Skip to Content

Sedan en månad är läget spänt mellan Kina och Indien. Foto: Stillbild Youtube
UTRIKES

Indien och Kinas högsta generaler håller samtal vid Himalayas gräns i ett försök att lösa den månadslånga konflikten

Digital utgåva

Samtal på hög nivå fördes i lördags för att lugna den spända situationen längs kontrollinjen mellan Indien och Kina. Det gjordes en dag efter att indiska och kinesiska diplomater diskuterade den uppblossande gränskonflikten via videokonferens. Analytiker säger att enbart mötet är osannolikt att lösa krisen, men skulle hjälpa den indiska regeringen att förstå orsakerna bakom den kinesiska aggressionen.

Publicerad: 9 juni, 2020, 15:38

  • Svenska

Läs även

Höga generaler från Kina och Indien träffades i lördags för samtal i en ny diplomatisk insats för att lösa ett månadslångt dödläge mellan de båda ländernas trupper längs deras gemensamma gräns i Himalaya.

Ländernas representanter var tystlåtna om utgången av diskussionerna i det fyra timmar långa mötet. Indiska källor uppgav att ett uttalande kan utfärdas senare efter överläggningar mellan militären och diplomatkåren.

Kinesiska och indiska enheter grälar om vem som har gått över gränsen. Foto: Stillbild Youtube

 

Förväntningarna om att mötet skulle resultera i ett omedelbart slut på dödläget var låga inom den indiska delegationen, men indiska tjänstemän sade att den indiska regeringen skulle kunna få en bättre förståelse för orsakerna bakom Kinas aggressiva agerande vid gränsen.

Källor sade att den indiska sidan betonade nödvändigheten av att trupper från båda sidor skulle återgå till de positioner som de hade haft innan konflikten bröt ut i början av maj. Ett annat syfte bör också vara att söka klarhet om vems suveränitet som gäller var längs den 3 488 kilometer långa gränssträckning som kallas Line of Actual Control (LAC), för att förhindra uppblossande sammandrabbningar att uppstå, säger den pensionerade generallöjtnanten) D.S. Hooda, som tidigare ledde Northern Army Command som övervakar Indiens gränser med Pakistan och Kina.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Faktaruta: Gränskonflikten i Himalaya

De två kärnvapenbestyckade grannländerna Kina och Indien, som tillsammans står för mer än en tredjedel av världens befolkning, har kämpat om gränsen sedan 1950-talet, vilket ledde till ett kort men intensivt krig 1962. Sedan dess har inga kulor utväxlats, även om sporadiska incidenter har förekommit. 2013 ledde en tre veckor lång ömsesidig truppmobilisering på Depsang-platån i Ladakh till många samtalsrundor och förhandlingar mellan de båda sidorna.

Dödläget på Doklam-platån under 2017, vid treriksgränsen med Bhutan, löstes efter 70 dagar och 13 samtalsrundor som involverade såväl utländska utrikesministrar som ambassadörer i båda länderna.

Den senaste militära kraftmätningen började i delstaten Sikkim och sedan dess har medier från båda sidor fokuserat på omfattningen av den militära uppbyggnaden längs gränsen.

I Indien har det förekommit rapporter om att den indiska armén har flyttat dit tungt artilleri och har skalat upp sin flygövervakning i regionen.

Global Times, den kinesiska nationalistiska tidningen som är ansluten till den statsägda People's Daily, uppger att den kinesiska Folkets befrielsearmé har utökat sin arsenal av vapen i området sedan Doklamincidenten och att armén genomförde höghöjdsövningar nattetid, ”för infiltration bakom fiendens linjer”.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Migranters penningtransmissioner till Västafrika nu främsta källan till utländsk valuta

UTRIKESMigranternas penningförsändelser håller snabbt på att bli den främsta källan till utländsk valuta i västafrikanska länder, visar en studie om transaktioner från Frankrike till Elfenbenskusten, Mali och Senegal.

Europeiska unionen och FN varnar Frankrike rörande pressfriheten inför ny lagstiftning

UTRIKESEU-kommissionen svarade i måndags på en förfrågan om det franska förslaget om en ny säkerhetslag genom att varna för att nyhetsmedier måste kunna ”arbeta fritt”. Detta följer på liknande kritik från FN.

USA-valet: Trump förlorade vita kärnväljare men fick fler hos minoriteterna

VALET I USADen enda etniska grupp i USA som föredrog Donald Trump framför Joe Biden var de vita. Samtidigt var det bland minoriteterna som han ökade sin röstandel jämfört med valet 2016. På grund av USA:s demografiska förändring riskerar Republikanerna på lite sikt att förlora makten permanent, men kan hålla senaten ett tag till.

Tusentals protesterade mot restriktioner runt om i Europa

UTRIKESDen 17-18 november ägde stora demonstrationer rum på olika platser i Europa mot de coronarestriktioner ländernas regeringar infört. I Tyskland, där missnöjet även gällde ändringar i smittskyddslagen, använde polis vattenkanoner och arresterade nästan 200 personer. I Tjeckien och Slovakien sammanföll demonstrationerna med årsdagen av kommunismens fall i Tjeckoslovakien.

Ungern och Polen lägger in veto mot EU:s långtidsbudget och coronafond

UTRIKESUngern har tillsammans med Polen stoppat EU:s sjuårsbudget och coronapaket på grund av att EU lagt till en skrivning i paketet som gör det möjligt att beröva länder EU-bidrag om de ”bryter mot EU:s principer”. Ungern säger att EU på så sätt vill tvinga landet att öppna upp för invandring, och Polen menar att det handlar om ”politisk och institutionaliserad förslavning”. Finansmannen George Soros ger nu från New York råd till EU om hur de ska kringgå vetot.

Berlin-Brandenburg-flygplatsen öppnad

UTRIKESDriften av Tysklands största byggskandal, det nio år försenade öppnandet av den nya storflygplatsen Berlin-Brandenburg kom till stånd den 1 november. Den nya flygplatsen är egentligen en utbyggnad av Schönefeld-flygplatsen och har tagit enorma resurser i anspråk. Nu debatteras ifall en särskild regeringsterminal verkligen är något att lägga ytterligare pengar på. Samtidigt konstateras att driften av flygplatsen också ger stora underskott som under lång tid måste täckas med skattemedel.

Ahmad blev arg över omkörning – knivhögg 70-årig svensk

INRIKESTvå invandrare från Syrien blev arga då en 70-årig svensk enligt dem gjorde en oförsiktig omkörning. De förföljde mannens bil i två mil tills han stannade vid sin arbetsplats i Kalmar. Där knivhögg de enligt åklagaren 70-åringen och vandaliserade hans bil medan de ropade saker som ”knulla din mamma” och ”svennefitta”. Männen åtalas nu vid Kalmar tingsrätt. Den ene syriern fick svenskt medborgarskap två dagar efter händelsen.

Oro för en vänsterradikal administration

UTRIKESDet oklara läget efter USA:s presidentval har inneburit ett ökat intresse för vad en administration ledd av Joe Biden skulle innebära, inte minst efter att flera medier utropat honom som vinnare. Bidens ålder och bristande vitalitet har också gjort att den tilltänkta vicepresidenten, senatorn Kamala Harris, har uppmärksammats i ovanligt hög grad, och många uttrycker en oro för att hon ska vrida administrationen långt till vänster.

Gå till arkivet

Send this to a friend