Första gången jag ringer upp Hamrud säger hon att hon inte vill svara på frågor eftersom Nya Tider är ”en del av den rörelse som just nu trakasserar mig”. Andra gången låter hon sig övertalas. Vi är extra vänliga och ställer till en början ”snälla” frågor för att över huvud taget få svar.
Dagen efter intervjun ska Annika Hamrud hänga ut Julia Caesar och därmed visa att Julia hade rätt: Hamruds mål var inte att försöka övertala Julia till en seriös intervju som hon låtit påskina i debatten, utan att trycka kameran i Julias ansikte för en omgång inkvisitionsjournalistik och uthängning. Men det vet jag alltså inte ännu. Det enda Hamrud gjort rent konkret är att vänta utanför sitt intervjuobjekts bostad, vilket faller inom ramarna för normalt journalistiskt arbete även i mina ögon. Till skillnad från att banka på dörrar, skrika intervjuobjektets namn upprepade gånger och stirra maniskt genom fönsterrutor, kan tilläggas.
