Ramona Fransson. Foto: Privat
Ramona Fransson. Foto: Privat

Hovrätten dömer Ramona Fransson att betala skadestånd till Näthatsgranskaren

I en dom från hovrätten för Västra Sverige den 20 maj åläggs Ramona Fransson att betala 5 000 kronor i skadestånd och 2 521 kronor i rättegångskostnader till Tomas Åberg, den så kallade Näthatsgranskaren. Ramona är en av de som stämts för att ha delat den artikel av Joakim Lamotte som han själv nu står åtalad för. Beslutet innebär att sanningsbevisning huruvida Åberg är en djurplågare och klandervärd på allehanda andra sätt inte kommer att höras. Rätten undviker även frågan om hur många gånger Åberg egentligen kan få skadestånd för en och samma artikel.

Hovrätten tillät inte Ramona Fransson att lägga fram bevisning för att de uppgifter om Tomas Åberg som hon delat i sociala medier är sanna. För att tillåta sådan sanningsbevisning skulle det först krävas att rätten kom fram till att det var försvarligt att Ramona hade spridit dessa uppgifter på nätet, och man kom alltså fram till motsatsen.

I domen förklarar hovrätten:

”Det förhållandet att sanningsbevisning som huvudregel inte får läggas fram med mindre än att rätten först har konstaterat att uppgiftslämnandet var försvarligt, medför inte någon egentlig processuell nackdel för svaranden i ett skadeståndsmål, här Ramona Fransson. Den nu beskrivna försvarlighetsprövningen ska nämligen inte sammanblandas med frågan om vad som faktiskt var sant. Vid prövning av frågan om uppgiftslämnandet var försvarligt ska rätten i stället hypotetiskt utgå från att de lämnade uppgifterna var sanna (se t.ex. Axberger, a.a.). För den prövningen har således Ramona Fransson inget behov av att visa sanningshalten i uppgifterna.”

Hovrätten riktar sedan in sig på att Ramona Fransson gjort egna tillägg till Lamottes artikel, och att dessa i sig utgör förtal. På så sätt duckar man för frågeställningen hur många gånger Åberg ska kunna kräva skadestånd för en och samma artikel. Enligt Åbergs egna uppgifter har artikeln delats så många gånger att teoretiskt sett skulle summan av skadestånden kunna hamna på runt tio miljoner kronor. Hittills har Åberg tilldömts runt 80 000 kronor i skadestånd från olika personer som delat Lamottes artikel på sociala medier.

Att Ramonas tillägg överhuvudtaget tas upp i detta tvistemål är märkligt, anser Bengtsson, eftersom Åberg inte har åberopat detta i stämningen. Bengtsson vill få det prövat om varje delning i sig utgör en kränkning i lagens mening och om det i så fall finns någon övre gräns för hur stort skadeståndet kan bli totalt. Bengtsson anser också att Ramona Franssons tillägg saknar rättslig relevans utan är reflektioner över Lamottes text.

Att det skulle finnas en övre gräns för hur mycket Åberg kan få ut genom att stämma olika individer för en och samma artikel får delvis stöd av hovrätten, som sänkte skadeståndet från 10 000 till 5000 kronor.

Trots att Tomas Åberg många gånger frivilligt medverkat i media som ”expert”, samt det faktum att han är offentlig företrädare för en organisation som huvudsakligen är skattefinansierad och vars inkomna medel huvudsakligen går till att avlöna Åberg, anser inte hovrätten att han är en offentlig person i detta sammanhang. Åberg har också själv i en inlaga till Justitiekanslern uppgivit att han är en offentlig person. Hovrätten resonerar också kring hur mycket en offentlig person måste tåla, där det också finns en gräns.

Ramonas ombud, advokat Ola Bengtsson, har sedan tidigare ett antal vägledande fall från Högsta domstolen, varav några används i juristutbildningen. Han menar att detta är ett fall för Högsta domstolen och meddelar att han avser att överklaga dit.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Radikalfeminismen

Radikalfeminismen

🟠 OPINION: KARL-OLOV ARNSTBERG Feministisk glaciärforskning är underhållande läsning, men skrattet fastnar i halsen när man förstår att projektet både sponsrats med motsvarande miljoner skattekronor och kunnat publiceras i en ansedd vetenskaplig publikation – inte en skämttidning eller Ding Ding värld. Debattören, professor Karl- Olov Arnstberg, tar detta som exempel på hur radikalfeminismen flyttat fram sina positioner och går till botten med denna sexistiska, självömkande och irrationella dogm.

Läs även:

Nooshi Dadgostar fördömde krig – men inte mot Iran

Nooshi Dadgostar fördömde krig – men inte mot Iran

🟠 INRIKES Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar talade på Almedalsveckans sista dag den 27 juni och gav då sitt fulla stöd till Nato-ländernas Ukrainapolitik. Partiet har i praktiken övergivit sitt Natomotstånd sedan 2022, även om det fortfarande finns kvar i partiprogrammet formellt.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.