Inte som alla andra

När jag skulle börja skriva ledaren för detta nummer kom jag att tänka på rubriken ”Tre nazister gripna för hot mot Expressen” som alla etablissemangets medier sedan upprepade under den gångna veckan.

Varför hade de gripna stått utanför Expressens redaktion? Planerade de attentat? Hade de bomber med sig? Nej, männen kom från nättidningen Nordfront och var blott utrustade med kamera och anteckningsblock. De väntade på en reporter som de ville intervjua. Polisen har följdriktigt, efter att ha utrett saken, förpassat Expressens polisanmälan till papperskorgen.

Att vänta utanför någons jobb för att ställa frågor. Känns metoden bekant? Det är vad Expressen själva gjorde mot privatpersoner som på internet kritiserat invandringen. Samma metod har Aftonbladet kört nyligen, vilket vi skrev om i förra numret.

Så vad gör då dessa ivriga frågeställare när någon vill ställa frågor till dem själva? De ringer polisen.

Inte lika dramatiskt blev det när vår reporter kontaktade Aftonbladet angående deras artikel om ”svenska män” som gruppvåldtagit en kvinna när förövarna i själva verket var somaliska medborgare. Polisen kom inte, men en lur i örat blev det. Och när nätradioprogrammet Granskning Sverige frågade Expressens reporter David Baas om samarbetet med Researchgruppen, som uppmanar till misshandel och varit inblandade i mordbrand, blev resultatet detsamma.

Journalister som hatar frågor är ingen internetmyt. Mediegranskaren Martin Wicklin berättar hur han förlorade alla journalistkompisar när han startade det mediegranskande SR-programmet Tredje statsmakten. Fienden behöver alltså inte vara en så kal­lad nazist, utan lika väl en mörkhyad anställd på SR som har fräckheten att ifrågasätta en publicering.

För en yrkesgrupp som tycker frågor är synonymt med hot, är naturligtvis manifestationer riktade mot dem alltid terrorattentat.

Svenskarnas parti satte nyligen plastband över entréerna till några tidningar i Skåne. Detta med en skylt om att det innanför banden spreds svenskfientlig propaganda. Polisen kom senare att utreda saken som ”nedskräpning”.

För detta grova brott valde Norra Skåne att stänga sin huvudingång så att inga spår skulle förstöras i väntan på brottsplatsundersökningen. Riksmedia skrev om ”nazistiska avspärrningar”.

I vilket annat sammanhang som helst hade upptejpade plastband varit lika fasanfullt som bananskal i brevlådan. Men det är annorlunda om det är mot journalister, menade journalisterna.

Med precis samma resonemang driver Expressen just nu ett mål i Högsta domstolen (HD) om att olaga hot ska kallas brott mot medborgerlig frihet ifall det drabbar dem. För det är annorlunda. Brott mot journalister är värre, menar journalisterna.

I Högsta domstolen sliter Expressen också med att få lagens utövare att begripa en annan sak. Nämligen att journalister som begår brott inte ska straffas såsom alla andra. 2012 köpte tidningens reporter Diamant Salihu illegala vapen och dömdes för det i domstol. Försvaret i HD följer samma logik som alltid. Att journalister är annorlunda. Reportrar måste få begå brott när de arbetar.

För även om det inte står i lagen så borde journalistyrket ges polisiära befogenheter. Ja, till och med ännu större frihet. För till skillnad från polisen ska tidningar också få upprätta och samköra personregister. Medan Polisens så kallade romregister är en styggelse så ska journalister få registrera både etnisk tillhörighet och sexuell läggning.

För att inte tala om privilegiet att beträda alla lokaler de önskar. När Expressen nekades komma in på Sverigedemokraternas privata valvaka skrev tidningen att det var deras rättighet. Det hotade till och med demokratin, om de inte fick komma in på den privata tillställningen.

En lika självklar rättighet propageras nu på ledarsidor om att få statlig finansiering när läsarnas betalningsvilja sjunker.

Fram tonar bilden av en yrkesgrupp som tycks betrakta sig som en myndighet. Där verksamheten ska bekostas av skattepengar, anställda skyddas av lag såsom för tjänstemän och med behörighet att göra vad andra inte får.

Blott på en punkt skiljer de sig. De vill inte lyda under offentlighetsprincipen som alla andra myndigheter. Inte ha skyldighet att redogöra för beslut, granskas eller tvingas svara på frågor.

Sådana institutioner har funnits i Europa. Den senaste kallades Stasi och var verksam i Östtyskland.

Måtte vi aldrig få en sådan myndighet i Sverige.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Biskopars fördömande av Paludan väcker frågor

Biskopars fördömande av Paludan väcker frågor

🟠 ”Vi, representanter från muslimska samfund och Göteborgs stift, Svenska kyrkan, står enade i vårt fördömande av de islamofobiska hatattackerna mot muslimer och Koranen”. Så inleds ett pressmeddelande, publicerat den 11 maj, undertecknat av Susanne Rappmann, biskop i Göteborgs stift, tillsammans med två muslimska företrädare. Prästen Axel W Karlsson resonerar i denna debattartikel att det kanske inte är etiskt rätt att bränna Koranen, men det ingår i det demokratiska systemet av yttrandefrihet och ett sekulärt samhälle. Är då själva den demokratiska ordningen ett hot mot islam?

