Skip to Content

I slutet av 1800-talet fanns vedspisen i så gott som alla hem. Norrahammars bruk var en stor tillverkare av vedspisar. Verksamheten köptes dock upp 1918 av Husqvarna. Foto: Nya Tider
KULTUR

Höjda röster för vedspisens bevarande

PappersupplaganNya Tider v. 11

Från och med 1 juli i sommar gäller nya miljökrav vad gäller vedeldning. Dessa begränsar bland annat installationer av gamla vedspisar. Gamla vedspisar får till exempel inte installeras i nybyggnader, då de inte uppfyller dessa krav. Många oroar sig för vad detta kan leda till och höjer nu sina röster för de gamla vedspisarnas bevarande. De tycker att de gamla vedspisarna förtjänar en ärofylld och värdig framtid. Till skillnad från de nytillverkade vedspisarna har de en unik historia att berätta.

Publicerad: 17 mars, 2018, 19:12

  • Svenska

Läs även

Det är lätt att känna nostalgi när man kommer in i ett äldre hus, där vedspisen är ett naturligt inslag i köket. Den alstrar en speciell värme, som elvärme inte har en chans att konkurrera med, och den är ett exempel på hållbarhet, som våra moderna spisar inte på långa vägar kan mäta sig med.

Att lyssna till knastrandet av ved som brinner och känna lukten den avger är en alldeles speciell känsla, särskilt när man tänker på att någon annan för mycket länge sedan upplevde samma känsla när just denna vedspis användes.

På dessa vedspisar lagade man maten förr. Värmen den alstrade värmde upp rummet. I dag när allt ska gå fort och vara lätt tycker vi kanske att det verkar väldigt omodernt och opraktiskt. Men faktum är att när vedspisen gjorde sitt inträde i mitten av 1800-talet ansågs den revolutionerande och höjden av modernitet och funktionalitet.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Hackerör och berättelsen om drottning Hacka

KULTURI syd- och mellansvenska ängar, hagar och utmarker i höglänt terräng, där det enligt äldre kartor inte har varit åkermark, finns ändå hundratusentals flacka odlingsrösen, så kallade hackerör. Dessa representerar en lång och komplex odlingshistoria från stenålderns hällkisttid för 4 000 år sedan ända fram till 1700- och 1800-talens svedjebruk och tillfälligt uppbrutna åkrar i ängar och hagar, med nyckelord som ”uppbrott” och ”återkomst”.

Mellan hägg och syren

KULTURDe flesta människor har någon form av relation till träd. Kanske var det barndomens klättervänliga fruktträd som på våren stod i en fager sky av mild blom och på hösten gav sin frukt till allehanda godsaker. Vad det än var för träd, så kretsar våra liv kring dessa vackra skapelser. Vi kan inte leva på jorden utan träd. Den här berättelsen utgår ifrån träd som betyder mycket för oss nordbor. Dels inom den fornnordiska seden och dels inom den kristna tron.

Fredrik Lindström: Det fanns ett politiskt program för att göra Sverige mindre vitt

DIGITAL FÖRELÄSNINGPå 1960-talet fick Sverige helt nya värderingar som fortfarande råder i samhället. Det hela bottnade i en ”identitetskris” som gjorde att Sverige på mycket kort tid ”slängde ut hela vår gamla historia”. Det menar historikern och författaren Fredrik Lindström, som även säger att det fanns ett ”politiskt program som handlade om att göra Sverige mindre vitt”. Han redogör kritiskt och med en del humor för hur Sverige hanterat sin historia och trott att man skulle bli världens modernaste land – men blev ett av de mest udda.

Den mystiska gravhögen Anundshög

KULTURAnundshög i Västerås är Sveriges största gravhög. Här hölls ting under 1300- och 1400-talen. År 1998 undersöktes en mindre del av högen och sedan 2008 har fler arkeologiska undersökningar gjorts på platsen. Trots detta är Anundshög ännu ett mysterium och relativt okänd för allmänheten.

Fira moderskapet på Mors dag!

INRIKESMitt i försommartidens spirande och löftesrika grönska firas mor. En dag för gratulationer, framtidshopp och minnen. En dag när generationernas band stärks. Vi hyllar mödrarnas erfarenhet, livsvisdom och kunskap. Traditionen att fira Mors dag såg dagens ljus i början av 1900-talet i USA. En dam vid namn Ann Jarvis ville med Mors dag se till att familjerna bevarade sin sammanhållning även när barnen hade flyttat hemifrån. År 1920 kom traditionen att fira Mors dag till Sverige.

Mjöldryga – en ovälkommen gäst i rågen

KULTURSvedjandet med odling av råg har under långa tider varit oerhört vanligt i Sverige. Oftast fick man enastående skörderesultat, men vissa år, så kunde svedjerågen (och även övriga rågåkrar) få en ovälkommen gäst – mjöldrygan.

Pilsnerkorv – Mytologisk folkhälsokorv på burk

KULTURPå nätforumet Flashback finns en tråd om hur man bäst tillagar pilsnerkorv. Tråden, som startades 2009 och har inlägg ända fram till idag, sladdar senare in i en analys av korvens ingredienser innan den detonerar i en dråplig samtidsironi där även Pridefestivalen flyger förbi. Sveriges mest mytologiska charkprodukt har en speciell historia och den är inte slut än.

Henrik Paetau: Läsarresponsen inspirerade till bok

KULTURPaetau är känd för Nya Tiders läsare som en återkommande krönikör som sätter olika aspekter av det svenska samhället i blixtbelysning. Med bakgrund i Finland och med stora erfarenheter från and­ra länder kan han peka på företeelser i Sverige som sticker ut och skärskåda dem. Många läsare har reagerat på hans iakttagelser, något som inspirerat honom till att skriva en bok.

Gå till arkivet

Send this to a friend