Ingrid Björkman, docent i litteraturvetenskap, var mellan 1993 och 2005 en av de främsta förkämparna för en restriktiv invandringspolitik, bland annat som företrädare för nätverket Folkviljan och mass­invandringen, medförfattare till flera böcker och offentlig debattör. Foto: Nya Tider

Ingrid Björkman: Pionjär för svenskt invandringsmotstånd

”Vi har varit naiva”, säger politiker i dag när de vill tona ned sin egen roll i att skapa alla problem som massinvandringen fört med sig. Det har dock länge funnits de som varnat för utvecklingen och krävt att politikerna skulle lyssna. Nya Tider har intervjuat docent Ingrid Björkman som varit aktiv i debatten sedan 1990-talet och skrivit flera böcker i ämnet.

Ingrid är en påfallande pigg pensionär. När vi träffar henne går hon visserligen med kryckor, men det beror på en tillfällig skada i foten. Samma dag som vi intervjuar henne hinner hon även med att vakta en konstutställning i sin hemstad Båstad och att få en artikel publicerad på Karl-Olov Arnstbergs blogg ”Invandring och mörkläggning”. När hon pratar är det med många skratt och gester, och när hon berättar om saker som hänt gör hon det ofta genom att citera båda sidor i en konversation med stor inlevelse.

Ingrid berättar att de första fröna till hennes invandringskritiska hållning såddes när hon under 1980-talet jobbade på universitetet i Kenyas huvudstad Nairobi.

– Jag hade ett stort forskningsanslag från Styrelsen för u-landsforskning, SAREC. Bland annat för att studera relationen mellan kultur och politisk utveckling, vilket var jätteintressant. Mitt första arbete handlade om ett teaterprojekt i Kenya och kom ut i bokform så småningom. Det andra handlade om kvinnolitteratur och blev också en bok senare.

– Det jag upptäckte var att varje gång jag kom ner till Nairobi, där jag bodde i långa perioder, så var det någon eller några av mina kollegor där nere som hade försvunnit. ”Var är Waigwa?” kunde jag fråga. ”Ja, han är i Leeds”, kom svaret. ”Varför är han där?” undrade jag. ”Han fick ett stipendium.”

Fältarbete i Afrika, 1986. Ingrid Björkman menar att alla som engagerar sig för världens fattiga borde vara emot massinvandringen som inte bara förstör Sverige utan även bromsar tredje världens utveckling. Foto: Privat

 

Problemet var bara att Waigwa och många andra av Ingrids afrikanska kollegor som rest till Europa aldrig kom tillbaka till Afrika. Istället skaffade de sig flyktingstatus på falska grunder och stannade kvar.

– De var ju inga flyktingar! De hade fått statliga stipendier för att resa utomlands och studera, då är man inte förföljd! säger Ingrid med eftertryck.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Du förtjänar sanningen

Du förtjänar sanningen

🟠 LEDARE Massmedier granskar inte längre makten. De är numera en integrerad del av etablissemanget och deras roll är inte längre nyhetsförmedling av sanningen utan att skapa och styra det politiska narrativet. Oavsett deras påstådda politiska olikheter har de enats och ställt sig på samma sida i de viktigaste av frågor.

Truckers Go! Go Truckers!

Truckers Go! Go Truckers!

🟠 OPINION: Magnus Stenlund Kanada revanscherar sig. I ett land man närmast gett upp om helt, där karantänsidiotin tilltagit till nästan samma nivåer som i de mer sydliga forna brittiska kolonierna Australien och Nya Zeeland, har gräsrötterna nu bestämt sig för att nog är nog. Det menar veckans debattör Magnus Stenlund, som gläds åt Frihetskonvojen som parkerade utanför parlamentet i Ottawa sista helgen i januari och fortfarande vägrar ge sig.

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.