Skip to Content

Hjälp barn att finna sig till rätta i sina biologiska kroppar i stället för att skapa en epidemi av ”transsexuella barn”. Foto: Pixabay
CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

Ingen plats för normala människor

PappersupplaganNya Tider v. 16

Publicerad: 17 april, 2019, 14:49

  • Svenska

Läs även

Ibland liknar det svenska samhället mest en absurdistisk komedi.

I detta nummer av Nya Tider tar vi en titt på debatten kring könsbyten, ett fenomen som sent omsider börjar problematiseras efter att vi fått en formlig epidemi av ”transsexuella barn”, vilka vissa avarter inom läkarkåren ”hjälper” att ”byta kön”.

Vi citerar läkare som påpekar att det hör till mognadsprocessen att fundera över sin sexualitet och att många tonåringar upplever osäkerhet. Att då helt lättvindigt sätta in hormonbehandling när de för tillfället ”känner sig” på ett visst sätt är rent ut sagt omänskligt. Om man nu över huvud taget ska sätta in mediciner, så vore det självklara valet att i stället ge dem hormoner som får dem att känna sig hemma i sin biologiska kropp. Men samhället går nu åt motsatt håll och bekostar kirurgiska ingrepp som förstör deras kropp för all framtid.

Könsbyten i ”total” bemärkelse – där man dels opererar mannen eller kvinnan till en imitation av det motsatta könet, dels förklarar denne tillhöra det motsatta könet i juridisk bemärkelse – har gjorts i Sverige sedan 1972 och borde ha problematiserats på allvar långt tidigare. Tyvärr görs det inte ens nu, utan kritiken handlar om den ”nya vågen” av könsbytande tonåringar som förmodligen inte ens är transsexuella i medicinsk bemärkelse.

Det som behöver ifrågasättas går längre tillbaka, det har bara varit sällsynt tidigare.

År 2010 sändes en SVT-dokumentär som heter Ångrarna. Den handlar om två transsexuella män som genomgått könsbytesoperationer, levt som kvinnor under en längre tid, men till slut ångrat sig och vill bli män igen. I den mån den orsakat debatt i HBTQ-kretsar handlar det om deras ånger och hur den kan påverka bilden av transsexuella.

Vad som däremot inte debatterats är detta: En av de transsexuella männen berättar om hur han som ”kvinna” gifte sig med en man som inte visste om hans verkliga könstillhörighet. De förblev gifta i elva år (!) innan sanningen kom fram. När det skedde reagerade den svårt chockade mannen genom att misshandla och dödshota sin ”hustru”. ”Hustrun”, som nu alltså återigen vill bli man, uppvisar i dokumentären en viss förståelse för reaktionen och valde att inte anmäla våldet – men försvarar samtidigt sitt långa bedrägeri med att ”jag älskade honom ju”.

Hur sjuk är inte denna situation? Jag känner mig tämligen säker på att de flesta normala män hade reagerat med chock och förskräckelse ifall de plötsligt fått veta att deras ”hustru” är en man, oavsett hur ”lyckat” könsbytet varit med avseende på de anatomiska detaljerna. För de flesta hade förmodligen en tillfällig sexuell relation med en sådan varelse räckt för att ge upphov till svår ångest. Men normala människors känslor räknas tydligen inte.

Man har inte bara på skattebetalarnas bekostnad låtit en man operera sig till något som till förväxling liknar det motsatta könet, man har också låtit honom byta juridiskt kön för att göra bedrägeriet så svårupptäckt som möjligt. Ur samhällets perspektiv var han kvinna. Ur biologisk och moralisk synvinkel lurade den könsförvirrade mannen sin ”make” på ungefär det grymmaste sätt man kan tänka sig – men samhället gav honom ju bekräftelsen att han faktiskt var kvinna. I juridisk bemärkelse är det den så grymt lurade mannen som gjort fel. Problemet är hans. Han ”borde” ha accepterat att mannen verkligen blivit en kvinna och ryckt på axlarna åt att han ”tidigare varit” man.

Det som började med att vi skulle vara toleranta mot homosexuella, vilket då tycktes vara en rimlig begäran (tolerans betyder inte att alla måste gilla det), har nu utvecklats till den punkt där det snart kommer att vara accepterat med ”totalt” könsbyte för femtonåringar. Föräldrar kommer förmodligen att kunna straffas ifall de kallar sin opererade dotter (juridiskt omvandlad till deras son och kirurgiskt omvandlad till något som påminner om en pojke, mot deras vilja) för ”hon” istället för ”han”, eller vice versa. Sådana lagar är redan på gång i andra länder.

