DAN ROODT kämpar för att bevara såväl det afrikanska språket som det folk som talar det. Foto: NyT

Intervju: ”Media rapporterar inte om hatbrotten mot oss”

Författaren och människorättsaktivisten Dan Roodt kämpade på 1980-talet mot apartheidsystemet. Han är chockad över hur landet utvecklats under det svarta styret sedan 1993. Han menar att afrikanderna, den vita minoritetsbefolkningen och deras kultur, riskerar att försvinna. Farmarmord, eskalerande kriminalitet och en media som inte rapporterar om den hatrelaterade brottslighet vita utsätts för är ett stort problem, menar Roodt, som därför startade en organisation och nyhetsförmedling för att verka för afrikandernas rättigheter och fortsatta överlevnad. Nya Tiders Sanna Hill träffade Dan Roodt och hans fru Karin utanför Johannesburg för en intervju.

Dan Roodt, 56, blev nyligen ut­sedd till en av århundradets tre viktigaste afrikandiska kultur­personligheter av två professo­rer på Free State University i Bloemfontein, Sydafrika. Roodt har ett särskilt intresse för den afrikandiska kulturen och språket. Afri­kander är ett samlingsnamn på de Europa­ättlingar, vars förfäder koloniserade södra Afrika under den tid då det ännu var obe­bott så när som på spridda grupper bush­män. De svarta afrikaner som i dag utgör majoritetsbefolkningen invandrade först under århundradena därefter.

År 2 000 grundade Roodt organisationen Pro Afrikaans Action Group (PRAAG) med syfte att slå vakt om afrikandernas rättighe­ter och uppmärksamma världen på de över­grepp de utsätts för. Han har även författat åtta böcker om det politiska klimatet i Syd­afrika med ett särskilt fokus på den vita mi­noriteten, som han menar är ”illa ute” i ett land där man, till skillnad från Sverige, ger särrättigheter till majoritetsbefolkningen på bekostnad av en utsatt minoritet.

Var 36:e timme mördas en vit farmare i landet. 4 000 har mördats sedan 1994. Just farmare med rötter i Europa är extra utsatta i det kriminella Sydafrika, landet som klätt­rar på listan över det mest kriminella landet i världen. Dan Roodt liknar farmarmorden vid ritualmord, och han får medhåll av sin fru Karin Roodt. Det är mord till synes utan syfte, berättar de. Det är sällan som ett far­marmord handlar om att fattiga svarta rå­nar en farm på dess tillgångar och mördar farmarna i ett rånmord. Farmattackerna bottnar i något djupare, och syftet tycks vara att förnedra farmägarna så mycket som möjligt. Ofta våldtas frun i huset och mannen och barnen får utstå tortyr. Det som sedan stjäls från farmen är kanske en mobiltelefon och farmarnas bil, så att de inte ska kunna ringa efter hjälp eller komma därifrån – om de har turen att få leva.

Dan Roodt har ett hektiskt schema. För­utom att hålla en frekvent uppdatering på sin nyhetssida på Internet, blir han ofta in­bjuden att gästa diverse debattprogram i TV och arbetar ständigt med nya bokprojekt.

Nya Tider träffar Dan Roodt utanför Johannesburg i ett så kallat ”gated com­munity”, där han bor. De senaste dagarna har Roodt kämpat för att få upp sin nyhets­sida, praag.org efter att den utsatts för en omfattande hackerattack. Roodts nyhets­sida är välbesökt med sina 300 000 läsare varje månad. Sidan finns både på afrikaans och på engelska. Den afrikandiska aktivis­ten må värna om sitt eget språk, men han har förstått att man måste sprida sina nyhe­ter på engelska för att de ska få ordentligt genomslag. En stor del av sidan finansiera­des tidigare av annonsering via Google, en tjänst som sökmotorjätten nu har dragit in då de säger att Roodt publicerat ”olämpligt material”.

– De pekade bland annat på en artikel där jag skrev om ett uppmärksammat far­marmord. Det var en pojke på en farm som sänkts ned i kokande vatten i en farmattack. Det rörde sig om ren tortyr mot den vita farmarfamiljen, hela familjen mörda­des. Jag vet inte vad de ansåg var rasistiskt i den artikeln, då även stortidningen Huf­fington Post skrev om morden. Det är föga troligt att Google behandlar den tidningen på samma sätt som man behandlat oss, sä­ger Roodt. Den enda rasismen i artikeln var mördarnas hat mot afrikander, menar han och fortsätter:

– Visst behöver vi pengarna, men skulle vi ge efter för Googles krav skulle det ju inte finnas någon anledning för oss att existera. Då blir vi som vilken annan nyhetskanal som helst. Att bli köpt är aldrig ett alterna­tiv. Nu lever vi på donationer och folk som prenumererar på nyheterna på nätet. Det går bra, men det var trevligt att få den lilla extrachecken från Google varje månad.

