Kan det bli fred efter kriget i Ukraina? Eftersom både Väst och Ryssland tycks se kriget i Ukraina som ett ”mindre ont” än om man låter fienden få som den vill, är en snar lösning – som Trump säger sig vilja se – svår att se i dagsläget. Stillbild: Christian Mang/Reuters

Hur kan en realistisk fred egentligen se ut?

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET
I detta nummer anknyter många artiklar till kriget i Ukraina och flera debattörer har velat ge sin syn på förutsättningarna för en möjlig fred. Vi går igenom allt ifrån Trumps tänkbara baktankar och missuppfattningar till säkerhetspolitiska och ekonomiska aspekter. Vägen till en hållbar fred är svår, då positionerna är låsta – Putin har långtifrån uppnått målen med kriget och EU diskuterar strategier för att förlänga kriget i många år och sedan att upprätthålla sanktioner även efter att kriget avslutats.

Vad kan Ryssland tänkas vilja ha i utbyte mot att tillåta Ukraina 30 dagars paus, som ger försvararna kritisk tid att återhämta sig och bättra på de defensiva positionerna? Vad vill EU uppnå med den gigantis­ka vapensatsningen ReArm Europe för upplånade miljarder? Och finns det ens några sällsynta jordartsme­taller att utvinna i Ukraina? Dessa frågor stöts och blöts i olika artiklar i detta nummer. Men man måste ock­så komma ihåg att konflikten mellan Väst och Ryssland är långt större än Ukraina.

Efter den farsartade presskonfe­rensen i Vita huset den 28 februari, där Volodymyr Zelenskyj ifrågasatte vems sida Donald Trump egentligen står på, har både politiker och me­dier i Väst anklagat Trump för att förråda Ukraina. Efter att själv ha sett konferensen, inte bara de valda delar som västmedia vill visa, kan jag konstatera att Donald Trump är den ende som faktiskt försöker lösa en mycket farlig situation, medan både EU och Ryssland är beredda att trycka på den ödesdigra knappen. Åtminstone är det vad de visar utåt.

Både EU och Ryssland ser nämli­gen kriget i Ukraina som början på något mycket större. Sveriges stats­minister Ulf Kristersson uttryckte det tydligt den 28 februari, då han på X skrev att Ukraina ”inte bara kämpar för sin frihet utan för hela Europas”.

Denna konflikt började inte med Ukraina och den kommer tyvärr med all sannolikhet inte att sluta där. Det är därför situationen är så låst.

Vladimir Putin har uttryckligen sagt, i flera års tid nu, att själva syftet med kriget är att stoppa Nato från att komma närmare Ryssland/Moskva. Man vill att Ukraina ska vara neu­tralt och man vill ”demilitarisera” det. Resonemanget går ut på att Ryss­land hellre tar ett begränsat krig nu, än väntar och får ett mycket jobbi­gare krig på halsen senare.

EU-ledarnas resonemang – in­för Västs opinion – är spegelbilden av detta: Om man låter Ryssland ta Ukraina, så kommer inte Putin att stanna där, utan kommer att inva­dera Baltikum, Polen, Finland och så vidare härnäst.

Tysklands tillträdande förbunds­kansler, Friedrich Merz, sammanfat­tade det ganska träffande i sitt tal på World Economic Forum i januari, då han hävdade att kriget i Ukraina står mellan Ryssland och EU-ländernas ”livsstil”, och att det enda som gäller är att ”Putin besegras”.

Jag förstår Zelenskyjs ståndpunkt. Han presenterade den tydligt och en­kelt i Vita huset senast: Det är Ryss­land som kom till vårt territorium, därför är det Ryssland som ska dra sig tillbaka och betala reparationer för all skada kriget orsakat. Och det är i sak helt korrekt, men det finns ett större sammanhang att ta hänsyn till också.

Det är svårt att se någon realistisk fredslösning som skulle göra Zelen­skyj nöjd. Ukraina hade kunnat ha en fred 2022, om de släppte Donetsk och Lugansk, gick med på att bli neu­trala, acceptera begränsningar på sin försvarsmakt, samt slutade diskrimi­nera rysktalande i landet. Nu är det svårt att motivera alla offer – hund­ratusentals stupade – när utgången blir ännu mer förlorat territorium.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Rädda Nya Tider!

Rädda Nya Tider!

🟠 LEDARE Tack vare ett stort stöd från våra läsare år efter år har vi kunnat bygga upp Nya Tider från en liten, närmast helt ideell, verksamhet till en kraft som skakat om den politiska korrektheten och tvingat systemmedierna att ta upp Nya Tider och våra avslöjanden. Nu måste vi dock lita till våra läsare och prenumeranter än en gång, då man försöker slå undan benen för oss genom att främst ge presstöd till vänstertidningar.

