Frihandelsavtal. Företrädare för EU och de fyra Mercosur-länderna undertecknade den 16 januari i år ett långtgående samarbets-och handelsavtal, som betecknas som ett av de allra största frihandelsavtal som någonsin tecknats, utifrån befolknings- och BNP-storlek. Avtalet kan dock inte träda i kraft innan alla medlemsländer i EU har godkänt det. Processen är samtidigt pausad till dess att ett avgörande i EU-domstolen har förkunnats. Foto: EU-kommissionen

Handelsavtalet med Mercosur-länderna hotar EU:s lantbruk

EKONOMI
Efter flera decenniers diskussioner har EU-kommissionens ordförande skrivit på ett avtal om politisk samverkan och villkor för handel mellan Mercosur i Sydamerika och EU. Detta har resulterat i omfattande protester bland europeiska bönder, men avtalet är också kontroversiellt av andra orsaker och har inte slutgodkänts av EU-byråkratin. Delar av avtalet måste också ratificeras av samtliga medlemsländer i EU. Få tror att det är möjligt att få hela avtalet på plats inom ett år, men delar kan komma att genomföras genom ett interimsförfarande innan beslutsprocessen är avklarad.

Efter 25 års (!) förhandlingar lade kommissionen fram ett avtalsförslag som godkändes för undertecknande av rådet den 9 januari i år. Den 17 januari res­te EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen tillsammans med en delegation av EU-tjänstemän till Sydamerika för att skriva på det omdebatterade avtalet om frihandel och annan samverkan med Merco­sur-gruppen.

Omedelbart efter det att avtalet skrivits på av von der Leyen beslu­tade EU-parlamentet att begära en juridisk prövning av avtalets olika delar, vilket stoppade ratificerings­processen av avtalet. Det var ett stort nederlag för von der Leyen, som lagt en stor portion prestige i att få avta­let med Mercosur i hamn.

Avtalet har rört upp känslorna rejält inom främst jordbrukssektorn i EU, under flera år. Allvarliga far­hågor har rests om att EU:s lantbru­kare inte kommer att ha en chans att konkurrera med billiga importvaror från Mercosur-länderna, om och när avtalet träder i kraft.

De fyra Mercosur-länderna: Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay. Bild: EU-kommissionen

 

Parlamentsledamöter från höger- och vänsterflankerna har varit skep­tiska till hur avtalet skall påverka EU-ländernas jordbrukssektor. Man menar att lantbrukare inom EU har påtagligt mycket högre produktions­kostnader än omvärlden på grund av ett allmänt högre kostnadsläge men också genom strängare krav på mil­jövänlig produktion och djurens väl­mående. EU har målmedvetet ökat kostnaderna för sina lantbrukare genom olika begränsningar och av­gifter vad gäller till exempel utsläpp av kväve (se ”Kriget mot lantbruket” i NyT nr. 3/2024).

Till exempel i Nederländerna har högsta domstolen slagit fast att landet gör för lite för att uppnå EU:s direktiv och ”ministern för miljö och kväve”, Christianne van der Wal, meddelade då att var tredje boskapsuppfödare måste bort. Kväveutsläppen i landet ska minskas med 50 procent till år 2030. Förutom att göra situationen ohållbar för gårdarna, erbjuder flera EU-länder bönderna pengar om de lägger ned sin verksamhet.

Att EU försvårar kraftigt och mål­medvetet för Europas bönder, sam­tidigt som man verkar för att över­svämma den europeiska marknaden med billiga matvaror från Sydame­rika, har rört upp känslorna rejält. Omfattande protester mot avtalet har anordnats bland lantbrukare i ett flertal EU-länder under hösten och vintern. Man befarar att detta är slutet för Europas jordbruk, vilket EU verkar ha som uttalat mål. I bland annat Frankrike och Belgien blocke­rade bönderna motorvägar, hamnar och centrallager för att visa sin ilska och misstro mot inte bara Mercosur-avtalet, utan hela EU-etablissemang­et.