Roodt är besviken på sydafrikansk me­dia.

– Man rapporterar inte om vad som sker i landet, om alla attacker mot den afrikan­diska minoritetsbefolkningen. Om krimi­nalitet rapporterar man sparsamt, trots att den ökar i rasande fart. Om farmarmorden rapporterar man knappt alls, och gör man det så nämner man ingen etnicitet. Aldrig etnicitet. Medias rubriksättning är något som jag verkligen irriterar mig på. En farm­attack, där syftet uppenbart var att tortera familjen, får heta ”rån”. Ett överfall på en afrikand blir kallat ”bråk”, ”tonåring brå­kade med andra tonåringar”. Det var en av anledningarna till att jag valde att satsa på en mediakanal, berättar Roodt.

Roodt förklarar att det finns ett par stör­re tidningar som vänder sig till afrikander, men att inte heller de håller måttet när det kommer till att rapportera om övergreppen. En av anledningarna, menar Roodt, är att ägarna, som tjänat och tjänar stora pengar på sina tidningar och andra projekt, har flyttat utomlands till mindre problemfyllda länder likt Frankrike. Där påverkas de inte av händelser som den vanliga farmaren på en farm i Johannesburg får utstå. Roodt själv försöker så ofta som det går att få in artiklar i dessa tidningar, och ”det händer” att man väljer att publicera hans krönikor.

Dan Roodt säger att det är ett problem att man i västvärlden ständigt rapporte­rar om den vita minoritetsbefolkningen i negativ dager. Han håller med den kända sydafrikanska sångerskan Sunette Bridges i hennes uttalande att det är mycket som inte har kommit ut gällande apartheid-tiden. Själva huvudsyftet med apartheid, säger Roodt, var att ge varje folk i Sydafrika ett eget landområde. De vita rustade sedan upp även de svartas områden och byggde skolor, universitet och sjukhus åt dem. Roodt säger att den svarte aktivisten Nelson Mandela exempelvis tog del av högklassig utbildning i Sydafrika då han blev toppadvokat i Jo­hannesburg redan 1956:

– Hade vi varit så hemska som vi por­trätteras hade Mandela aldrig kunnat få en utbildning i ”våra” skolor.

DAN ROODT BLIR INTERVJUAD tillsammans med sin fru Karin Roodt, som även hon är engagerad för den afrikandiska minoritetens överlevnad i Sydafrika. Nya Tiders viceredaktör Sanna Hill träffade paret Roodt i ett så kallat ”gated community” utanför Johannesburg. Foto: NyT
DAN ROODT BLIR INTERVJUAD tillsammans med sin fru Karin Roodt, som även hon är engagerad för den afrikandiska minoritetens överlevnad i Sydafrika. Nya Tiders viceredaktör Sanna Hill träffade paret Roodt i ett så kallat ”gated community” utanför Johannesburg. Foto: NyT

Det fanns dock saker som Roodt tyckte var orättvisa och som han ville ändra på. Under 80-talet var han en anarkistisk akti­vist som var emot den sittande regeringen. Hans böcker blev förbjudna. Han hoppades på ett bättre samhälle, men det som finns i dag under ANC:s styre är långt värre än apartheid, menar han.

Vi frågar hur han ser på att man i bland annat Sverige rättfärdigar dagens situation i Sydafrika med att de vita nu bara får till­baka för sin egen rasism.

– Det är helt enkelt inte sant. Apartheid innebar att svarta och vita levde åtskilda – och de olika stammarna också för den delen. Glöm inte att det största problemet alltid var våldsamma fejder mellan zulus, xhosas och andra etniska grupper. Det löste man genom att de fick varsitt landområde. Själv­klart fanns det även till exempel medicin­ska högskolor för svarta, med välutbildade svarta lärare och toppmodern utrustning. Och de var gratis för studenterna. I dag har vi blandade högskolor, men vi blir diskrimi­nerade. Vita studenter måste ha högre betyg än svarta för att komma in, och även då får de inte bli fler än sin andel i befolkningen. Det bor nästan 50 miljoner människor i Sydafrika, men bara fem miljoner vita. Det blir inte många platser på kurserna.

