Carl Larssons (1853-1919) målning, Frukost under stora björken från 1896. Vid det här bordet samsas både bänkar och stolar. Under 1800- talet vaknade en längtan att tillbringa mer tid ute i naturen och vad passade då bättre än att ha måltider i det fria? Källa: Wikipedia/Okänd användare

Historien serverad på ett bord

HISTORIA
Ett dukat bord inbjuder till gemenskap. Att sitta tillsammans vid ett kafferep eller en måltid har en lång tradition. Alla viktiga förbund beseglades med en måltid. När man äter tillsammans skall eventuella vapen vara bortlagda och det finns ritualer för hur man ska uppföra sig.

I sången Rigsthula som ingår i den poetiska Eddan, nedskriven mellan 900-1200-talen, berättas det om hur en stormans hustru dukar bordet med linneduk, från boken: ”Forntida kvinnor. Jägare. Vikingahustru. Prästinna.” Av Catharina Ingelman-Sundberg. I Olav Tryggvasons saga beskrivs hur ett gille där man även drack gravöl ur horn gick till. Kung Sven satt i högsätet, från boken ”Nordiska kungasagor, från Ynglingasagan till Olav Tryggvasons saga”, Snorre Sturlasson, översättning från isländska av Karl G. Johansson. Högsätet var den främsta platsen där kungen, hövdingen eller husfadern på gården hade sin givna plats.

I Bibelns gamla testamente, i 1:a Mosebok, kap. 18 verserna 1-18  berättas om hur Abraham får besök av tre män och hur en måltid tillreds. I nya testamentet berättas det på flera ställen om hur Jesus gästar människor och äter tillsammans med dem. En av dessa berättelser hittar vi i Lukasevangeliets kapitel 7, vers 36.

Bordet har både en symbolisk och en praktisk betydelse så vi börjar med bordets historia. De tidigaste borden vi känner till är från cirka 2500 år f. Kr och kommer från det gamla Egypten. Dessa bord var tillverkade av trä eller alabaster och var inte i första hand avsedda för att äta vid. Deras funktion var att bära upp viktiga och heliga föremål från marken. Borden hade en ceremoniell betydelse på samma sätt som altaret i en kyrka där församlingen samlas för nattvardsfirande.

Bordets utveckling följer stolens och sängens historia. Det handlade helt enkelt om att komma upp ifrån marken. När bordet fick betydelse för själva måltiden bestod de av en skiva av trä eller sten som placerades på ett underlag. Nästa steg mot de bord som vi tänker oss dem, var att placera en planka på någon form av stöd, till exempel stenar eller stubbar. På medeltiden blev bockborden vanliga. Brädor eller skivor av sten placerades på bockar. Det fanns också kistbord som bestod av plankor placerade på förvaringskistor eller på en kistformad sockel. Bord med ben blev vanliga på 1500-talet. De flesta möbler var inbyggda i husets interiör. Man hade till exempel väggfasta bänkar och sängar.

Bockbord av furu, 1600- tal. Bjälken hjälpta till att stabilisera bordet. På 1970- talet så fick bockborden en renässans och blev mer populära. De tillverkas ofta i furu. Källa: Nationalmuseum

 

Bord finns i praktiskt taget alla hem. Bordet är en mötesplats både i privata och officiella sammanhang. Där viktiga möten äger rum ska bordet helst vara runt, eftersom det vid ett runt bord inte finns någon naturlig hedersplats. Vid fyrkantiga och rektangulära bord finns alltid en hedersplats där personen med högst status sitter. Exempelvis högsätet under vikingatiden. Högsätet var ofta placerat så att hövdingen eller husfadern hade full uppsikt över salen. Ingen skulle kunna komma in obemärkt.

Man måste uppföra sig väl vid måltiden. Från den stund man satte sig ner vid det dukade bordet fanns en ram och struktur som samtliga måste underordna sig för att måltiden skulle bli en god, trygg och trevlig sammankomst. Det här gäller än idag. Ramen för uppförandet finns kvar men innehållet kan variera.

Förr ansågs det mycket olämpligt att skratta och visa tänderna eftersom det kunde uppfattas som hotfullt. Allt som kunde uppfattas som hotfullt eller provocerande stred mot måltidens grundregel som var fredlighet. Ritualerna som omgav måltiden visade klart och tydligt vem eller vilka det var som bjöd och som alltså stod för kalaset, och vilka som var gäster och hur gästerna skulle uppföra sig.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Frejas kärva motpol

Frejas kärva motpol

🟠 HISTORIA Inom den nordiska mytologin förekommer olika gudar och jättar och andra väsen. En av dessa är jättedottern Skade, som fungerade som en motpol till Freja. Det finns en hypotes om att namnet Skandinavien har sin grund i Skades namn.

Läs även:

Frejas kärva motpol

Frejas kärva motpol

🟠 HISTORIA Inom den nordiska mytologin förekommer olika gudar och jättar och andra väsen. En av dessa är jättedottern Skade, som fungerade som en motpol till Freja. Det finns en hypotes om att namnet Skandinavien har sin grund i Skades namn.

Kvinnan från Barum

Kvinnan från Barum

🟠 HISTORIA Länge kallades hon för Bäckaskogskvinnan och hon blev en rikskändis. Hon levde för cirka 9 000 år sedan, och hennes skelett är ett av det bäst bevarade från Maglemoseperioden under jägarstenåldern.

Lät adeln mörda Engelbrekt?

Lät adeln mörda Engelbrekt?

🟠 HISTORIA År 1436 – antingen i slutet av april eller början av maj – mördades rikshövitsmannen och upprorsledaren Engelbrekt Engelbrektsson av sin egen småsven (page) och väpnare Måns Bengtsson (Natt och Dag). Motivet är än idag ett mysterium, men olika teorier finns. Såvitt man vet straffades han aldrig och blev, bland annat, lagman.

Metersystemet infördes efter franska revolutionen i enlighet med upplysningstidens ideal, men också för att göra sig av med mått som fot och aln, som utgick ifrån en monarks kroppsmått. Bilden visar holländska historiska kopior av de franska originalmåtten: en standardmeter av järn från 1799 med fodral, rörformade volymmått i koppar från 1829 samt en standardkilogram i koppar (längst till höger). Foto: Wikipedia/Rijksmuseum, Amsterdam

150 år med metern

🟠 HISTORIA Den 20 maj 1875 var Sverige bland de första länderna att ratificera meterkonventionen i Paris. Tre år senare infördes metersystemet officiellt i vårt land.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.