– Vi kan helt enkelt inte konkur­rera med Mercosurs jordbruksindu­stri. Vi har så strikta regler i Europa att vi aldrig kan konkurrera med nå­got land om vi inte avreglerar, sade den nederländska ledamoten Jessica van Leeuwen från agrarkonserva­tiva BBB.

På franska och belgiska bönders vis har demonstrationerna tagit sig praktiska uttryck som vi är ovana att se i Sverige. Avspärrade trafikleder, som belamras med gamla traktor­däck och halmbalar, varvas med gödselspridning över myndighetsfasader. Det råder alltså ingen tve­kan om hur allvarligt lantbrukarna i de här länderna ser på lågprisimpor­ten från Sydamerika.

Tusentals traktorer och andra jordbruksmaskiner blockerade de centrala delarna i flera europeiska huvudstäder – från Madrid till Paris, Bryssel och Berlin – och krävde ett stopp den osunda konkurrensen från Mercosur. De pekade bland annat på att Europa har helt andra regler vad gäller djurskydd, hygien och inte minst avgifter för utsläpp av kväve och koldioxid, vilket gör det omöjligt att komma ned i de priser som Mercosur kan erbjuda. Bilden visar hur traktorer blockerar Europahuset i Bryssel den 18 december förra året. Foto: Xinhua/Lyu You

 

Att svenska lantbrukare inte har varit mer högljudda i denna fråga är lite märkligt, eftersom Sverige har egen särlagstiftning som gör matpro­duktionen påtagligt mycket dyrare än i större delen av EU. Vi har en om­fattande import av jämförelsevis bil­liga livsmedel, inte minst kött, från både Danmark och Tyskland, där man har helt andra, och billigare, förutsättningar för sin produktion än vad vi har i Sverige. Som exem­pel kan man ta fläskkött, där pro­dukter från våra grannländer Tysk­land och Danmark säljs i svenska matvarubutiker till priser som ofta ligger uppemot 20 procent lägre än vad de svenska köttproducenternas produkter säljs för. Trots det ser vi inga gödselspridare på gatorna kring Rosenbad i Stockholm eller vid Jord­bruksverkets huvudkontor i Jönkö­ping. Motsvarande situation finns på flera områden, till exempel mejeri­varor, såsom ost och smör.

– EU kan inte predika grön och säker mat hemma och samtidigt öppna upp för import för mat som producerats utifrån lägre standar­der. LRF varnar för att EU försva­gar sin egen förmåga att producera mat i ett osäkert omvärldsläge. Ökad import stärker inte livsmedelsberedskapen, säger Palle Borgström, LRF:s förbundsordförande i ett inlägg på förbundets hemsida den 9 januari i år efter beskedet om att EU skulle skriva på Mercosur-avtalet.

Han fortsätter:

– Mercosur-avtalet är en aktiv väg bort från mat med hög standard för hushållen. När lantbruk läggs ner och dagens höga kvalitet rasar är det för sent att reagera. EU:s och Sveri­ges bönder ska inte tvingas tävla mot standarder från andra kontinenter som våra kontrollmyndigheter ald­rig skulle acceptera.

Avtalet skrevs dock under, som nämnts ovan, under pompa och ståt den 17 januari.

Vad Mercosur-avtalet innebär

Handelsavtalet avser, enligt EU-kom­missionen, att ”öka transparensen och förutsägbarheten samt förenkla handeln mellan EU och Mercosur-länderna”.

Sveriges Kommerskollegium har i en analys av avtalet beskrivit det så här:

”Avtalet mellan EU och Mercosur är ett associationsavtal där handels­avtalet är en del tillsammans med två kompletterande delar som handlar om politisk dialog och samarbete. Det är alltså ett avtal som innefattar mycket mer än bara handel. Till skill­nad från avtalen med Japan, Vietnam eller Kanada är detta ett avtal med flera länder i ett regionalt handels­block. Det är en fördel då det skapar enhetliga regler för flera länder, men gör det svårare med djupgående inte­gration av marknaderna.”