Dessutom använder ANC demokratin som det passar dem. När de är i majoritet på till exempel en skola, så är det alltid ma­joriteten som ska bestämma allt. Men så fort vi råkar vara i majoritet, då ställs det krav på kvoteringar och man förbjuds att verka politiskt på skolan. Vi kräver inga särskilda fördelar, vi kräver rättvisa och lika möjligheter som de svarta. Varken mer eller mindre.

Karin Roodt menar att det är viktigt att folk bevarar sin egen kultur för att ett sam­hälle ska fungera, och berättar att det var en del av syftet med de olika landområdena för stammarna i det ”gamla Sydafrika”.

– Under apartheid ville vi att de svarta skulle få bevara sin kultur i sina egna områ­den, liksom vi skulle bevara vår. För detta anklagas vi nu för brott mot mänskligheten. Sanningen är att vi, afrikanderna, alltid har varit ett moraliskt folk, säger Karin.

Dan Roodt säger skämtsamt att Sydaf­rika måste vara ett experiment för att se hur ett lands vita befolkning kommer att klara sig om de blir i minoritet. Han säger att si­tuationen i Europa, där öppna gränser anses vara något positivt och eftersträvansvärt, är en farlig utveckling. Alla folk borde ha rätt att utveckla sin kultur och identitet, men i sina hemländer. På detta sätt undviker man kulturkrockar, diskriminering och hat, an­ser han.

För ett par år sedan träffade Dan Roodt Sydafrikas president Jacob Zuma över en kopp te för att diskutera politik. Han me­nar att det egentligen inte är personer som Zuma som är det största problemet i ett splittrat Sydafrika.

– Zuma har en identitet. Har ni sett hur han klär sig i sina ursprungliga stamkläder på offentliga foton? Zuma lever efter zulu-kulturen, han har till exempel nio fruar, nå­got som han inte hymlar med. Zuma erkän­ner dessutom den afrikandiska kulturen. Jag tror snarare att det är starka krafter utifrån som styr Jacob Zuma och regeringen. Jag tror personligen inte att han hade haft något emot att den vita minoritetsbefolkningen skulle få leva och verka i ett eget landom­råde i Sydafrika. Det är värre med den före detta ordföranden för ANC:s ungdomsför­bund, Julius Malema. Han har anammat en hatisk retorik som användes av de svarta för att hetsa mot den vita regeringen under mitten av nittonhundratalet.

Julius Malema, känd för att ha sjungit sången ”Döda den vita farmaren” offent­ligt, grundade nyligen ett eget parti vid namn Economic Freedom Fighters, som enligt Dan Roodt kan vara en riktigt farlig maktfaktor vid ett eventuellt inträde i par­lamentet.

– Får Julius Malema makten i Sydafrika är vi körda, säger Karin Roodt och ser upp­given ut.

En knapp majoritet av den vita befolk­ningen röstade dock 1992 för att ge rösträtt åt samtliga boende i Sydafrika, något som resulterade i ANC:s övertagande år 1994. Dan Roodt säger att den vita befolkningen, tillsammans med det ledande Nationalist­partiet, lurades att tro att de skulle få dela makten med det parti som skulle vinna va­let -94. Då ANC kom till makten var man dock snabba med att avlägsna alla vita från maktpositioner. Hade afrikanderna haft fa­cit i hand hade man aldrig röstat på det sätt man gjorde, menar Roodt. Sydafrika var ett tryggare land före 1994 – även för den svarta befolkningen, enligt Roodt.

Dan Roodt och hans fru säger att det enda hoppet för Sydafrika vore om den vita minoritetsbefolkningen fick leva separat på ett eget landområde. Hur man ska gå till väga för att få ett eget landområde har han, likt många andra vita sydafrikaner, dock inget konkret svar på. Roodt kommer fortsätta att verka politiskt för den afrikan­diska befolkningen, och kommer satsa på att vidareutveckla sin nyhetssida så att fler får upp ögonen för den utsatta situationen vita lever i.

– Snälla, var rädd om Sverige. Ni har ett så vackert land, låt ingen förstöra det. Be­håll er suveränitet, det kommer ni att vinna på. Ni är vårt hopp!, avslutar Karin Roodt den två timmar långa intervjun i det soliga Johannesburg.

Dan och Karin Roodt bor i ett så kallat gated community, ett mindre område med bostäder som har byggts innanför murar och som vaktas av beväpnade män. Innan­för murarna är det förhållandevis tryggt att vistas som vit. Utanför murarna fortsätter dock brottsligheten att eskalera. Utanför ett liknande gated community knivhöggs nyli­gen en man till döds för ett par skor. Nya regler i landet kommer dock göra att ”hela samhället ska speglas” i ett gated commu­nity, med både hyreslägenheter, villor och ”något för alla”.

