Gymnasieläraren John Dübeck: Den fördummande källkritiken

I skolans värld blockeras ofta alternativa nyhetskanaler och lärare uppmanas att dölja deras existens för sina elever. Ungdomar ska lära sig att allsidigt väga argument, men bara från källor som är godkända av skolan. Är det en bra förberedelse för verkligheten utanför skolan? Gymnasieläraren John M. Dübeck beskriver här varför elever måste ta del av alternativa nyhetsförmedlare för att ha koll på sin omvärld.

Nya Tider. Avpixlat. Fria Tider. Rasistiska hatsajter befolkade av anonyma nätkrigare som försöker tysta demokratin. Så beskriver den ansvarsfulle läraren de alternativa nyhetsförmedlarna inför sina elever. Åtminstone enligt det urvattnade skämt källkritiken har reducerats till i dagens skoldebatt. Ge inte legitimitet åt främlingsfientliga krafter, lyder argumentet och hänvisar till skolans värdegrund. Släpp inte in katten till hermelinerna.

johnd_250x406_tn70
Gymnasieläraren john Dübeck låter sina elever jämföra nyheter och analyser från olika tidningar för att de själva ska få bilda sig en uppfattning. Foto: Privat

Men så vann katten det amerikanska presidentvalet. Och varken journalister eller politiker förstår varför. Trots att Breitbart News Network har cirka 45 miljoner unika besökare i månaden och svaret står att läsa på sidan.
Låt mig därmed i några enkla punkter förklara varför jag låter mina elever använda sig av Fria Tider och Nyheter Idag enligt exakt samma principer som jag låter dem använda sig av Svenska Dagbladet och Aftonbladet.

Först en liten förklaring till Expo och alla andra som med (hoppas jag) goda intentioner vill få elever att hålla sig borta från alternativa nyhetsförmedlare och på samma gång vill få dem att bli källkritiska: En grundläggande tanke bakom all källkritik är att man faktiskt tar del av den källa man ämnar analysera.

Ja, detta är vådan av källkritik. Det innebär att utmana sina egna förutfattade meningar. Man kommer till den grundläggande insikten att den som vill veta vad Sverigedemokraterna vill bör läsa Samtiden i stället för Expo – oavsett vad man tycker om de båda tidningarnas politiska utgångspunkter. Expo läser den som vill veta vad Expo tycker. Bäst kanske problemet kan illustreras med den elev som med stora ögon frågade mig: ”Är inte Stefan Löfven Sveriges statsminister? Men det stod ju på Avpixlat att han är det, och de ljuger ju.”

Låt mig nu bemöta de anklagelser som kommer att dyka upp. Jag är varken nationalsocialist eller konservativ. Jag är en tämligen (o)vanlig gymnasielärare och låtskrivare i det icke-politiska indiebandet Lilou & John som bland annat har gjort en låt om den odödliga kärleken vid sekelskiftet 1900 mellan två lesbiska flickor. Men jag gillar inte dumheter. Och till dumheter räknar jag att dra alla alternativa nyhetsförmedlare över en kam. Som exempel drivs nättidningen Nyheter Idag av en man vid namn Chang Frick, med romsk far och judisk mor, som dessutom är uttalad motståndare mot alla former av rasbiologiska resonemang. Att påstå att hans tidning är ”högerextrem” är som att göra en Joseph McCarthy och påstå att alla som inte vill bomba Moskva är kommunister. Det är inte källkritik som vissa vill göra gällande. Det är ett tecken på att man är en idiot.

Det finns mycket kritik man kan rikta mot nättidningar som Avpixlat, Samtiden och Nyheter Idag. Men kritiken bör alltid basera sig på att man faktiskt har läst tidningen i fråga. Att en nättidning som Samtiden är partipolitiskt knuten till Sverigedemokraterna, vilket bör färga av sig på deras rapportering kring det kommande valet 2018, är till exempel relevant kritik. Men Norrländska Socialdemokraten är, strikt talat, behäftad med exakt samma källkritiska problem.