Dessutom ska avtalet se till att fö­retag från EU och Mercosur inte dis­krimineras på respektive marknad, vilket innebär att enskilda stater inte får skydda eller ge fördelar till inhemska producenter. Avtalet ska­par även en ram för både bilateralt och internationellt samarbete mel­lan parterna inom områden som tek­niska regler, djurvälfärd och miljö – dock utan några krav.

Kommerskollegiums utredare, Emma Sävenborg, menar att avtalet riskerar att få negativa miljökon­sekvenser:

”Den konsekvensanalys som EU-kommissionen har beställt visar dock att avtalet mest troligt kommer att leda till en ökning av växthus­gasutsläpp jämfört med om avtalet inte funnits. Bilden kan dock se an­norlunda ut om avtalet leder till att nya tekniker börjar användas samt om nya skarpare styrmedel intro­duceras i länderna. Eftersom avta­let innebär en ökad produktion av jordbruksvaror i Mercosur-länderna finns också en risk att mer mark tas i anspråk för odling, och om det inte finns tillräcklig lagstiftning på plats kan det leda till negativa effekter för miljön och klimatet.”

Mercosur och EU har tillsammans en befolkning på över 750 miljoner människor. Det innebär att avtalet är det näst största avtalet, efter det ny­ligen påskrivna, men inte heller rati­ficerade, avtalet med Indien, som EU har slutit med någon annan handels­partner sett till den befolkning som omfattas. Ekonomiskt, sett till BNP, ligger det bara lite efter Japanavta­let, som Kommerskollegium tidigare beskrivit som ”Det största bilaterala handelsavtal som någonsin trätt i kraft”.

EU-kommissionens mål för Mercosur-avtalet

”EU-Mercosur-avtalet kommer att ge betydande fördelar för euro­peiska små och medelstora företag och göra det möjligt för dem att spara mer än 4 miljarder euro årligen genom att eliminera höga tullar. Dessutom kommer förenklingen av tullprocedurerna att göra det lättare att exportera europeiska produkter, effektivisera processen och minska byråkratin. EU-företag kommer också att kunna delta i offentliga upphandlingar på lika villkor som Mercosur-företag. Denna nedskärning av hinder kommer att vara avgörande för att EU-företag ska kunna utnyttja möjligheterna fullt ut i Mercosur, en marknad med 273 miljoner människor och en ekonomi på 2,2 biljo­ner euro”.

Brasilien och andra sydamerikanska länder har helt andra förutsättningar för lantbruket än man har i Europa. Foto: iStockphoto

 

Några av de viktigaste delarna i avtalet är:

SÄNKTA ELLER BORTTAGNA TULLAR. Avsikten är att stegvis avskaf­fa importtullar så att en stor del av handeln mellan parterna blir tullfri inom en tioårsperiod. För vissa va­ror, till exempel vissa typer av for­don, blir övergångsperioden längre, upp till 25–30 år. Sammanlagt skall importen till EU ”liberaliseras” till 92 procent av alla varor och för Mer­cosur 91 procent. Tullreglerna skall bara gälla för varor som uppfyller kraven på ursprung i EU respektive Mercosur.

För livsmedel och andra jord­bruksprodukter ska 82 procent av importen till EU från Mercosur vara tullfri när avtalet är fullt genomfört. Däremot kommer det att finnas vo­lymbegränsningar för till exempel nötkött, kyckling och bioetanol för att tullfriheten skall gälla och den så kallade skyddsklausulen, som be­skrivs nedan, kan också åberopas.

FÖRENKLADE TULLPROCEDURER är en annan viktig del av handelsdelen i avtalet, vilket anses minska de admi­nistrativa kostnaderna och snabba upp hanteringen av gods.

ENKLARE ATT ETABLERA VERKSAMHET och delta i offentliga upphandlingar i samtliga avtalsländer är andra centrala delar av avtalet.

PROVNING OCH CERTIFIERING av varor är en väsentlig fråga med stor potential att förenkla handelsutbytet mellan parterna. För el- och elektro­nikprodukter kommer Mercosur-länderna att acceptera provning och certifiering (så kallad bedömning av överensstämmelse) som har utförts av EU:s organ.

