Skip to Content

Hayabusa 2 ska snudda vid ytan och plocka upp stoft från asteroiden som den ska föra med sig hem. Tanken var att sonden skulle ha genomfört landningen redan förra året, men terrängen var mycker mer stenig än forskarna antog, och ett landningsförsök kommer därför att göras under januari i år. Illustration: Go Miyazaki
VETENSKAP

Japan planerar landa sond på asteroid

PappersupplaganNya Tider v. 03

Efter tre års rymdfärd nådde den japanska rymdsonden Hayabusa 2 i juni förra året fram till sitt mål, asteroiden 162173 Ryugu. Sedan dess har sonden cirkulerat kring asteroiden för att hitta en lämplig landningsplats. Men asteroidens yta visade sig bestå av klippor och stenblock, och den japanska rymdorganisationen JAXA tvingades skjuta upp landningen som från början var planerad till oktober i fjol, men som nu schemalagts till februari. Två minilandare hoppar dock redan glatt runt på asteroidens yta.

Publicerad: 17 januari, 2019, 18:52

  • Svenska

Läs även

Den 3 december 2014 sköts den japanska rymdsonden Hayabusa 2 (jaktfalk på japanska) upp från Tanegashima-raketbasen i Japan. Därefter inleddes den flera år långa resan till slutmålet 162173 Ryugu – en kilometerstor asteroid på en omloppsbana runt solen som för det mesta ligger något utanför jordens omloppsbana. Målet med resan är att lyckas landa på asteroiden och därefter återvända till jorden med prover för analys.

Lärt sig av sina misstag

Hayabusa 2 är som namnet avslöjar Japans andra sond för asteroidutforskning. Hayabusa 1 skrev år 2010 historia när man för första gången någonsin på jorden kunde undersöka ett prov från en asteroid; den gången asteroiden Itokawa.

Men resan till och från asteroiden var långt ifrån okomplicerad. Bland annat så förstördes solpanelerna oväntat snabbt, vilket ledde till problem med strömförsörjningen, flertalet mekanismer i sonden fungerade inte som tänkt och en bränsleexplosion slungade sonden ur dess bana och gjorde kommunikation med den omöjlig i över två månaders tid.

Men de japanska forskarna och ingenjörerna har dragit lärdom av sina tidigare erfarenheter, och i utvecklandet av Hayabusa 2 lades stor vikt vid robustare design, bättre kommunikationsmöjligheter och en grundligare testning av utrustningen.

Felberäkning ledde till försening

På grund av detta har Hayabusa 2:s uppdrag än så länge nästan helt förflutit felfritt, med ett avgörande undantag: Forskarna drog slutsatsen från tidigare asteroidstudier att i princip alla asteroider av samma storleksklass som Ryugu erbjuder åtminstone en lämplig landningsyta med en diameter på minst 100 meter. Därför anpassades Hayabusa 2 till att klara en nedstigning till asteroidens yta och landa inom detta område säkert.

Men när sonden nådde Ryugu stod det klart att asteroiden var betydligt stenigare än liknande tidigare utforskade kroppar, och att den bäst lämpade landningsytan inte var större än 12 meter i diameter – bara knappt 1,5 procent av den yta som sonden dimensionerats för.

Asteroidens yta fotad av en av de japanska robotarna. Ryugu är mycket mer stenig, med klippor och stenblock i varierande storlek, än andra asteroider man undersökt. Detta gör landning och förflyttning avsevärt svårare än vad forskarna väntat sig. Robotarna kommunicerar med sonden som skickat foton från den karga himlakroppen vidare till jorden. Foto: JAXA

 

Därför har nedstigningen, som egentligen planerades till oktober i fjol, skjutits upp till slutet av februari, och man har tvingats göra flera anpassningar för att förhoppningsvis lyckas med den nu än mer utmanande landningen.

För att kunna styra sonden mot landningsplatsen har sonden med sig en markör i form av ett vitt klot för att märka ut landningsplatsen. Men under Hayabusa 2:s generalrepetition för landningen, när markören skulle släppas ned, gick något fel och markören hamnade för långt ut – i ett stenigt område och nära en annan möjlig, men ännu mindre, landningsplats. I skrivande stund funderar forskarna på vilken av dessa två platser de ska låta sonden styra mot.

”Hoppande” utforskare och sprängämnen

Som ett första steg av utforskandet av asteroiden släppte Hayabusa den 21 september ned två ”utforskare”, robotar stora som en födelsedagstårta. På grund av att gravitationen knappt är märkbar på Ryugu kan robotarna inte framföras med hjul, eftersom hjulen helt enkelt inte skulle få något grepp. Istället hoppar robotarna fram.

Men robotarna kan inte ta prover på ytan, det är ett jobb som endast sonden är konstruerad för. På grund av den låga gravitationen kommer inte Hayabusa 2 att genomföra en landning i vanlig bemärkelse, utan knappt nudda vid ytan. För att ta prover från ytan skjuts en specialdesignad kula från sonden ned i asteroidens yta. De rikoschetterande partiklarna ska därefter förhoppningsvis delvis fångas i en speciell tratt i anslutning till nedslagsplatsen.

