– Svenskar accepterar så mycket, säger Maria Cimini till Nya Tider. Många har ju blivit uteslutna ur facket och verkar bara ha blivit ledsna. Nu är ju jag amerikanska och inte svensk, så jag blev bara förbannad när de uteslöt mig. Det här tar inte jag, jag är uppfostrad till att stå på mig.
Maria, som bott större delen av sitt liv i Sverige men fortfarande ser sig själv som amerikan, var för två och ett halvt år sedan anställd som skyddsvakt på OKG, Oskarshamns kärnkraftbolag. Där blev hon utfrusen och mobbad av sina kollegor, vilket fick henne att vända sig till facket för att få hjälp.
– Det var inget politiskt, eller rättare sagt, det hade inte med SD att göra. Jag är ju lite excentrisk, jag har en herrgård, jag är konstnär, berest, gör galna upptåg världen över. Jag är som jag är och det stör väl vissa sorters människor som annars gärna talar sig varma för tolerans.
Utfrysningen blev värre och värre, säger hon, och till sist reagerade det fackliga skyddsombudet.
– Det fackliga skyddsombudet sade i alla fall att ”Maria, du ska inte stå ut med det här”. Facket blev inblandat och jag fick en man som heter Tore Axtelius som skulle vara min handläggare. Han visade sig vara kommunist, och jag förklarade att för mig är det samma sak som att vara nazist eller ha någon annan människofientlig ideologi. Så vi hade ju långa diskussioner om det, men blev ändå hyfsat nära bekanta. Det här pågick i ett år. Jag fyllde 40 och han var bjuden till mitt födelsedagskalas. Hans dotter tatuerade sig hos mig och så vidare. Men han var påfrestande på vissa sätt, kunde skicka SMS vilken tid på dygnet som helst till exempel, och till slut kände jag mig tvungen att säga till hans chef att han betedde sig oprofessionellt. Jag behövde ha honom som handläggare, inte som någon som försökte ragga upp mig. Han hade dessutom slarvat med papper, efter att vi kommit överens om att jag formellt skulle sägas upp på grund av arbetsbrist, med resultatet att jag blev skyldig Försäkringskassan sex tusen kronor.
Droppen kom när Tore betedde sig illa på danslektioner som Maria höll i.
– Jag lärde ut stildanser inför min födelsedag och han höll på och barnslade sig på övningarna. När man dansar Francaise så räknar man till fyra på tyska. Ska man lära ut det till en massa ungdomar så är det svårt nog att få dem att hålla koncentrationen utan att han hela tiden ska räkna till fel siffror för att få billiga garv. När jag bad honom att sluta så kom den typiska kommunisten fram, att varför ska man hålla på med det här, det är ju adelns dans och så vidare. Men då behöver han ju inte komma då, sade jag. Då blev han så sur att han ringde upp någon i ledningen för facket och anmälde att jag är sverigedemokrat.
Transports policy: utesluta SD-företrädare
Flertalet fackförbund i Sverige är vänsterinriktade och vissa bidrar aktivt till Socialdemokraternas valkampanjer och partikassa. Transport är dock det enda som aktivt utesluter sverigedemokrater. Då SVT-programmet Agenda tog upp uteslutningen av lastbilschauffören Fredrik Lantz vägrade Transport att låta sig intervjuas eller kommentera fallet. Samma sak händer när Nya Tider ringer upp. Vi hänvisas till deras hemsida, där man lagt upp ett långt dokument om Transports syn på SD.
I dokumentet börjar man med att kalla SD högerextremistiskt och skriver att högerextremister bär ansvaret för flera mord under 1980- och 1990-talet. Sedan följer ett långdraget försök att koppla SD till ”den rasistiska idévärlden”, eftersom SD anser att ett etniskt homogent samhälle är mer harmoniskt än ett splittrat och heterogent sådant. Man hänvisar till internationell solidaritet, att SD:s politik strider mot ”människors lika värde”, och Sverigedemokraternas ”människosyn” som man kallar ”förfärande”. (Skrivelsen i sin helhet finns på Transportarbetareförbundets hemsida.)