Det är där vi nu befinner oss. Det osunda höjs till skyarna och får inte ifrågasättas. Samhället har blivit intolerant mot det normala.

Allt fler normala människor orkar helt enkelt inte med den absurda skrattspegel som är vår verklighet, och blir deprimerade och uppgivna. Det syns i sociala medier och hörs i samtal med vanligt folk – men symptomatiskt nog diskuteras det inte i samhällsdebatten, där normala människors känslor inte betyder något.

Jag tror dock inte att situationen är hopplös, tvärtom. Den tyranniska, politiskt korrekta vänsterliberalism som skapats i västvärlden är så absurd att den förr eller senare kommer att tappa greppet och pendeln svänga tillbaka med full kraft. Frågan är hur många liv den hinner förstöra innan dess – både för de som bekräftas till att byta till något de inte är och för andra som de lurar.

Vávra Suk

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

CDU: EU:s ”Klimatnotstand” påminner om Hitler 1933

KRÖNIKANär EU utropade klimatundantagstillstånd ansåg de tyska Kristdemokraterna att det påminde alldeles för mycket om Hitlers maktövertagande 1933 då det också utropades en Notstandsverordnung. Flera akademiker har redan krävt klimatdiktatur.

På vänsteraktivisternas villkor

KRÖNIKAÄr det faktiskt så att vi accepterar att samhället skall fungera på fanatiska vänsteraktivisters villkor? Det må sedan gälla utvisningar av dömda brottslingar och illegala migranter, skolans åtgärder för att bekämpa våld, bötning, grov fysisk mobbning av skolkamrater och sabotage av undervisningen, butikers sätt att värja sina anställda och skydda sina kunder mot stöldligor och rånare, polisens insatser och ingripanden vid brott, upplopp och störning av den allmänna ordningen.

Politisk korrekthet i Sverige och Finland

OPINION: HENRIK PAETAUDen politiska korrekthet, som man i Finland hade att rätta sig efter i flera decennier från och med 1945, var i högsta grad pragmatiskt påkal­lad. Trots detta behövde man inte ge avkall på vare sig tryck- eller yttrande­frihet. I Sverige har den politiska korrektheten däremot byggts upp till ett repressivt verktyg för att rättfärdiga ett åsiktsförtryck som på sikt kommer att leda till en ödesdiger polarisering av samhället, skriver veckans debattör filosofie magister Henrik Paetau.

Vänsterns herrementalitet och behov av offer

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETVänstermänniskor älskar att utmåla sig själva som altruister och filantroper, men för att kunna göra det behöver de konstruera offer – de andra – som de från sin inbillat överlägsna position av bättre vetande och högre moral ska sträcka ut en hjälpande hand till.

Sverigevänner med funktionsnedsättningar måste erövra vänstervridna organisationer

OPINIONJonas Serneholt, själv synskadad sedan födseln, menar att organisationer för funktionshindrade helt infiltrerats och tagits över av människor med en vänsteragenda. Det är dags att återerövra organisationerna och se till att de åter arbetar med det de skapades för: att företräda svenska funktions­hindrade.

I den försvunna bildningens spår

DEBATTNär Skolverkets förslag på att införa stora ändringar i läroplanerna för bland annat ämnet historia togs upp av media, blev det reaktioner av det förväntade slaget. Helt naturligt kom många synpunkter från lärare, men även kulturattachéer vid ambassader representerande Europas kulturländer höjde på ögonbrynen. Några andra log med en gnutta ironi. Nästan samtidigt kom Centerstämmans förslag om ett förbud mot omskärelse av pojkar. Och det är nu som allt börjar bli riktigt intressant.

Dissidenten framtidens hjälte?

OPINION: KARL-OLOV ARNSTBERGMakteliten och mainstreammedias journalister tvingas efterhand till att verklighetsanpassa sin rapportering, men de kommer aldrig någonsin erkänna att Sveriges dissidenter hade rätt och de själva fel. Upprättelsen kommer istället från våra egna led, egna medier och egna nätverk.

Välfärdskollaps – och sen?

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETKommuner larmar om besparingar och allt fler märker själva av vårdköerna, problemen i skolorna och myndigheters försämrade service. En välfärdskollaps med andra ord. Men vilket samhälle är vi på väg emot egentligen?

Gå till arkivet

Send this to a friend