<strong>DELMI</strong>, Delegationen för migrationsstudier, presenterade sitt resultat på ett seminarium i Rosenbad den 13 oktober.

Invandringskritiska partier skapar ej främlingsfientlighet

Den nya myndigheten Delegationen för migrationsstudier (Delmi) har nyligen offentliggjort en rapport som kommer till den oväntade slutsatsen att ”radikala högerpartier” inte påverkat attityder till invandring, varken positivt eller negativ. Undersökningen omfattar 16 europeiska länder under perioden 2002-2012.

Delegationen för migrationsstudier (Delmi), som leds av Joakim Palme och som är en del av Justitiedepartementet och Statens Offentliga Utredningar, har i oktober 2014 publicerat en första rapport med titeln Radikala högerpartier och attityder till invandring i Europa (Rapport 2014:1). Författare är Mikael Hjerm och Andrea Bohman, båda vid Umeå universitet.

Delmis första rapport utgår från det faktum att så kallade ”radikala högerpartier” (RHP) har nått stora valframgångar under det senaste decenniet i flera europeiska länder. I rapporten undersöks om framgångarna för sådana partier i 16 länder under perioden 2002-2012 påverkat attityderna till invandring och invandrare. Slutsatsen är att så inte är fallet. Därmed motsägs de ofta upprepade alarmistiska antagandena som påstår att ”fascism och främlingsfientlighet ökar”.

– Vår studie visar att attityderna inte blir mer negativa till följd av närvaron av högerpopulistiska partier i parlamenten. De lyckas heller inte påverka migrationspolitiken i sina respektive länder, om de inte bjuds in till regeringssamarbeten, säger Andrea Bohman, till SVT.

Teoretisk utgångspunkt för undersökningen var antagandet att fler röster på RHP samt ökad uppmärksamhet och negativa nyheter kring invandringsfrågor leder till ett ökat motstånd mot invandring. Vidare antogs att invandringsmotståndet blivit starkare kopplat till invandrares etnicitet och att attityderna till invandring blivit mer polariserade. Även dessa två frågor undersöktes med likaledes negativt resultat.

Forskningsresultaten var överraskande, de gick ”stick i stäv med såväl många människors etablerade uppfattningar, den massmediala bilden och det förväntade teoretiska utfallet”. Man såg sig därför föranledda att göra ytterligare forskningar för att få resultatet bekräftat.

De extra undersökningar som Hjerm och Bohman genomförde ledde till att deras resultat bekräftades. För att gardera sig mot för vittgående tolkningar av resultatet radade man upp ett antal förbehåll. Man menar att resultatet inte får tolkas som att RHP inte hade något inflytande alls på kopplingen mellan attityd och handlingar. En annan begränsning är att resultatet gäller perioden 2002-2012, och man menar att det inte säger något om vad som kan komma att hända i framtiden. Man understryker också att man inte påstår att RHP saknar betydelse för attityderna till invandring, trots att man just visat att det statistiskt sett saknades ett sådant samband. Man lägger också in brasklappen att ingen vet vad som hade hänt om RHP ej funnits.

Trots förbehållen har rapporten redan skördat kritik. En del invandringslobbyister har kallat forskningsresultatet för ”farligt”, eftersom det riskerar att försvaga vänsterns kamp mot vad de ser som det onda. Tidigare opinionsmätningar bekräftar dock att motståndet mot invandring gradvis minskat i Europa över tid, trots framväxten av RHP. Ett exempel är professor Marie Demkers forskning vid SOM-institutet i Göteborg, som också motsäger att ”fascism och främlingsfientlighet ökar”. En tänkbar förklaring är att RHP attraherat väljare som innehaft invandringskritiska åsikter sedan tidigare.

Hittills har flera undersökningar arbetat med frågan om orsaker till RHP:s framgångar, men bara få forskningsprojekt har intresserat sig för konsekvenserna av att RHP kommit in i parlamenten. Delmis uppdrag är att ”fördjupa debatten, förmedla kunskaper om migration och föra ut resultat av ny forskning på området”.

De högerradikala partierna i forskningen

I samband med publicerandet av rapporten hade statsvetarna Ann-Cathrine Jungar och Jonas Hinnfors inkallats till presentationstillfället och diskuterade bland annat hur dessa på senare år så framgångsrika partier skall betecknas.

I olika länder är de radikala högerpartierna tämligen olikartade till sin karaktär och deras bakgrund skiftar. Jungar skiljer mellan sådana RHP som har agrar bakgrund (till exempel Sannfinländarna) respektive populistisk bakgrund, och sådana som har bakgrund i olika nationalistiska rörelser. Ibland kan alla tre elementen finnas med. Två partier i Europa bildar undantag: Jobbik i Ungern och Gyllene gryning i Grekland, som båda allmänt bland statsvetare anses ha neonazistiska drag. Norska framstegspartiet betraktar Jungar som en hybrid mellan RHP och mer traditionella konservativa partier.

Jungar tillbakavisade att det ifråga om RHP handlar om ”enfrågepartier”: vid sidan av invandringen är de EU-kritiska. Hinnfors tillfogade att de också vill slå vakt om välfärdsstaten. De breddar sig dessutom allt mer politiskt.

