Skip to Content

BENJAMIN NETANYAHU, 69, lyckas hålla sig kvar vid makten. Här ses han söndagskvällen den 18 november under en presskonferens i försvarsdepartementets högkvarter i Tel Aviv, efter att ha utnämnt sig själv till försvarsminister. Den på hemmaplan hårt pressade Netanyahu är nu inte bara Israels premiär- och utrikesminister, utan också dess försvarsminister. Han höll ett känslosamt tal där han försäkrade det israeliska folket om sin hängivenhet till Israel och dess säkerhet, i ett försök att vinna deras förtroende och därmed undergräva alla de politiker – från vänster till höger – som nu vänt sig emot honom. Han påminde om sin militära bakgrund som dekorerad kommandosoldat i flera strider där han även sårats och hur han förlorade sin storebror Jonathan under den framgångsrika gisslanfritagningen på Entebbes internationella flygplats i Uganda 1976, en operation han som officer (kapten) ledde och blev känd genom. Netanyahu menade att ”politik” (läs: motståndarnas kritik) inte fick stå i vägen för Israels säkerhet och det han måste göra. Trippelministern prisade också israeliska militären och upprepade att hans kritiserade beslut om eldupphör med Hamas tagits utifrån hemlig information han inte kan avslöja för allmänheten och sade att ”ni ser bara en del av bilden, av en större operation vi är mitt uppe i”, utan att ge någon ledtråd om vad det kunde gälla mer än att det skulle kräva ”uppoffringar”. Netanyahu förklarade vidare att han inte nu kan berätta ”när vi kommer att agera och hur vi kommer att agera”, men försäkrade att han har ”en tydlig plan” och lovade att ”vi kommer att genomföra den”. Stillbild: i24NEWS
UTRIKES

Israel: Regeringskris tog oväntad vändning

PappersupplaganNya Tider v. 48

Den 19 november kal­lade två inflytelserika israeliska ministrar till presskonferens. Alla förväntade att de skulle tillkännage sina avgångar, vilket de hotat med tidigare i syfte att framtvinga omval. Istället överraskade de den församlade pressen med ett helt motsatt utspel. Det löser den akuta regeringskris Israel kastades in i, som var en konsekvens av uppblossande stridigheter i Gaza och det efterföljande eldupphöret som fick dåvarande utrikesminister Avigdor Liberman att avgå. Det har dock lett till att den sittande regeringen är än mer piskad att ta till hårdhandskarna mot tidigare uppmålade hot­bilder från sina grannar.

Publicerad: 28 november, 2018, 18:53

  • Svenska

Den 12 november utsattes Israel för den mest omfattande raketbeskjutningen från Gazaremsan sedan Gazakriget sommaren 2014. Den tidvis intensiva beskjutningen kom som ett svar på att Israel sent kvällen innan, och mitt under pågående förhandlingar om vapenvila med palestinska Hamas, skickat in en specialstyrka förklädda till palestinier på hemligt uppdrag i Gaza.

De upptäcktes dock och sköt i samband med detta ihjäl en lokal befälhavare ur al-Qassam-brigaderna, som är Hamas väpnade gren. I de efterföljande eldstriderna, när specialstyrkan flydde tillbaka till Israel understödd av israelisk pansar och stridsflyg, dödades en israelisk överstelöjtnant och ytterligare sex palestinier.

Incidenten och omständigheterna kring denna förbittrade palestinierna, som svarade med att avfyra runt 460 raketer mot Israel innan ett eldupphör oväntat snabbt uppnåddes redan på tisdagen den 13 november med hjälp av internationella förhandlare.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och militära före­trädare godkände förslaget om eldupphör under ett extrainkal­lat möte för Israels säkerhetskabinett. De argumenterade att det var hemlig information rörande Israels säkerhet som påbjöd beslutet.

Det skedde i konflikt med den ökänt hårdföre utrikesministern Avigdor Liberman och flera andra ministrar, som bestämt var emot ett eldupphör och istället ville se en kraftig militär vedergällning. Detta trots att Israel redan svarat med att under samma tid beskjuta och bomba minst 160 mål i Gaza.