ENKLARE OCH SNABBARE TILLGÅNG till information om de regler som gäller för handel inom ramen för avtalet är ytterligare en punkt som förväntas bidra till att fler företag en­gagerar sig i handeln med de länder som omfattas av avtalet. Det anses särskilt gynna små och medelstora företag.

LIVSMEDEL ÄR ETT KÄNSLIGT KAPITEL. Parternas mycket olika livsmedels­lagstiftning skall fortsätta att gälla även när avtalet har trätt i kraft. Avtalet ger parterna rätt att lagstifta inom sina egna territorier ”för att uppnå legitima politiska mål, såsom säkra livsmedel samt skydd av djurs och växters hälsa”, skriver Kommers­kollegium. Det är en klausul som för­söker möta de många och ihärdiga protesterna mot avtalet från såväl lantbrukare som livsmedelsintres­senter och konsumentintressen i öv­rigt, där oron är stor för att EU skall svämmas över av genmanipulerat och hormonbehandlat kött.

VARUMÄRKESSKYDD är en fråga som är het i EU. Fransk Champagne, svensk Västerbottenost och grekisk Fetaost är exempel på sådana va­ror. I avtalet har man lagt in en lista på cirka 350 olika varumärken som skydd för producenterna av geogra­fiskt kopplade varumärken. Avtalet skall bidra till att upprätthålla dessa varors särart och förhindra plagiat.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Läs även:

Kapitalfrigöringskredit – en avancerad skuldfälla

Kapitalfrigöringskredit – en avancerad skuldfälla

🟠 EKONOMI Kapitalfrigöringskrediter, eller ”seniorlån“, marknadsförs allt hårdare gentemot inkomstsvaga pensionärer som äger fastigheter eller bostadsrätter. Reklamen bygger på att förmedla känslan av att kunna använda obelånade delar av sitt låsta kapital. Baksidan är dock att skulden växer snabbt och restvärdet efter en framtida försäljning kan bli noll.

Senaste nytt

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Kapitalfrigöringskredit – en avancerad skuldfälla

🟠 EKONOMI Kapitalfrigöringskrediter, eller ”seniorlån“, marknadsförs allt hårdare gentemot inkomstsvaga pensionärer som äger fastigheter eller bostadsrätter. Reklamen bygger på att förmedla känslan av att kunna använda obelånade delar av sitt låsta kapital. Baksidan är dock att skulden växer snabbt och restvärdet efter en framtida försäljning kan bli noll.

En oreda? – Carl Bildts vision om en globalistisk världsordning hotas

🟠 BOKRECENSION År 2025 utkom Carl Bilts nya bok Vad händer nu?: I den nya oredans tid. Den är uppföljare till Den nya oredans tid, från 2020, Albert Bonniers förlag. Det är om denna första bok detta ska handla. Den beskriver väl hur globalisterna ser världen och vad de strävar efter, och Bildt är ett bra exempel på hur man genomför detta i praktiken.

”Rage” på Dramaten

🟠 KULTURKRÖNIKA Hur ser nyskrivna uppsättningar ut på nationalscenen idag? En läsare av Nya Tider lyckades komma in på publikrepetitionen tre dagar innan premiären av ”Rage”, en pjäs där vänsterliberaler försöker förstå och komma till rätta med den nationalistiska frihetsvåg som sveper genom Europa. Detta är hans reflektioner.

Indiestudion Kvltgames censureras – Nintendo stoppar succéspel i sista stund

🟠 KULTUR Kvltgames, spelstudion som gjort sig ett namn med politiskt satiriska spel som Heimat Defender, stod redo att ta steget in på konsolmarknaden. Men dagen före lanseringen på Switch stoppades spelet The Great Rebellion: Edition 2084 av Nintendo – trots tidigare godkännande. Nu berättar grundaren för Nya Tider om hur det gick till och vilka konsekvenser det får för hans företag.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.