Dock skulle jag aldrig säga till mina elever att de alternativa nyhetsförmedlarna ”hotar demokratin”. Den demokrati som hotas av fri opinionsbildning är enligt min mening synnerligen märkligt definierad. Om man inte förespråkar socialistisk folkdemokrati naturligtvis. Faktum är att Vávra Suk, Dick Erixon, Chang Frick, Widar Nord och Mats Dagerlind med flera är vår tids efterföljare till pionjärer som Lars Johan Hierta – vad man än må tycka om deras analyser. Man försöker kriminalisera deras rapportering, men de fortsätter trots detta sitt arbete.

Inte heller skulle jag påstå att de alternativa nyhetsförmedlarnas nyheter är ”påhittade”. En sajt som Avpixlat citerar exempelvis Aftonbladet med jämna mellanrum. Betyder det att Mats Dagerlind hackar in sig på Aftonbladets servrar för att plantera falska nyheter ett par gånger i månaden? Mina elever skulle kalla mig en konspiratorisk tok.

Jag skulle dessutom aldrig hävda att de alternativa nyhetsförmedlarna ”inte sysslar med journalistik”.De flesta alternativa nättidningar analyserar, länkar och hänvisar till sina källor mycket föredömligt, intervjuar relevanta personer och låter ifrågasatta personer besvara kritik. Många skribenter har dessutom journalistbakgrund sedan innan. Perra Winberg på Nya Tider har till exempel en bakgrund på Göteborgs-Posten.

I stället ber jag mina elever att reflektera över de bärande begreppen i den svenska idédebatten: normkritik eller normupplösning, mångkultur eller etnisk splittring, tolerans eller laglöshet, allas lika värde eller nihilism, gränslöshet eller nationellt sönderfall. Utan förståelse för dessa ideologiska begreppspar kan de aldrig förstå varför Donald Trump vann det amerikanska presidentvalet eller varför Storbritannien röstade för Brexit. Och kanske är detta syftet med oviljan att studera dem? Men om viljan att inte förstå är drivande i svensk undervisning, vad är i så fall poängen med ett skolsystem över huvud taget?

Vidare lär jag mina elever om medielogik: Politiska medier vill bilda opinion och skapar bra storys för att göra detta. Sneda urval, hjälte-skurk-dramaturgi och ideologiskt färgade analyser är lite av kärnan i all samhällskritisk journalistik. Här skiljer sig inte Dagens Nyheter från Nya Tider, även om de alternativa nyhetsförmedlarna ofta saknar lika starka ekonomiska resurser för bland annat effektiv reklam och därför är tvungna att satsa på konsekvensneutralitet och journalistisk spetskompetens för att behålla sina läsare.

Dessutom låter jag mina elever jämföra nyheter och analyser från alla möjliga tidningar och opinionsbildare, trots att den pedagogiken enligt några röster strider mot skolans värdegrund.

En värdegrund vars bärande princip är att man inte behärskar grundläggande källkritik betraktar jag nämligen som i stort sett värdelös. Eller för att uttrycka det annorlunda: den som endast studerat hermeliner får svårt att förklara varför det är klösmärken på soffan.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Myndigheter älskar struntfrågor

Myndigheter älskar struntfrågor

🟠 OPINION: Karl-Olov Arnstberg Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) är en liten myndighet som bildades 2007. Men även en liten narr kan spela stor teater. Debattören professor Karl-Olov Arnstberg ställer sig kritisk till hur SIN häller grus i Polismyndighetens arbete för småsaker, samtidigt som man nonchalerar riktiga hot mot medborgarnas integritet.

Du förtjänar sanningen

Du förtjänar sanningen

🟠 LEDARE Massmedier granskar inte längre makten. De är numera en integrerad del av etablissemanget och deras roll är inte längre nyhetsförmedling av sanningen utan att skapa och styra det politiska narrativet. Oavsett deras påstådda politiska olikheter har de enats och ställt sig på samma sida i de viktigaste av frågor.