Den 14 november lämnade Liberman regeringen i skarp protest mot beslutet och krävde omval. Något som han menade skulle framtvingas om hans parti Judiskt hem, som innehar åtta av de 69 platser nuvarande premiärminister Netanyahus regeringskoalition består av, skulle lämna densamma. Detta då högerregeringens kvarvarande 61 platser är en mycket bräcklig majoritet med tanke på att Knesset, Israels lagstiftande församling, består av 120 platser.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Vill inte att ungrare föder ungerska barn

KRÖNIKA

Hur mat- och läkemedels-industrin skapat en pandemi

BOKRECENSIONCivilingenjören, den teknologie doktorn, författaren och samhällsdebattören Lars Bern vill i sin bok Den metabola epidemin ge en bild av hur storföretag med enorma ekonomiska intressen skadar vår hälsa på olika sätt. Texten är omfattande och ämnet tungt, men boken är intressant och förvånansvärt lättläst.

Så använder Allmänna arvsfonden miljarderna

NYA TIDER GRANSKAR ARVSFONDENGenom alla de dödsbon som tillfaller Allmänna arvsfonden sitter fonden i dag på stora tillgångar. Dessa miljarder ska delas ut till olika projekt, och valen av mottagare har vid flera tillfällen kritiserats. Bland annat har organisationer som själva har radikala åsikter fått pengar för att motverka radikalisering. Nya Tiders granskning visar att en stor del av pengarna går till uttalat etniska organisationer, där svenskar exkluderas. Främst är det olika somaliska organisationer och så kallade ensamkommande som sticker ut.

Venezuela: USA:s roll och nyckelpersonerna bakom

UTRIKESDet står nu klart att den pågående kuppen i Venezuela leds av USA och även vilka nyckelpersonerna bakom den är. Metoderna för att uppnå regimskifte är närmast identiska med de vi tidigare sett i andra länder. Nya Tider kommer här med hjälp av våra källor att titta närmare på hur och varför detta sker i Venezuela samt påvisa inblandning av den så kal­lade Deep State och göra flera förskräckande historiska liknelser.

Statliga exportcentra – vackra ord, men målen följs inte upp

ANALYSSvensk handel med utlandet måste gå med vinst. Mycket stor vinst. Annars klarar vi inte av välfärden. Dessvärre går vi i motsatt riktning, svensk export tappar fart. Regeringen har försökt skapa förutsättningar för företagen att kunna exportera sina produkter och tjänster genom att år 2015 inrätta så kal­lade regionala exportcentra. Nu kommer dock förödande kritik från både näringslivet och statens egna revisorer. Pengar rullar till tveksam nytta.

Skolinspektionen stoppade Karams by i Dalarna

INRIKESEn skola och tusen lägenheter i hjärtat av Dalarna. Nya Tider kan avslöja de muslimska planerna på att ta över det lilla samhället Garpenberg strax utanför Hedemora. Det är ägaren till den kontroversiella friskolan Nya Kastets Skola, Rabie Karam, som förra året lämnade in även denna ansökan, men då fick han avslag av Skolinspektionen. Karam överklagade och nu har Skolinspektionen avslagit även överklagandet. Till Nya Tider berättar Karam att det var tänkt att de nya invånarna skulle försörja sig på att odla fisk och isbergssallad i växthus.

Koncentrerad visdom

UTRIKESAforismer, sentenser och visdomsord: det är vad Carl Oscar Anderssons senaste bok, Tankar bortom röken (Recito 2018), innehåller. Tankar och reflektioner koncentreras till kortast tänkbara form. Det resulterar i en speciell, ”tät” läsupplevelse, ganska olik det mesta som i dag publiceras på svenska.

Tiggare har olika mer eller mindre fantasifulla argument för att man ska skänka till just dem. Foto: Nya Tider

Brott och straff: Fråga juristen

FRÅGA JURISTENVi får många frågor om brott och straff från våra läsare. Vi har vidarebefordrat några av dessa till Rolf Hillegren, före detta åklagare som i flera år skrivit uppskattade krönikor i Nya Tider. Här kommer andra delen, där Rolf svarar på era frågor.

Gå till arkivet