Skip to Content

Ekonomi

Italien avskaffar kontanter

2013 måste alla köp över 50 euro ske elektroniskt. Redan idag är kontantköp över 1 000 euro förbjudna. Resten av Europa står på tur.

Publicerad: 2 december, 2012, 20:49

  • Svenska

Läs även

Det kontantlösa samhället står inför dörren, och vill inte befolkningen självmant gå över till kortbetalningar, så skall lagar tvinga dem att göra det. Så resonerar den teknokratiska regeringen i Italien, som vill att alla köp över 50 euro från 1 januari 2013 skall ske elektroniskt. Samtidigt beslutade man att i samarbete med landets centralbank utforma åtgärder för att alla betalningar inom en snar framtid ska ske elektroniskt.

Premiärminister Mario Monti är inte folkvald, utan tillsatt av president Giorgio Napolitano att leda en krisregering. Monti är en hängiven marknadsliberal, rådgivare åt storbanken Goldman Sachs och har suttit två perioder som EU-kommissionär. En av hans första åtgärder var att bilda en regering helt bestående av icke folkvalda ministrar; bankirer, diplomater och byråkrater.

Italien EU:s experimentland

Denna krisregering med sina starka band till EU och finansvärlden har börjat genomföra det åtstramningspaket som Bryssel och storbankerna kräver. Förutom det har dock Italien fått bli experimentlandet där man ska prova hur befolkningen reagerar på att kontanter helt förbjuds.

En av teknokratregeringens första åtgärder förra året var att kriminalisera kontantbetalningar över 1 000 euro. Den som bröt mot förbudet riskerade böter på upp till 40 procent av det överskjutande beloppet. Under åren som föregick det har gränsen stegvis flyttats nedåt från 12 500 euro 2008, till 5 000 euro 2010 och 2 500 euro 2011. Att flytta ned gränsen till 50 euro kommer dock att påverka människors vardag på ett helt obeprövat och dramatiskt sätt, spår kritiker.

Mot befolkningens vilja

Kritiker hävdar att de drakoniska åtgärderna är odemokratiska, då de inte har stöd hos befolkningen och kommer att drabba många svaga grupper som redan idag har svårt att använda den nya tekniken. Speciellt nämns pensionärer, som idag utgör 20 procent av landets befolkning och som är ytterst negativa till avskaffandet av kontanter.

Kortbetalningar ska ersätta kontanter. I Sverige är kontanter än så länge inte förbjudna, men svenskar är också de som snabbast övergett kontanter utan tvingande lagar. Mindre än tre procent av Sveriges ekonomi utgörs av kontanter enligt Associated Press, mot sju procent i övriga EU. Bara tvång kan dock få ned kontantköpen till noll procent.

Enligt en opinionsundersökning som citeras i bulgariska Nonstop föredrar fortfarande 38 procent av italienarna mellan 14 och 64 år att betala kontant. Med pensionärerna inräknade blir det en tydlig övervikt till fördel för de vanliga sedlarna och mynten.

Vem tjänar på det?

Argumenten för kontantlösa betalningar handlar om att minska kriminaliteten. Butiksrån och överfall av privatpersoner minskar i takt med att kontanter försvinner. Samtidigt ökar dock bankbedrägerier, skimming av kort och kapningar av användarkonton. Datasäkerhetsföretaget Norton uppger i sin senaste rapport på cyberbrottslighet att brott på internet kostar det svenska samhället 1,4 miljarder kronor årligen.

Den största vinsten är enligt den italienska regeringen att ett system utan kontanter omöjliggör en svart ekonomi. Detta är synnerligen intressant i Italien, ökänt för sin korruption och omfattande skattefusk. En annan fördel som lyfts fram är så kallad terroristbekämpning: tänk att exakt kunna veta exakt var, när och vad varje individ i hela landet köper. Tänk dessutom att helt kunna hindra en oönskad person från att göra inköp, tanka sin bil eller ens äta en bit mat. I en värld med bara elektroniska betalningar kan man på ett ögonblick paralysera vem som helst.

Den som verkligen tjänar stort på kortbetalningar är dock bankerna. En av de starkaste kritikerna mot den nya italienska lagen är Företagarnas konfederation som representerar tusentals företagare inom tjänstesektorn. Man befarar kraftigt ökade kostnader på grund av de höga provisioner som bankerna tar ut på varje transaktion.

Även i Sverige har det inte varit ovanligt att handlare tagit ut fem eller tio kronor extra för köp under hundra kronor, men detta är sedan den 1 augusti 2010 förbjudet i lag. Förbudet gäller dock bara handlarens extraavgift – bankens avgift måste handlaren fortfarande betala, vilket gör att vinstmarginalen snabbt försvinner vid småköp med kort. Enligt de italienska handlarna riskerar det att slå ut många små företagare.

Europa följer efter

Många regeringar i EU ser med spänning på hur experimentet i Italien kommer att falla ut. Kommer folket att acceptera kontantförbudet och den totala övervakning det innebär? Spanien har redan slagit in på samma väg som Italien, i april införde man en begränsning på2 500euro för kontantbetalningar, precis som Italien för förra året. Brott mot lagen straffas med 25 procent av transaktionsbeloppet.