Efterlyses: En seriös och balanserad rapportering om kriget i Ukraina

Efterlyses: En seriös och balanserad rapportering om kriget i Ukraina

🟠 OPINION: ANDREAS SIDKVIST OCH MATS OLSSON Europa riskerar att dras in i ett krig utan att européerna förstår varför. I de svenska systemmedierna lyfts aldrig fakta fram om bakgrunden till konflikten, trots att de är internationellt välkända. Det menar Andreas Sidkvist och Mats Olsson från partiet MoD, som anser att det är farligt när komplexa säkerhetsfrågor i systemmedias rapportering reduceras till personliga karaktärsbedömningar av Putin.

Läs även:

Nu inleder vi årets valbevakning!

Nu inleder vi årets valbevakning!

🟠 LEDARE Under förra riksdagsvalet 2022 hade Nya Tider en omfattande valbevakning under hela året fram till valdagen. I huvudsak skedde detta genom särskilda partireportage för alla riksdagspartier – och för flera partier utanför riksdagen. Nu lanserar vi samma koncept igen, så att du som läsare kan få relevant information och högkvalitativa analyser inför valet.

Gör SVT1 eller SVT2 till en borgerlig kanal

Gör SVT1 eller SVT2 till en borgerlig kanal

🟠 DEBATT Resultaten för de fyra senaste riksdagsvalen har visat att andelen personer med borgerliga värderingar i Sverige utgör nära hälften av väljarkåren: cirka 40–50 procent. Samtidigt har årliga opinionsundersökningar visat att borgerliga tittare har ett lägre förtroende för Public Service (PS) än tittare med vänstersympatier, vilket betyder att många tittare inte är nöjda med det som erbjuds av PS. Men detta förhållande har tyvärr inte lett till någon allmän debatt och borgerliga politiker har märkligt nog inte krävt någon förändring av PS:s utbud.

Fången på fyren – så skyddar makten sig själv

Fången på fyren – så skyddar makten sig själv

🟠 OPINION: STEFAN TORSSELL Svenska folket är inte indelat som i klaner från Mellanöstern och Somalia, men vi har en klanliknande myndighetskultur och ett klanliknande etablissemang. Makten ser alltid till att skydda sig själv. De som bryter tystandskulturen mobbas ut, straffas och begravs. Stefan Torssell visar genom ett exempel från Sjöfartsverket hur Sveriges klanliknande etablissemang fungerar.

Senaste nytt

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Kapitalfrigöringskredit – en avancerad skuldfälla

🟠 EKONOMI Kapitalfrigöringskrediter, eller ”seniorlån“, marknadsförs allt hårdare gentemot inkomstsvaga pensionärer som äger fastigheter eller bostadsrätter. Reklamen bygger på att förmedla känslan av att kunna använda obelånade delar av sitt låsta kapital. Baksidan är dock att skulden växer snabbt och restvärdet efter en framtida försäljning kan bli noll.

Halvhjärtat och hetlevrat

🟠 BOKRECENSION I den här boken får vi följa med på en resa genom Magdalena Anderssons vardag, arbete och fritid. Riktigt vad hon vill säga är lite oklart, men tanken har antagligen varit att ge en bild av sig själv som människa och politiker. Det är ju svårt att veta hur sann en sådan bild blir, men är det en sak som politiker kan, så är det ju att sälja illusioner och förhoppningar. Detta görs med hjälp av retoriska verktyg, till exempel intränade associationer. Boken är också full av tillbakablickar på folkhemsidyllen i ett försök att få oss att tro att Socialdemokraterna är de som ska återskapa den. Vem vet, kanske finner boken någon läsare så drabbad av minnesförlust och förmåga till förträngning att denne tror på detta?

”Rage” på Dramaten

🟠 KULTURKRÖNIKA Hur ser nyskrivna uppsättningar ut på nationalscenen idag? En läsare av Nya Tider lyckades komma in på publikrepetitionen tre dagar innan premiären av ”Rage”, en pjäs där vänsterliberaler försöker förstå och komma till rätta med den nationalistiska frihetsvåg som sveper genom Europa. Detta är hans reflektioner.

Indiestudion Kvltgames censureras – Nintendo stoppar succéspel i sista stund

🟠 KULTUR Kvltgames, spelstudion som gjort sig ett namn med politiskt satiriska spel som Heimat Defender, stod redo att ta steget in på konsolmarknaden. Men dagen före lanseringen på Switch stoppades spelet The Great Rebellion: Edition 2084 av Nintendo – trots tidigare godkännande. Nu berättar grundaren för Nya Tider om hur det gick till och vilka konsekvenser det får för hans företag.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.