veckans debattör, journalisten Bitte Assarmo, kring huruvida kulturell bakgrund har betydelse.

Nyhetsdygnet

Bilden av det överhängande ”klimathotet” skärskådas

🟠 BOKRECENSION I boken Borde man oroa sig för klimathotet? konfronterar filosofiläraren Staffan Mörner de påståenden om ett förestående ”klimathot” som konstant förmedlas som absoluta sanningar. Mörner har varit engagerad i miljöfrågor under större delen av sitt liv och skriver sedan flera år om just klimatfrågan i olika nätpublikationer. Bokens utgångspunkt är ett ifrågasättande av det dominerande narrativet, vilket gör att läsaren får en gedigen grundkurs i klimatfrågans olika delar, skriver recensenten Tobias Svensson.

”Metoo” och burop i Bayreuth

🟠 KULTUR Under arbetet inför årets Bayreuthfestspel blev flera kvinnor antastade sexuellt, även Katharina Wagner själv drabbades, men ”löste problemet”. Internationella media försökte öppna ett Metoo-drev med sökarljuset på sexism hos dirigenter. Men när den europeiska eliten samlats till sin årliga musikfest reagerade de istället mot en modernistisk produktion med burop. Bayreuther Festspiele presenterade en hel del nyheter och avslutades den första september.

Templet Walhalla

🟠 Ett monument över den germanska historiens mest framstående personer. Walhalla i Regensburg, Bayern, som blickar ut över den vackra floden Donau, uppfördes under 1830-talet av kung Ludvig I av Bayern för att ära framstående germaner och deras bedrifter. ”Politiker, suveräner, vetenskapsmän och konstnärer av det tyska språket”, som det står i en officiell pamflett. Det utgör en välbehövlig motvikt till dagens modernistiska woke-tidevarv, men förvånansvärt få känner till detta vackra marmortempel med dess 130 marmorbyster som spänner över 2 000 år av germansk historia.

FN vill stoppa antisatellitmissiltester

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Nya Tider rapporterade i maj om FN:s försök att utveckla ett internationellt normsystem för rymden. Nu, vid ett uppföljande möte i Genève den 12 till den 16 september, försökte internationella förhandlare att utveckla regler för aktörer i rymden gällande låg omloppsbana runt jorden, eller ännu hellre, även bortom den. Men byråkratins kvarnar mal fortfarande långsamt.

JP Morgans chefsbankir: Finansiell orkan är att vänta

🟠 Multinationella storbanker driver på Agenda 2030. Flera mäktiga bankchefer på några av världens största multinationella banker har den senaste tiden varnat för en nära förestående världsekonomisk kollaps. Tidigare löften om att den skenande inflationen var ”temporär” är nu som bortblåsta. Samtidigt är dessa banker djupt involverade i globalisternas långtgående klimatåtgärder och omställningsplaner, som de genom omfattande finansiering och investeringar i mångbiljonklassen möjliggör. En enda bank satsar nästan 300 miljarder på att diskriminera vita, som en del av en ”hållbar samhälls­utveckling”.

Mord i Östervåla

🟠 HISTORIA Den 19 februari 1896 hittades postmästaren och klockaren Johan Åkerlund svårt skadad i huvudet på postkontoret i Östervåla. Han avled några timmar senare. Undersökningen tydde på att han blivit huggen med en yxa. Brottet bedömdes vara ett rånmord trots att mördaren inte rört värdepapperna som legat framme, fullt synliga. Detta är första delen om Östervålamordet som är både ett olöst brott och en komplex gåta.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Viktig information om casino utan licens finns på casinoutanlicens.net
Bra sportbonusar hittar du på betting utan svensk licens
Finlands största sajt gällande nya casinon uudetkasinot.com
En sammanställning av information om utländska casino hittar du på Casinofrog.com.
Info om casino utan spelpaus hittar du på Starwarscasinos.com
Läs allt om Jalla Casino bonus här – vi har all info om sidan och guidar dig igenom alla steg så du kan motta din bonus.

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Annonser och SEO
salj[snabel-a]nyatider.nu

Artiklar (RSS)
© 2022 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.