Tre landare, stora som födelsedagstårtor, har redan släppts ned, och en fjärde kommer att landsättas lite senare. Den fyrkantiga är en tysk-fransk robot som gick på batterier och som gjorde mätningar i 17 timmar. De andra tre är japanska robotar som drivs av solceller och som kan hoppa omkring på ytan. Bilderna är illustrationer och inte verkliga foton. Illustration: Go Miyazaki

 

Man kommer också att ta ett prov på de underliggande marklagren. Detta görs genom att sonden från sin omloppsbana placerar ut något som kan liknas vid ett pansarskott samt en kamera, och sedan gömmer sig på motsatt sida av asteroiden. Sedan låter man anordningens 4,5 kilo sprängmedel detonera och genom riktad sprängverkan skjuta en 2 kilo tung kopparprojektil mot ytan med en hastighet av 2 kilometer i sekunden. Sedan återvänder sonden till kratern och tar de sista proverna.

Anledningen till att man vill ta två olika prover är att ytan på asteroiden påverkats av ”rymdvädret” – strålning och partiklar från rymden.

En teori som Hayabusa 2 ska undersöka är om vatten och kol huvudsakligen kommit till jorden genom asteroidnedslag. Ryugu är en asteroid av C-typ, vilket betyder att den till stor del består av kol, eller organisk materia, till skillnad från Hayabusa 1:s asteroid som var en S-typ (mestadels sten och metall). När Hayabusa 2 återvänder till jorden i december 2020 kommer den förhoppningsvis att ge oss svaren.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Rasistiska tillmälen mot etniska svenskar i Trafikverkets arabiskspråkiga körkortskampanj

Trafikverket har under maj månad börjat lansera en filmserie på arabiska, ”Yalla körkort”, som ett led i att öka informationen till arabisktalande invandrare om hur det går till att ta körkort i Sverige. Men det finns mindre smickrande saker än ren information i flera av filmseriens avsnitt. Etniska svenskar benämns konsekvent som ”svennar”, ett rasistiskt uttryck för etniska svenskar som utomeuropeiska invandrare ofta använder. Ansvariga på Trafikverket säger sig dock inte tycka att tillmälena är särskilt allvarliga, utan att det gäller att ha lite ”självironi”.

Larm från skogsstyrelsen: Granbarkborren har börjat svärma i hela landet – skogsägare behöver agera

Myndigheten Skogstyrelsen tar helhetsgrepp på bekämpning av skadeinsekten granbarkborren och det statliga skogsbolaget Sveaskog AB förefaller skippa politiker i bolagsledningen till förmån för näringslivsfolk.

EU-staten enligt sina ”fäder”

UTRIKESEU-valet kretsar allt mer kring om EU ska få mer eller mindre makt, och om fler Exit-rörelser kommer att växa fram eller inte. De som förespråkar ett Europas förenta stater brukar stödja sig på föregångare som Jean Monnet och greve Richard Coudenhove-Kalergi, som står staty lite varstans för att vaka över det ”nya” Europa. Men vad ville de egentligen och vad var slutmålet med deras vision?

Sveriges avgift till EU kommer öka med hela 55 procent

ANALYSEU:s nya långtidsbudget för perioden 2021-2027 presenteras av Kommissionen som ”modernare, tydligare och enklare”. Att det kommer att bli väsentligt dyrare för Sverige är dock klarlagt. Vi riskerar också att få ett minskat stöd tillbaka, genom ”moderniseringen”. Kort sagt, Sverige ser ut att förlora både på gungorna och karusellen.

Den musikaliske, om ”sångarprinsen” Gustaf och hans verk

HISTORIAFör 201 år sedan, år 1818, efterträdde Jean-Baptiste Bernadotte Karl XIII som kung av Sverige och Norge under namnet Karl XIV Johan. År 2018 var således ett så kallat ”Bernadotteår” som uppmärksammades, i synnerhet på de kungliga slotten. Varje år sjungs dock här i Sverige två sånger som är komponerade av Karl XIV Johans sonson, Gustaf, och dessa är ”Studentsången” och ”Vårsång”. Prins Gustaf dog ung, men under sitt korta liv komponerade han flera musikstycken och blev allmänt känd som ”sångar­prinsen”.

Fyra MENA-kvinnor i Linköping döms för grov mordbrand

PÅ PLATSDen 9 maj meddelade Linköpings tingsrätt dom i målet mot ”MENA-ligan”, bestående av nio stycken kvinnor från Mellanöstern och Afrika i åldern 19 till 25 år. Domen är ett svårt bakslag för åklagaren, men fyra kvinnor döms i alla fall för grov mordbrand till kännbara fängelsestraff. Rättsprocessen har kostat skattebetalarna mångmiljonbelopp. Nya Tider var på plats i Linköping.

Terrordebatt i riksdagen

RIKSDAGENAdam Marttinen (SD) anklagade i en riksdagsdebatt om terrorism den sittande regeringen för att agera passivt när IS-terrorister återvänder från slagfältet i Syrien och Irak. Han krävde att utländska terrorister ska kunna utvisas på livstid från Sverige. Under debatten ifrågasatte Marttinen också Vänsterpartiets kopplingar till vänsterns terrororganisation AFA, en grupp som han tycker att det borde vara kriminellt att engagera sig i.

Pensionärerna kommer!

OPINION: DAN AHLMARKPensionärerna har glömts bort i ett samhälle som hela tiden lyfter fram unga karriärister med ett levebröd att riskera om de tänker allt för självständigt. Men pensionärerna är många – väldigt många till och med. Och arga – hur arga kan vi snart komma att bli varse om, menar forskaren och affärsutvecklaren Dan Ahlmark.

Gå till arkivet

Send this to a friend