Höghastighetståg i Kina. Foto: Pixabay||Tege Tornvall.

Höghastighet med förhinder

Man vinner inga val på underhåll av det man redan har. Däremot på ”satsningar” och investeringar för framtiden. I konsekvens med det minskade riksdag och regering på 90-talet underhållet för svenska järnvägar för att i stället satsa på nya snabbtåg som bland annat X 2000.

Den outsagda tanken bakom var att köra ned spår och utrustning tills de måste ersättas med nytt. Där är vi nu med allt fler växel-, signal- och spårfel med både försenade och inställda tåg som följd.

Men i stället för att snabbt rusta upp befintliga spår och tåg ivrar många politiker för framtida höghastighetståg (över 250 km/h) tiotals år in i framtiden. Under denna långbänk får dagens spår och tåg lappas och lagas så gott det går.

Bara på vissa sträckor kan dagens snabbtåg korta stunder nå maximala 200 km/h. På många håll tillåter inte spåren sådan fart. Ofta bromsas snabbtåg av framförvarande, långsammare tåg.

Långsammare i verkligheten

Jämfört med 2003 har den faktiska snittfarten Malmö-Stockholm minskat från 141 till 131 km/h, Göteborg-Stockholm från 156 till 141 km/h och Stockholm-Sundsvall från 129 till 117 km/h (Ny Teknik 180615).

Nu tar 60 mil Malmö-Stockholm 4,6 timmar, 48 mil Göteborg-Stockholm 3,4 timmar och 40 mil Stockholm-Sundsvall också 3,4 timmar.  Samtidigt har antalet timmar med störd funktion (= förseningar) mer än fördubblats från 10 000 till 22 000 timmar per år enligt järnvägskonsulten Per Corshammar. Enligt Trafikverket är nu vart tredje långdistanståg minst fem minuter försenat.

Med snittfarten 156 km/h skulle Göteborgsresan gå en halv timme fortare och både Malmöresan och Sundsvallsresan runt tre kvart fortare. När det dessutom oroande ofta inträffar större förseningar, väljer förstås många flyg eller bil – den senare med fördelen att kunna stanna på vägen, ta omvägar och ta med mer bagage.

Just stopp på vägen och omvägar är tunga argument mot höghastighetståg. I Kina, Japan, Frankrike, Tyskland och andra länder stannar de sällan och susar förbi många viktiga städer. Det bidrar till storstädernas tillväxt och hindrar mellanliggande regioners utveckling.

Kräver mycket energi

Så hög fart kräver också mycket mer energi. I Japan, Malaysia och flera andra länder har höghastighetsprojekt avbrutits för bristande lönsamhet, hög energiförbrukning och säkerhetsrisker. Det dyra är inte tågen utan banan. Gängse avskrivningstid 50 år blir i många fall 25 år.

Med så kort avskrivning skulle en svensk investering på 230 miljarder kosta 9,2 miljarder per år. Kapitalkostnad med 4 procent ränta blir 4,6 miljarder per år. Drift och underhåll lär kosta minst 5 procent per år eller 11,5 miljarder. Själva tågen kan totalt kosta någon miljard per år. Summa 26-27 miljarder kostnader. Möjliga intäkter med ett tåg i timmen åt båda hållen utom sovtid lär inte överstiga 10 miljarder.

Alltså minst 16-17 miljarder högre årliga kostnader än intäkter – och fortsatt eftersatt underhåll för övrig järnvägstrafik.

Tunga tåg sliter räls

Tåg är tunga. Särskilt loken. Vanliga fyraxliga loktyper väger 80-100 ton och ger 20-25 tons statiskt (orörligt) tryck mot rälsen per axel. Med högre fart minskar trycket.

Men om rälsen inte är alldeles slät, jämn och plan kan små ojämnheter vålla flera gånger högre, tillfälliga och dynamiska (rörliga) tryck. Det sliter på rälsen och kan förvärras av upprepade tryck med olyckor som följd.