Det är känt från annan forskning att olika kritiska invändningar mot vad som ses som alltför stor invandring mobiliserar olika mycket. Hjerm påpekade att påståenden om att välfärdsstaten far illa, och att invandrare ”tar jobben”, har liten förmåga att påverka och mobilisera människor. De flesta bryr sig inte av den anledningen. Utsagor om hot mot kultur, demokrati och jämställdhet lyssnar man mer på. Hjerms redovisning saknade dock betydelsen av faktorer som hotet om terrorism, till exempel genom återvändande jihad-krigare, eller frågan om etniskt bevarande.

Beträffande orsakerna till uppkomsten av RHP och deras framgångar finns inga enkla förklaringar. Forskningsresultaten tyder på att de inte har blivit invalda i parlamenten för att ”främlingsfientligheten” har ökat. Troligen handlar det om flera samverkande orsaker. En av dessa är de omfattande förändringar som stor invandring medför. Andra menar att det med tiden har blivit för liten skillnad mellan traditionella höger- och vänsterpartier.  Ytterlighetspartier uppstår och växer ofta när det är ”trångt i mitten”. Samtidigt har man iakttagit en tendens hos de nyare partierna att söka sig mot mitten.

Ett vanligt sätt att förklara RHP är att hävda att fokus i debatten och det politiska intresset flyttas från den socio-ekonomiska dimensionen av politiken, alltså fördelningspolitiken, till frågor om identitet och kulturella förhållanden genom den agenda som RHP för fram.

Enligt Jungar har RHP stärkt sina organisationer. Förr var denna typ av partier svagt organiserade och därför ofta beroende av en karismatisk ledare. Numera är man betydligt mer välorganiserade och avsätter stora resurser för att kommunicera sitt budskap. RHP har stegvis normaliserats. De har uppenbarligen kommit för att stanna.

Som statsvetare ser Ann-Cathrine Jungar sidor hos RHP som är positiva för ett demokratiskt statsväsende. Partierna har förbättrat sitt utbud till väljarna. De är främjande för demokratins funktionssätt genom att de lyfter en del frågor såsom invandringen och EU. De mobiliserar väljare som annars inte hade röstat. Genom att de finns till som en möjlighet att rösta på förbättrar de väljarkårens representation i parlamentet. RHP är alltså inte bara ett hot mot demokrati och mänskliga rättigheter, utan kan även fungera som ett korrektiv, menar hon.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Ryssland bygger och testar sin första fotolitografimaskin

Ryssland bygger och testar sin första fotolitografimaskin

🟠 UTRIKES Är Ryssland på väg att ge sig in i kapplöpningen inom halvledartillverkning? De amerikanska sanktionerna är kännbara eftersom avancerade halvledare behövs i allt från konsumentprodukter till avancerade vapensystem. I maj tillkännagav landet att man utvecklat sin första fotolitograf, en maskin som används vid tillverkning av integrerade kretsar och halvledarenheter. Maskinen, som för närvarande kan tillverka chip med storlekar upp till 350 nanometer (nm), testas nu, meddelade vice industri- och handelsminister Vasilij Sjpak.

Läs även:

Kristersson får högre lön

Kristersson får högre lön

🟠 INRIKES Statsminister Ulf Kristersson och regeringens 23 ministrar får höjda arvoden, efter ett beslut från Statsrådsarvodesnämnden. För Kristerssons del innebär det en löneökning med 7 000 kronor till 198 000 kronor i månaden.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Bob Dylans syn på världen, sedd genom låttexter

🟠 BOKRECENSION Stjärnorna är också fans. Även de tittar upp mot sin stjärna och drömmer. Så här på ålderns höst (han fyller 83 i år) har Bob Dylan skrivit sin tackbok till några av de som inspirerade honom till att bli vår tids störste låtskrivare. Bob Dylans betydelse för modern kultur går knappast att överskatta, han har beskrivits som ”den som gav popmusiken en hjärna”. Förutom otaliga skivor har han även givit ut en del böcker. Denna den senaste är, precis som självbiografin Chronicles, Volume one (2004) skriven i en fri och associativ stil genom vilken Dylan ofta ger fritt spelrum åt sin fantasi.

Varför är det tabu att tala om Swexit?

🟠 BOKRECENSION Varför var vänstern på 1990-talet skeptisk till EU:s föregångare EG medan de borgerliga var entusiastiska, och varför är det främst högermänniskor som idag ifrågasätter EU? Carl Albinsson, själv tidigare moderat och öppen anhängare av EU, granskar i sin bok Varning för Swexit! Högerväljarnas kluvna syn på EU opinionens svängningar och ger de borgerliga råd för hur de ska undvika den Swexitdebatt som deras väljare vill ha.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Svenskdroppar – dunderkuren från örtriket

🟠 HISTORIA Svenskdroppar, som även är känd som Schwedenbitter, är en örtkur som utvecklades av de två svenska läkarna Klaus Samst och – sannolikt – Kristian Henrik Hjärne på 1700-talet. Den här tinkturen populariserades på 1900-talet av Maria Treben. Svenskdroppar innehåller flera olika örter och sägs hjälpa mot olika sjukdomar och krämpor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.