– Det är öststatsfasoner, vad är det för människosyn vi inte delar? säger Maria Cimini. Jag har själv varit nere i Etiopien för att samla in pengar till välgörenhet, vilket Transport är väl medvetna om. Men människors lika värde inkluderar tydligen inte oliktänkande. Att faktiskt försöka göra något åt situationen i fattiga länder räknas inte, det viktiga är att vara politiskt korrekt, hur vansinnigt resultatet av detta ”korrekta tänkande” än är. Jag brevväxlar även med kvinnor som driver barnhem i Afghanistan och när jag berättade för dem vad en enda ensamkommande flyktingungdom kostar Sverige fick jag till svar att de pengarna hade räckt för att driva ett barnhem för etthundra barn, riktiga barn, i Afghanistan.
Stämde Transport i domstol
Maria pratade med en jurist, Magnus Lagergren, som tyckte att hon skulle stämma facket. Transports jurister lyckades dock avvärja stämningen genom att hänvisa till att man har en skiljeklausul. ”Om den som uteslutits ur [..] förbundet [..] anser att beslutet inte är stadgeenligt, har denne rätt att överklaga beslutet till förbundsrådet”, står det i stadgarna.
Transports jurister hävdade i Stockholms tingsrätt att detta innebär att man endast har rätt att överklaga till förbundsrådet, och att man alltså avsäger sig rätten att dra facket inför rätta då man undertecknar sitt medlemskap. Maria Cimini och hennes juridiska ombud hävdade att man hade rätt att överklaga till förbundsrådet, men att man också kunde vända sig till allmän domstol.
Tingsrätten gick på Transports linje. Hovrätten gav prövningstillstånd men gjorde samma bedömning som tingsrätten. Högsta Domstolen såg inte tillräckliga skäl att ta upp fallet till prövning. Magnus Lagergren, Marias juridiska ombud, menar att tingsrätten har gått emot etablerad rättspraxis i Sverige.
– Det finns en praxis kring detta som har skapats via flera rättsfall genom tiderna, där medlemmarna fått rätt. Det gäller fackföreningar och vissa andra organisationer som är viktiga för medlemmarna, att man har rätt att få sin sak prövad i domstol. Till och med en båtklubb finns det rättsfall på, där det var ekonomiskt viktigt för medlemmen att få behålla sitt medlemskap.
NyT: Men hittills har rättsapparaten gett Transport rätt?
– Jag blev förvånad över tingsrättens slutliga beslut, det var väldigt märkligt. Det finns som sagt en tydlig praxis från Högta domstolen att medlemmar har rätt att få uteslutningsbeslut överprövat i allmän domstol, oavsett vad som står i stadgarna om det. Jag anförde två sådana fall till tingsrätten, där en kommunist och en nazist fått rätt gentemot facket.
NyT: I domen står det att tolkningen skett ”enligt gängse regler om avtalstolkning”?
– Ja, och det är fel eftersom de då utgår från att facket är som vilken förening som helst. Kollektivavtalsbärande fackföreningar har en särskild roll i samhället, framför allt genom lagen om medbestämmande i arbetslivet och lagen om anställningsskydd. De är inte vilka föreningar som helst, utan de stora fackföreningarna har en väldigt stark samhällsställning och juridisk ställning. De får vara med och bestämma när det gäller lagen om anställningsskydd med mera, de har rätt till representation i företagsstyrelser, och de har en särskild position i MBL-förhandlingar. Det är alltså tänkt att de ska representera alla arbetare. Det faller sig ganska självklart att de inte ska kunna utesluta människor hur som helst.
– Detta är ett tydligt exempel på rättsförlust, tillägger Magnus Lagergren. Maria har haft rätten och praxis på sin sida, men tingsrätten har inte förstått och sedan har vi inte kunnat få domen överprövad. Det är väldigt oroväckande att en tingsrätt tillåtits riva upp en länge etablerad praxis.
Maria Cimini överväger nu att driva ärendet vidare till Europadomstolen, och säger till Nya Tider att det främst är en fråga om pengar – det är dyrt att driva juridiska processer.
– Jag har fått mycket stöd både från partimedlemmar och andra, till och med socialdemokrater som har gett mig stöd därför att de tycker att det är antidemokratiskt, det som Transport håller på med. Pensionärer som skickat mig en hundring från sin lilla pension och det ena med det andra. Det värmer, men det är inte tillräckligt för att täcka mina utgifter för det här.
– Helst skulle jag vilja att det startades upp opolitiska fackförbund, som man har gjort i England. Jag tror att många, inte bara sverigedemokrater, är missnöjda med att tvingas skänka pengar till vänsterpolitiska syften.
Nya Tider har utan framgång sökt Tore Axtelius för en kommentar.
