Italien avskaffar kontanter

2013 måste alla köp över 50 euro ske elektroniskt. Redan idag är kontantköp över 1 000 euro förbjudna. Resten av Europa står på tur.

Det kontantlösa samhället står inför dörren, och vill inte befolkningen självmant gå över till kortbetalningar, så skall lagar tvinga dem att göra det. Så resonerar den teknokratiska regeringen i Italien, som vill att alla köp över 50 euro från 1 januari 2013 skall ske elektroniskt. Samtidigt beslutade man att i samarbete med landets centralbank utforma åtgärder för att alla betalningar inom en snar framtid ska ske elektroniskt.

Premiärminister Mario Monti är inte folkvald, utan tillsatt av president Giorgio Napolitano att leda en krisregering. Monti är en hängiven marknadsliberal, rådgivare åt storbanken Goldman Sachs och har suttit två perioder som EU-kommissionär. En av hans första åtgärder var att bilda en regering helt bestående av icke folkvalda ministrar; bankirer, diplomater och byråkrater.

Italien EU:s experimentland

Denna krisregering med sina starka band till EU och finansvärlden har börjat genomföra det åtstramningspaket som Bryssel och storbankerna kräver. Förutom det har dock Italien fått bli experimentlandet där man ska prova hur befolkningen reagerar på att kontanter helt förbjuds.

En av teknokratregeringens första åtgärder förra året var att kriminalisera kontantbetalningar över 1 000 euro. Den som bröt mot förbudet riskerade böter på upp till 40 procent av det överskjutande beloppet. Under åren som föregick det har gränsen stegvis flyttats nedåt från 12 500 euro 2008, till 5 000 euro 2010 och 2 500 euro 2011. Att flytta ned gränsen till 50 euro kommer dock att påverka människors vardag på ett helt obeprövat och dramatiskt sätt, spår kritiker.

Mot befolkningens vilja

Kritiker hävdar att de drakoniska åtgärderna är odemokratiska, då de inte har stöd hos befolkningen och kommer att drabba många svaga grupper som redan idag har svårt att använda den nya tekniken. Speciellt nämns pensionärer, som idag utgör 20 procent av landets befolkning och som är ytterst negativa till avskaffandet av kontanter.

Kortbetalningar ska ersätta kontanter. I Sverige är kontanter än så länge inte förbjudna, men svenskar är också de som snabbast övergett kontanter utan tvingande lagar. Mindre än tre procent av Sveriges ekonomi utgörs av kontanter enligt Associated Press, mot sju procent i övriga EU. Bara tvång kan dock få ned kontantköpen till noll procent.

Enligt en opinionsundersökning som citeras i bulgariska Nonstop föredrar fortfarande 38 procent av italienarna mellan 14 och 64 år att betala kontant. Med pensionärerna inräknade blir det en tydlig övervikt till fördel för de vanliga sedlarna och mynten.

Vem tjänar på det?

Argumenten för kontantlösa betalningar handlar om att minska kriminaliteten. Butiksrån och överfall av privatpersoner minskar i takt med att kontanter försvinner. Samtidigt ökar dock bankbedrägerier, skimming av kort och kapningar av användarkonton. Datasäkerhetsföretaget Norton uppger i sin senaste rapport på cyberbrottslighet att brott på internet kostar det svenska samhället 1,4 miljarder kronor årligen.

Den största vinsten är enligt den italienska regeringen att ett system utan kontanter omöjliggör en svart ekonomi. Detta är synnerligen intressant i Italien, ökänt för sin korruption och omfattande skattefusk. En annan fördel som lyfts fram är så kallad terroristbekämpning: tänk att exakt kunna veta exakt var, när och vad varje individ i hela landet köper. Tänk dessutom att helt kunna hindra en oönskad person från att göra inköp, tanka sin bil eller ens äta en bit mat. I en värld med bara elektroniska betalningar kan man på ett ögonblick paralysera vem som helst.

Den som verkligen tjänar stort på kortbetalningar är dock bankerna. En av de starkaste kritikerna mot den nya italienska lagen är Företagarnas konfederation som representerar tusentals företagare inom tjänstesektorn. Man befarar kraftigt ökade kostnader på grund av de höga provisioner som bankerna tar ut på varje transaktion.