Moderna snabbtåg har allt oftare motorvagnar med motorer och passagerare i samma vagn. X2000-tåg med sex vagnar väger tomma 270-370 ton med 17,5 tons axellast (10-15 procent mer med passagerare). Även de ger flera gånger högre dynamiskt tryck på ojämnheter.

Rälsen påverkas också av temperaturen. I värme förlängs rälsen och kan böjas till solkurvor, som kan orsaka olyckor. I Sverige konstaterade Trafikverket följande antal solkurvor åren 2015-2017:

2017: 19 (regnsommar)

2016: 63

2015: 47

Därför sänks svenska snabbtågs fart på många sträckor. Hög fart kräver perfekt, slät räls. Sådan kräver i sin tur regelbundet underhåll.

Höghastighetståg kräver dessutom nästan raka spår utan störande nivåskillnader. Det hindrade inte trafikutskottets ordförande Karin Svensson-Smith (MP, hon med lådcyklarna) från att på fullt allvar hävda att höghastighetsspår borde byggas längs motorvägarna med kurvor och backar.

I stället kräver höghastighetståg helt nya spår och sträckningar. Det är det som skulle bli dyrt. Även om de byggs på stolpar över marken.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Nytt Mälartåg premiärvisades i Stockholm

Nytt Mälartåg premiärvisades i Stockholm

🟠 För Mälartågs räkning har vagnbolaget Transitio köpt 33 stycken 4-vagnars dubbeldäckade elektriska motorvagnståg av typen DOSTO från schweiziska Stadler. Även Upplands lokaltrafik kommer att skaffa åtta stycken DOSTO. Nu har det första fordonet visats för allmänheten i Stockholm.

Läs även:

Släck Flamman i Malmö!

Släck Flamman i Malmö!

🟠 KRÖNIKA Organisationen Flamman i Malmö är ett ”socialt förebyggande centrum” som bland annat jobbat med en avhopparverksamhet för IS-återvändare. 2023 fick de över 26 miljoner kronor i bidrag från Malmö stad och olika statliga myndigheter.

Miljardbrand i batterilager

Miljardbrand i batterilager

🟠 KRÖNIKA En del av batterilagret Moss Landing i Kalifornien har brunnit. Där lagrar litiumbatterier elektricitet för senare användning. Det är inget litet elskåp utan världens troligen största elektriska lageranläggning.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Sverige efter 1945, sett från Skåne

🟠 BOKRECENSION Sveriges historia efter 1945 har onekligen sina intressanta sidor. Här har vi alltså ett land i Europas norra utkant, ett land med långa traditioner och med utmärkt folkmaterial med hög moral, väl skolat och drillat i ett modernt utbildningssystem. Detta resulterade i ett välfungerande samhälle med starkt försvar och blomstrande handel och industri. Sedan kom eländet med 60-talets begynnande fjärrinvandring, förslappad moral, utkonkurrerad spetsindustri och försvagat försvar. Vi tittar här närmare på en skildring av allt detta, sett ur en skånsk ingenjörs synvinkel.

Boken som blev profetisk

🟠 BOKRECENSION Finns det någon roman som på ett intressant sätt gestaltat massinvandringen? Ja, Jean Raspails De heligas läger från 1973 är fortfarande läsvärd. Den lyckas kondensera hela folkutbytet genom att låta det vara något som sker omedelbart, snarare än som resultatet av en utdragen process. Det är en fascinerande bok, både på grund av dess målande stil och dess profetiska insikter.

Forskare föreslår tankestyrning genom AI för att rehabilitera brottslingar

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK En uppmärksammad molekylärbiolog vill hacka kriminellas hjärnor för att göra dem till laglydiga medborgare. Teknologin är redan framgångsrikt testad på djur, och nu gäller det bara att ändra på den vetenskapliga etiken och öppna upp för experiment på människor. Han nämner specifikt ”diskriminering och hatbrott” som exempel, och enligt honom kan tekniken finnas på plats redan om tio år.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.