Efter den ofattbara branden i katedralen Notre-Dame framför det chockade Europa sin sorg och beklagan till Frankrike och parisarna. Medan president Macron och andra talade om återuppbyggnad trädde Frankrikes rikaste man genast till handling och öppnade sin privata plånbok – den 56-årige mångmiljardären François-Henri Pinault donerar 100 millioner euro, eller en bra bit över en miljard svenska kronor till återuppbyggnaden. Pinault är ledare för lyxvaruföretaget/holdingbolaget Kering och genom det ägare till varumärkena Gucci, Saint Laurent och Balenciaga, dessutom är han gift med Salma Hayek.
Enligt den tyska finanstidningen Handelsblatt skall ytterligare donationer redan under tisdagen kunnat summeras till 300 miljoner Euro. Snart stod det klart att det var Bernard Arnault som möjligen är världens fjärde rikaste man som donerat dubbelt så mycket som Pinault. Bernard Arnault är också verksam inom ett lyxvaruimperium, LVHM. Sådana gåvor är för övrigt avdragsgilla i franska deklarationer. Under tisdagsmorgonen sade också en företrädare för inrikesministeriet till massmedia att det såg hoppfullare ut än några timmar tidigare ”att vi kan rädda Notre-Dame”. De båda huvudtornen och det stora valvet står alltjämt med sin typiska silhuett, medan taket på tvärskeppet förstörts och under branden störtat in det stora kyrkorummet. Redan under sena måndagskvällen vågade statspresidenten Emmanuel Macron försäkra att katedralen skall återuppbyggas, när han på plats kunde se att den värsta branden bekämpats och att fasaden och de båda huvudtornen verkade ha klarat sig utan att rasa samman. 400 brandmän fick arbeta under svåra förhållanden för att få kontroll över branden som hade startat i takkonstruktionen.
Donationer strömmar in men kompetens saknas i det mångkulturella Frankrike
Franska politikers känslosamma twittermeddelanden har citerats friskt i tyska tidningar, det självklara om att man känner sorg men samtidigt beundran för brandmännens formidabla och hjältemodiga insats att släcka branden. Både politiker och allmänhet talar drömskt om återuppbyggnad och det är givetvis endast en dag efter branden svårt att uppvisa hur ett sådant projekt och dess finansiering skall gå till. Erfarenhetsmässigt, från liknande fall i Europa, vet man att det alltid fordras stora privata donationer eftersom den statliga kassan alltid är barskrapad och endast med svårighet kan kulturvårdande myndigheter och riksantikvariska myndigheter avdela kompetensresurser från sina ordinarie verksamheter. Politikerna har sällan de erforderliga pengamängderna tillgängliga och uttalar sig ofta svävande, väl medvetna om att deras generella löften kanske kan bli efterföljande ämbetshavares bekymmer, om inte allmänheten och privata stordonationer strömmar till.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