Politiska lappkast gör valen meningslösa

Politiska lappkast gör valen meningslösa

🟠 Svenska politiker har valt att bryta en 150 år lång tradition av svensk neutralitet och ansöka om medlemskap i Nato. Man gör detta bakom ryggen på väljarna. När vi gick till val för snart fyra år sedan så lade folk sin röst på ett parti som man trodde representerade deras åsikt, till exempel att Sverige skulle förbli neutralt. Det visar på ett avgrundsdjupt förakt för hela det demokratiska systemet när partierna sedan gör precis tvärtom.

Läs även:

Biskopars fördömande av Paludan väcker frågor

Biskopars fördömande av Paludan väcker frågor

🟠 ”Vi, representanter från muslimska samfund och Göteborgs stift, Svenska kyrkan, står enade i vårt fördömande av de islamofobiska hatattackerna mot muslimer och Koranen”. Så inleds ett pressmeddelande, publicerat den 11 maj, undertecknat av Susanne Rappmann, biskop i Göteborgs stift, tillsammans med två muslimska företrädare. Prästen Axel W Karlsson resonerar i denna debattartikel att det kanske inte är etiskt rätt att bränna Koranen, men det ingår i det demokratiska systemet av yttrandefrihet och ett sekulärt samhälle. Är då själva den demokratiska ordningen ett hot mot islam?

Politiska lappkast gör valen meningslösa

Politiska lappkast gör valen meningslösa

🟠 Svenska politiker har valt att bryta en 150 år lång tradition av svensk neutralitet och ansöka om medlemskap i Nato. Man gör detta bakom ryggen på väljarna. När vi gick till val för snart fyra år sedan så lade folk sin röst på ett parti som man trodde representerade deras åsikt, till exempel att Sverige skulle förbli neutralt. Det visar på ett avgrundsdjupt förakt för hela det demokratiska systemet när partierna sedan gör precis tvärtom.

En svensk sömngångare?

En svensk sömngångare?

🟠 KRÖNIKA Hans Blix var en svensk toppdiplomat. Nu fyller han snart 94, det är klart att han blir firad. Och det är gott så. Men det är oundvikligt att det i det sammanhanget också blir fråga om mannens karriär. Och vad var det egentligen för en bana? Det är något underligt med Blix karriär och med hans egen bedömning av den. Och jag tror jag har aning om varför det är det.

Nyhetsdygnet

Bilden av det överhängande ”klimathotet” skärskådas

🟠 BOKRECENSION I boken Borde man oroa sig för klimathotet? konfronterar filosofiläraren Staffan Mörner de påståenden om ett förestående ”klimathot” som konstant förmedlas som absoluta sanningar. Mörner har varit engagerad i miljöfrågor under större delen av sitt liv och skriver sedan flera år om just klimatfrågan i olika nätpublikationer. Bokens utgångspunkt är ett ifrågasättande av det dominerande narrativet, vilket gör att läsaren får en gedigen grundkurs i klimatfrågans olika delar, skriver recensenten Tobias Svensson.

Våra svenska nationalparker

🟠 Att besöka en nationalpark är lärorikt. Där finns mycket information och vackra miljöer. Nationalparkerna har olika teman, såsom Sonfjället där man från början hade till uppdrag att rädda björnstammen i Härjedalen. På Ängsö finns en fantastisk flora, ängar och hagar. Nationalparkerna är väl värda ett besök.

Hylte: från bruksort till mångkultur

🟠 REPORTAGE Nya Tider har under en tid fått rapporter om att kommunen Hylte i Hallands län alltmer domineras av islamister och ökande otrygghet. Eftersom centralorten Hyltebruk är en liten bruksort på landet blev vi överraskade, så vi åkte dit och fann ett samhälle där mycket hade fått en muslimsk prägel, men där en tystnadskultur gjorde det svårt att hitta någon som ville uttala sig.

Containerbrist förvärrar begynnande matkris – Nya Tider i Wuhan: Inga spår av viruskatastrof

🟠 Covid-restriktioner förvandlar hamnar till flaskhalsar. Överfulla hamnar och försenade varutransporter ger förstörd mat. Kina har ett stort handelsöverskott då deras industriproduktion går för fullt medan stora delar av väst går på halvfart på grund av snart årslånga nedstängningar. Nya Tider besökte Wuhan och kunde förvånat konstatera att livet där är normalt medan omvärlden fortfarande efter ett år lever med varierande grad av nedstängningar.

Två män och ett kylskåp

🟠 HISTORIA Människan har i alla tider strävat efter att förvara mat så att den inte förstörs. Olika metoder för detta har varit saltning, torkning och rökning. Mat kom även att förvaras kyld i källare och särskilda ishus. Till sist såg de första kylskåpen dagens ljus. Kylskåpet kom dock att utvecklas och förbättras av de två svenska uppfinnarna Baltzar von Platen och Carl Munters.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos Spelpressen
Allt du behöver veta om casino utan spelpaus
Svenskaonlinecasinon – Din jämförelsesida för svenska casino online
Jämför casino utan svensk licens hos Nya-Casinon.online
Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Viktig information om casino utan licens finns på casinoutanlicens.net
Bra sportbonusar hittar du på betting utan svensk licens
Finlands största sajt gällande nya casinon uudetkasinot.com
En sammanställning av information om utländska casino hittar du på Casinofrog.com.
Info om casino utan spelpaus hittar du på Starwarscasinos.com

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Artiklar (RSS)
© 2022 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.