Skip to Content

Ann Heberlein, teologie doktor i etik, ställer sig frågan hur våldtäkter kunde bli så vanliga i ett av världens mest jämställda länder. Foto: Wikipedia/Frankie Fouganthin
RECENSION

”Hon var en dålig flicka – en sådan flicka man kunde ha sex med”

PappersupplaganNya Tider v. 28

Ann Heberleins bok Våldtäkt och kultur tar upp ett ämne som nästan bara dissidenter utanför åsiktskorridoren berört, men själv står hon fortfarande med åtminstone ena foten i etablissemangets läger. Hon ställer sig frågan hur våldtäkter kunde bli så vanliga i ett av världens mest jämställda länder, där tvångsindoktrinering av genusvetenskap och sexualupplysning i det närmaste är ett obligatorium. Slutsatsen är att det beror på en omfattande utom­europeisk invandring – knappast överraskande för någon som inte valt att stoppa huvudet i sanden, men ändå ytterst kontroversiellt att påtala officiellt.

Publicerad: 17 juli, 2019, 18:15

  • Svenska

Läs även

Hösten 2017 brakade Metoo-kampanjen loss på sociala medier. I Sverige fick kampanjen särskilt stor spridning. Den mediala uppmärksamheten var enorm. Men inte ett enda ord nämndes om den kraftiga ökningen av faktiska våldtäkter som har skett i Sverige de senaste åren. De överfallna och gruppvåldtagna kvinnorna lämnades utanför rampljuset. De allvarliga övergreppen förtegs. Varför?, frågar sig Ann Heberlein, teologie doktor i etik, i sin bok Våldtäkt och kultur.

Kanske för att etablissemanget äntligen fick chansen att få utlopp för sin oro över kvinnors ökande otrygghet genom att anklaga ett gäng ”vita cis-män med makt”, skriver hon. Föreställningen om att ”alla män våldtar” har blivit en allmänt accepterad sanning i den svenska debatten, trots att den inte överensstämmer med verkligheten.

Den omfattande mörkläggningen

Heberlein redogör inledningsvis för den mörkläggning som så länge har skett från myndigheter och medias sida. I en rapport från Brottsförebyggande rådet som gjordes 1996 konstateras att invandrare är grovt överrepresenterade vid våldtäktsbrott. Trots att invandrare utgjorde mindre än 10 procent av befolkningen vid tiden för undersökningen, stod gruppen för över 40 procent av våldtäkterna. Överrepresentationen är överlägset störst vad gäller invandrare från Nordafrika och arabländerna.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Passionerat om jämtska

KULTURJämtskan är ett av Sveriges genuina folkmål och vissa menar att det mer är ett eget språk än en dialekt. Det finns runt 30 000 talare och kanske dubbelt så många förstår jämtska. En svårighet för jämtskans bruk och bevarande har länge varit att det saknats ett enhetligt skriftspråk. År 1995 författade Akademien för jamska en vägledning för hur man ska skriva, men den som verkligen gått till botten med skriftspråket är Håkan Roos, fil. mag. i nordiska språk, som nyligen gett ut en bok i ämnet. Frågan är i hur god jord den faller hos de jämtsktalande.

Om Fritz von Dardel, En konstnärlig soldat och hovman

KULTURFritz von Dardel levde ett rörligt och händelserikt liv. Han var militär, överintendent vid Nationalmuseum, diplomat, hovman – och konstnär. Faktum är att konsten kom att bli hans främsta intresse i livet. Dardel tecknade serier samt målade karikatyrer och landskap.

Klosterörterna finner nya vägar

KULTURReformationen innebar stora förändringar för människorna i vårt land. Den katolska tron med Jungfru Maria och helgonen genomsyrade vardagen. Under denna tid var inte läs- och skrivkunnigheten allmän. Det var viktigt med böner och ramsor som man lärde sig utantill. Dessa knöt an till det gudomliga. Läkeörterna ansågs vara Jungfru Marias särskilda växter. För att örterna skulle hjälpa var det viktigt att be till både Jungfrun och helgonen. Med reformationen förändrades detta. Det gällde att finna nya vägar.

Den okända kyrkan i Sverige

KRÖNIKA

Ole Dammegårds museum i Göteborg

KULTUROle Dammegård är välkänd i kretsar som inte nöjer sig med den officiella förklaringen av olika händelser som Palme­mordet och mordet på John F Kennedy. Nu finns chansen att studera hans arbete och liv fram tills i dag i ett litet museum, fyllt av föremål från hans liv. Museet ligger i Göteborg och är öppet efter överenskommelse.

Karl XII:s vilda dagar, Berättelsen om det holsteinska raseriet och hur det ledde till krig

KULTURÅren 1698 och 1699 slösade den unge kungen Karl XII stora penga­summor, och tillsammans med kusinen Fredrik IV av Holstein-Gottorp betedde han sig mycket omdömeslöst. Karls beteende under dessa år, som har gått till historien som ”det holsteinska raseriet”, kom att få ödesdigra följder för Sverige.

Eketorps borg, en återuppbygd äkta fornborg

KULTURPå Öland finns Sveriges enda återuppbyggda fornborg. Den heter Eketorps borg och uppfördes på 300-talet e.Kr. för att skydda befolkningen från anfall. Eketorp blev senare en plats för offerriter och idag är det ett fascinerande besöksmål som har öppet under både sommaren och hösten.

Husmor på vikingatiden

KULTURHemmet och gården utgjorde det centrala i tillvaron för vikingatidens människor. Det var kvinnorna som hade ansvaret för att allting fungerade på gården och i hushållet. Symbolen för denna viktiga uppgift var nyckeln. Arkeologer har funnit många nycklar i kvinnogravar från vikingatiden. Nu får vi lära känna en kvinna, en husmor som vi kan kal­la Gunlög, och se hur en husmors liv kunde gestalta sig på vikingatiden.

Gå till arkivet

Send this to a friend