Vávra Suk

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Rune

    Det goda detta har med sig är att folk kommer att börja använda andra betalningsmedel, och då det inte går att registrera de köpen som kommer att göras med utländska pengar eller guld och silver i kassaapparaten så blir det automatiskt momsfritt.

Minskad privat konsumtion – snabb utveckling oroar finansbranschen

ANALYSNya data som publicerades den 10 juni visar att den privata konsumtionen i april sjönk med cirka 10 procent gentemot april förra året. Den privata konsumtionen är en vanlig värdemätare på tillståndet för ett lands ekonomi. Hela det ekonomiska systemet bygger på att vi har en successivt ökande konsumtion, det vi brukar kal­la för tillväxt. Att konsumtionen nu sjunker kraftigt, mycket snabbare och mycket mer än under finanskrisen 2009, skapar oro i landets finanskretsar.

Varierande indikationer om ekonomins utveckling manar till eftertanke

ANALYSDen kraftiga ekonomiska nedgången på börserna världen över i spåren av coronapandemin har återhämtat sig förvånansvärt snabbt. Stockholmsbörsens index OMX PI var den 23 mars i år nere på bottenrekordet minus 33 procent från 1 januari. Den 2 juni låg den indexförändringen i år på bara minus 2,6 procent. Förändringen är dramatisk, men samtidigt ytterst osäker och ”guppig”. Många väntar sig dock en stor efterfrågenedgång, vilket kan leda till nya nedgångar.

Sena åtgärder och långa handläggningstider bidrar till fler konkurser

ANALYSAv regeringens åtgärder som syftar till att stödja företag är det så kal­la­de omställningsstödet en viktig, men sen, ingrediens. Stödet, som är skatte­pliktigt, föreslås omfatta ersättning för diverse fasta kostnader upp till ett värde av 75 procent av ”coronarelaterad” omsättningsminskning, om den uppgår till minst 30 procent. Förslaget beräknas inte träda i kraft förrän den 1 juli. Samtidigt ökar företagens problem. Varsel, uppsägningar och konkurser blir fler för varje dag som går.

Bidragsbrott mot coronastöd ska utredas, men övriga bidragsbrott lämnas utanför

ANALYSBidragsbrott är ett känt gissel för välfärdssystemen. De nya stödsystem som etablerats med anledning av Covid-19-pandemins härjningar i Sverige är inget undantag. När möjligheten finns tar oseriösa personer chansen att sko sig på ett otillbörligt sätt. Regeringen har därför tillsatt en utredning som skall kartlägga risken för sådan brottslighet och åtgärder mot den. Det är bra, men samtidigt anmärkningsvärt att man inte tar sig an motsvarande brottslighet mot all annan välfärdsbrottslighet.

Bankernas vidlyftiga utlåning kan sätta igång finanskrisen

ANALYSRädslan för en bankkris blir allt tydligare genom de åtgärder som vidtas, både nationellt och internationellt. Många varnar för en ny finanskris och en snabb recession till följd av de effekter som coronapandemin orsakar. I Sverige har huvuddelen av de resurser som satsats i krisbekämpningen använts för att ge banker och finansiella företag stöd för att kunna fortsätta låna ut pengar. EU minskar kraven på bankernas kapitalbuffertar och bidrar till ökade risker.

Oljepriset kollapsar till negativa nivåer – säljare tvingas betala köpare för att bli av med oljan

EKONOMIOljepriset föll med hela 220 procent till minus 37 dollar per fat den 21 april. ”Vi befinner oss i en deflation som kommer att sakna motstycke under resten av våra liv”, skriver New York Times. Det är första gången någonsin som oljan handlas till negativa pris. Priset steg till strax över noll efter några timmar, men priskraschen spås ge följdverkningar för hela världsekonomin.

Olle Felten: ”Har politikerna något vett i huvudet bör de inse värdet av självförsörjning nu”

EKONOMIOlle Felten är före detta riksdagsledamot för Sverigedemokraterna (2014-2018) och satt som ledamot i Riksbanksfullmäktige och Skatteutskottet. Felten är oroad över de ekonomiska följderna av coronakrisen och säger att politikerna nu måste inse att det finns stora svagheter i ett system där man som land är allt för beroende av matimport för att klara försörjningen av sin egen befolkning.

500 miljarder kronor till bankerna för att hjälpa coronadrabbade företag

ANALYSRiksbanken offentliggjorde den 13 mars ett beslut om att tillhandahålla 500 miljarder kronor i lån till bankerna med nollränta. Syftet är att möjliggöra lån till livskraftiga företag som får problem grundade på coronavirusets härjningar. Bankerna måste dock kräva en säkerhet för lånen. Bankerna får en möjlighet att låna ut men det finns en risk att pengarna inte kommer till de som behöver dem bäst, eftersom lånebehovet beror på sämre lönsamhet.

Gå till arkivet

Send this to a friend