Nya Tiders reportrar befinner sig i Sydafrika under två månader. I kommande nummer kommer vi att granska farmarmor­den och prata med överlevare. Vi har även samtalat med den kända sydafrikanska sångerskan Sunette Bridges som nyligen lan­serade en kampanj för att uppmärksamma det hon menar är ett folkmord på den vita minoritetsbefolkningen. Missa inte detta!

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

”Förintelseförnekelse” blir olagligt – blir det förbjudet att ”förneka klimatet” näst?

”Förintelseförnekelse” blir olagligt – blir det förbjudet att ”förneka klimatet” näst?

🟠 OPINION: ÅKE BLOMDAHL Politiska debattörer både till höger och vänster har skäl att vara oroade över att yttrandefriheten steg för steg kringskärs och begränsas i vårt land och i Europeiska unionen. I många europeiska länder är det sedan länge förbjudet att diskutera vissa historiska fakta om bland annat folkmord och krigsbrott begångna under första och andra världskriget. Lagstiftarna har menat att syftet är att förhindra hat, hot och våld mot vissa särskilt utsatta folkgrupper, inte att kväva yttrandefriheten. I praktiken har det dock lett till att akademiska historiker och seriösa journalister bötfällts och dömts till fängelse efter att ha undersökt sakrosankta påståenden i den officiella historieskrivningen. Nu sänker sig av allt att döma detta mörker även i Sverige och inga politiska partier har opponerat sig.

Läs även:

NATO baserar kärnvapen­kapabelt bombflyg i Luleå

NATO baserar kärnvapen­kapabelt bombflyg i Luleå

🟠 Stf. Flygvapenchefen: Nu tar vi nästa steg i vårt samarbete med USA. Historia skrevs i juni då två amerikanska B-1B Lancer strategiska bombflygplan, med kapacitet att bära kärnvapen, för första gången någonsin landade i Sverige. Det skedde inom ramen för den andra flygövningen som genomfördes i norra Sverige bara den senaste månaden. Nya Tider avslöjar flera okända aspekter om B-1B Lancer, inte minst hur det egentligen ligger till med dess kärnvapenkapacitet, samt gör en analys om varför USA och NATO är så intresserade av Sverige och ett flygfält i Norrbotten.

Natoanslutningen har gått på tvärs emot demokratin och folkets självbestämmande

Natoanslutningen har gått på tvärs emot demokratin och folkets självbestämmande

🟠 DEBATT. All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Så lyder definitionen av demokrati enligt den tyngsta av Sveriges grundlagar, Regeringsformen. Om det förhåller sig på detta sätt, ja då är allt frid och fröjd. Vald regeringen har därefter till uppgift att omsätta folkets vilja till politiskt ställningstagande och praktisk handling för att folkstyret, demokratin, ska anses fylla sin grundläggande funktion. Utgick makten från folkets val av politik efter valet 2018 eller fick folk­styret stryka på foten till förmån för etablissemangets lösning som ingen röstat för? Den frågan ställer sig veckans debattör, Curt Linderholm.

Du döda nya värld

Du döda nya värld

🟠 DOKUMENTÄR. I en spektakulära dokumentären Died Suddenly kommer flera yrkesmänniskor till tals som hanterat det som framstår som dödliga biverkningar av vaccinen mot covid-19. Filmen, som nu utsätts för omfattande censur av it-jättarna, aktualiserar frågan om vad en dokumentär egentligen är.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Klarsynthet och intelligens obekvämt för makthavarna i Sverige

🟠 RECENSION Tommy Ulmnäs har med sin tredje bok, som utkom 2021, byggt vidare på temat om Sveriges förfall som land. Han går igenom område efter område och beskriver hur Sverige gradvis – med uppsåt från korrupta politiker – malts sönder inom alla samhällsområden. Han analyserar problemområdena och ger i boken sin förklaring till varför det ser ut som det gör i landet och är förundrad över att inte fler ser orsak och verkan och efterlyser konsekvensanalyser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Realismens ytterlighet

🟠 Naturalismen i litteraturen Medan realismens författare skildrade verkligheten så som den såg ut, utan försköningar och omskrivningar, hade naturalisterna ytterligare en avsikt. Precis som realisterna skildrade de också verkligheten människor kan leva i, men de gick längre i sina beskrivningar och tog även steget in i den mänskliga naturen.

Pasch och rokokon

🟠 HISTORIA Vid övergången från barocken till rokokon i Sverige på 1700-talet kom den svenske konstnären Lorens Pasch den äldre att spela en betydande roll. Han förde denna konstnärsstil med sig efter att ha inspirerats av den franska rokokon under en vistelse i England.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.