Även i Sverige har det inte varit ovanligt att handlare tagit ut fem eller tio kronor extra för köp under hundra kronor, men detta är sedan den 1 augusti 2010 förbjudet i lag. Förbudet gäller dock bara handlarens extraavgift – bankens avgift måste handlaren fortfarande betala, vilket gör att vinstmarginalen snabbt försvinner vid småköp med kort. Enligt de italienska handlarna riskerar det att slå ut många små företagare.

Europa följer efter

Många regeringar i EU ser med spänning på hur experimentet i Italien kommer att falla ut. Kommer folket att acceptera kontantförbudet och den totala övervakning det innebär? Spanien har redan slagit in på samma väg som Italien, i april införde man en begränsning på2 500euro för kontantbetalningar, precis som Italien för förra året. Brott mot lagen straffas med 25 procent av transaktionsbeloppet.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Läs även:

Kan höjd ränta avvärja en skenande inflation orsakad av höga energipriser?

Kan höjd ränta avvärja en skenande inflation orsakad av höga energipriser?

🟠 SCB släppte den 14 juni chockbeskedet att inflationstakten i Sverige nu är uppe i 7,3 procent (KPI), den högsta inflationen sedan början av 1990-talet. Risken ökar därmed för en allt snabbare höjning av styrräntan i Sverige, liksom i USA och euroområdet. Det skulle innebära negativa konsekvenser för många högt belånade svenskar och ökad risk för recession. Många frågar sig också varför inflationen rusar just nu och hur Riksbanken skall kunna påverka energipriserna i Sverige med en räntehöjning.

Regeringen pressas till 180 grader-sväng om EU-lag för minimilöner

Regeringen pressas till 180 grader-sväng om EU-lag för minimilöner

🟠 Den 7 juni presenterade europeiska rådet en ”provisorisk politisk överenskommelse” om införandet av en lag om minimilöner i EU. För svensk del har det varit ett rött skynke med en lagstiftning om minimilöner, eftersom det anses strida mot den svenska lönebildningsmodellen med kollektivavtal som grund. Kritiken mot en sådan EU-lag är massiv i Sverige bland både fack- och arbetsgivarorganisationer. Regeringen sade så sent som i december 2021 ja till ett förslag men vänder nu och säger nej, efter hårt tryck från arbetsmarknadens parter.

”RePowerEU” – Dyr och orealistisk plan för att stoppa importen av rysk energi

”RePowerEU” – Dyr och orealistisk plan för att stoppa importen av rysk energi

🟠 Nu har EU-kommissionen gått ut med information om hur man hade tänkt sig att stoppet av importen av energi från Ryssland ska gå till. Bland annat vill man producera mer ”förnybar” el och biogas i EU-länderna, öka antalet värmepumpar och energieffektivisera i största allmänhet. Kärnkraften är inte med i planen. Förslaget innehåller även förberedelser för att ransonera naturgas, men har givits det stärkande namnet ”RePowerEU”. Kommissionen hävdar att åtgärderna ska göra energi billigare i Europa, vilket mötts med stor skepsis. Även tidplanen har i allmänhet dömts ut som orealistisk. Projektet skall, till största delen, vara genomfört senast i slutet av 2027 och beräknas till dess kosta 210 miljarder euro, och till 2030 är prislappen 288 miljarder euro.

Påtvingad tillsats av biodrivmedel driver upp inflationen – Tjeckien slopar kravet

Påtvingad tillsats av biodrivmedel driver upp inflationen – Tjeckien slopar kravet

🟠 Plikten att blanda in biobränslen i fossila drivmedel uppges syfta till att minska utsläppen av koldioxid. Denna så kal­la­de reduktionsplikt har dock visat sig ha en starkt prisdrivande effekt på hela samhället. Ett avgörande problem är att tillgången på biodrivmedel för inblandning är högst begränsad och därmed gör bränslet dyrt. När jordbrukare ska odla mer grödor till biodrivmedel, minskar det också jordbruksarealerna för matproduktion. Tjeckien slopar nu helt kraven på inblandning av biobränslen för att minska påfrestningarna på sin ekonomi. Sverige har, självpåtaget, de högsta kraven i EU på bioinblandning, långt över EU:s krav, och tänker inte sänka dem.

Kostnadsrace för boendet i bostadsrätter – föreningarnas ekonomi en ”dold” risk

Kostnadsrace för boendet i bostadsrätter – föreningarnas ekonomi en ”dold” risk

🟠 Bostadsrätten är en ganska svensk företeelse, där man köper rätten att bo i en lägenhet av en förening som äger fastigheten. I nya bostadsrättsföreningar placeras cirka 23 procent av fastighetens inköpskostnad i föreningen, som finansierar sin andel med lån och fördelar lånekostnaderna på bostadsrätts­innehavarna. Dessa bakas ihop tillsammans med kostnader för till exempel drift och underhåll. Den ekonomiska planeringen sviktar i många föreningar och när kostnaderna för räntan eller energi – eller som nu båda två – ökar finns en allvarlig risk för att man tvingas höja avgifterna markant.