Läs även:

Myndigheter älskar struntfrågor

Myndigheter älskar struntfrågor

🟠 OPINION: Karl-Olov Arnstberg Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) är en liten myndighet som bildades 2007. Men även en liten narr kan spela stor teater. Debattören professor Karl-Olov Arnstberg ställer sig kritisk till hur SIN häller grus i Polismyndighetens arbete för småsaker, samtidigt som man nonchalerar riktiga hot mot medborgarnas integritet.

Du förtjänar sanningen

Du förtjänar sanningen

🟠 LEDARE Massmedier granskar inte längre makten. De är numera en integrerad del av etablissemanget och deras roll är inte längre nyhetsförmedling av sanningen utan att skapa och styra det politiska narrativet. Oavsett deras påstådda politiska olikheter har de enats och ställt sig på samma sida i de viktigaste av frågor.

Moldavien balanserar mellan krig och omöjlig neutralitet

Moldavien balanserar mellan krig och omöjlig neutralitet

🟠 OPINION: IURIE ROSCA Moldavien är trängt mellan öst och väst, Ryssland och Nato. När fronten i Ukraina flyttar sig västerut och ser ut att krackelera på allt fler ställen ser debattören Iurie Rosca ett hot mot att stridigheterna spiller över på hans eget land, Moldavien, där en del redan kontrolleras av ryska ”fredsbevarande” trupper. Men samtidigt är Putin överraskande undfallande i vissa frågor och har till och med lovat att inte angripa led¬ningen i Kiev. Varför? undrar Rosca, och menar att det finns starka kraf¬ter som tjänar på att kriget drar ut på tiden och till och med utvidgas.

Trollfabriker och medias trollsång

Trollfabriker och medias trollsång

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET Det är bråda tider just nu. I massmediernas redaktioner springer journalister runt som yra höns och kacklar gemensamt: ”Trollfabrik, trollfabrik, trollfabrik.” Artikel efter artikel pumpas ut om det vagt definierade men påstått allt mer överhängande hotet mot samhället som Sverigedemokraterna menas utgöra. Men få verkar se var den verkliga trollsången kommer ifrån.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Bob Dylans syn på världen, sedd genom låttexter

🟠 BOKRECENSION Stjärnorna är också fans. Även de tittar upp mot sin stjärna och drömmer. Så här på ålderns höst (han fyller 83 i år) har Bob Dylan skrivit sin tackbok till några av de som inspirerade honom till att bli vår tids störste låtskrivare. Bob Dylans betydelse för modern kultur går knappast att överskatta, han har beskrivits som ”den som gav popmusiken en hjärna”. Förutom otaliga skivor har han även givit ut en del böcker. Denna den senaste är, precis som självbiografin Chronicles, Volume one (2004) skriven i en fri och associativ stil genom vilken Dylan ofta ger fritt spelrum åt sin fantasi.

Varför är det tabu att tala om Swexit?

🟠 BOKRECENSION Varför var vänstern på 1990-talet skeptisk till EU:s föregångare EG medan de borgerliga var entusiastiska, och varför är det främst högermänniskor som idag ifrågasätter EU? Carl Albinsson, själv tidigare moderat och öppen anhängare av EU, granskar i sin bok Varning för Swexit! Högerväljarnas kluvna syn på EU opinionens svängningar och ger de borgerliga råd för hur de ska undvika den Swexitdebatt som deras väljare vill ha.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Svenskdroppar – dunderkuren från örtriket

🟠 HISTORIA Svenskdroppar, som även är känd som Schwedenbitter, är en örtkur som utvecklades av de två svenska läkarna Klaus Samst och – sannolikt – Kristian Henrik Hjärne på 1700-talet. Den här tinkturen populariserades på 1900-talet av Maria Treben. Svenskdroppar innehåller flera olika örter och sägs hjälpa mot olika sjukdomar och krämpor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.