Nyhetsdygnet

Bilden av det överhängande ”klimathotet” skärskådas

🟠 BOKRECENSION I boken Borde man oroa sig för klimathotet? konfronterar filosofiläraren Staffan Mörner de påståenden om ett förestående ”klimathot” som konstant förmedlas som absoluta sanningar. Mörner har varit engagerad i miljöfrågor under större delen av sitt liv och skriver sedan flera år om just klimatfrågan i olika nätpublikationer. Bokens utgångspunkt är ett ifrågasättande av det dominerande narrativet, vilket gör att läsaren får en gedigen grundkurs i klimatfrågans olika delar, skriver recensenten Tobias Svensson.

Siknäsfortet – den viktigaste befästningen i Kalixlinjen

🟠 ”Man byggde skyddsrum i alla storlekar, från tremansskyddrum till 48-mans, och de var utspridda hela vägen mellan Torne och Kalix älvdalar. Totalt vid hela Kalixlinjen fanns plats för cirka 18 000 man i skyddsrum mot grov artillerield. Man talade om ett ’fördröjningssystem’, det vill säga vi kommer inte kunna stoppa en rysk invasion, men vi kan fördröja framdragandet” – Sten Ekman, författare.

Van Morrison – What’s it gonna take?

🟠 Förra årets hjärnskakningspanik bland musikkritiker handlade om att en av deras gunstlingar, den ofta geniförklarade Van Morrison, levererat ”felaktiga” svar på frågor som etablissemanget redan avgjort åt oss. På skivan sjöng han om att Covid-19 var en bluff och att media ägs av några som inte vill oss väl. Nu har Van Morrison återkommit med ännu en låtsamling och han backar inte en millimeter.

Hylte: från bruksort till mångkultur

🟠 REPORTAGE Nya Tider har under en tid fått rapporter om att kommunen Hylte i Hallands län alltmer domineras av islamister och ökande otrygghet. Eftersom centralorten Hyltebruk är en liten bruksort på landet blev vi överraskade, så vi åkte dit och fann ett samhälle där mycket hade fått en muslimsk prägel, men där en tystnadskultur gjorde det svårt att hitta någon som ville uttala sig.

Containerbrist förvärrar begynnande matkris – Nya Tider i Wuhan: Inga spår av viruskatastrof

🟠 Covid-restriktioner förvandlar hamnar till flaskhalsar. Överfulla hamnar och försenade varutransporter ger förstörd mat. Kina har ett stort handelsöverskott då deras industriproduktion går för fullt medan stora delar av väst går på halvfart på grund av snart årslånga nedstängningar. Nya Tider besökte Wuhan och kunde förvånat konstatera att livet där är normalt medan omvärlden fortfarande efter ett år lever med varierande grad av nedstängningar.

Mord i Östervåla

🟠 HISTORIA Den 19 februari 1896 hittades postmästaren och klockaren Johan Åkerlund svårt skadad i huvudet på postkontoret i Östervåla. Han avled några timmar senare. Undersökningen tydde på att han blivit huggen med en yxa. Brottet bedömdes vara ett rånmord trots att mördaren inte rört värdepapperna som legat framme, fullt synliga. Detta är första delen om Östervålamordet som är både ett olöst brott och en komplex gåta.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos Spelpressen
Allt du behöver veta om casino utan spelpaus
Svenskaonlinecasinon – Din jämförelsesida för svenska casino online
Jämför casino utan svensk licens hos Nya-Casinon.online
Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Viktig information om casino utan licens finns på casinoutanlicens.net
Bra sportbonusar hittar du på betting utan svensk licens
Finlands största sajt gällande nya casinon uudetkasinot.com
En sammanställning av information om utländska casino hittar du på Casinofrog.com.
Info om casino utan spelpaus hittar du på Starwarscasinos.com
Läs allt om Jalla Casino bonus här – vi har all info om sidan och guidar dig igenom alla steg så du kan motta din bonus.

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Annonser och SEO
salj[snabel-a]nyatider.nu

Artiklar (RSS)
© 2022 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.