NyT: Förslagen till några av de största regelverksförändringarna på decennier visade sig leda till starka reaktioner och upprördhet hos allmänheten. Varför tror du att reaktionerna blev så stora?
– Vi har jobbat en lång tid med remissen och vi har sökt samråd med andra aktörer, men det är en bred målgrupp vi normalt inte jobbar med så det är svårt att förutse hur den skulle reagera. Vi hade behövt jobba mer med att förankra remissen hos målgruppen, något som är väldigt svårt. Att det blev kritik tror jag beror på att vi skulle haft mer dialog.
NyT: Har Jordbruksverket undersökt hur djurägare skulle reagera, hur stort stödet eller motståndet mot remissförslaget var? Vilka metoder har ni använt er av för detta och i fall det har genomförts undersökningar har dessa kommit via externa källor?
– Jordbruksverket har haft dialog med många olika externa aktörer hos målgruppen innan förslaget gick ut på remiss, bland annat via SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd.
Christina Nordin nämner att man från Jordbruksverkets sida blev förvånade över reaktionernas omfång, vilket hon säger var både negativt som positivt. Hon berättar att Jordbruksverket fått många telefonsamtal, mejl och framför allt en stor mängd kommentarer på sociala medier. Det stod klart för henne att förslaget behövde ”omarbetas” och att var det en fråga om en tredelad analys som låg bakom beslutet.
– Då stod det klart att det fanns tre viktiga aspekter att ta hänsyn till. Vad är bäst för att föra frågan vidare och kunna genomföra de förändringar vi söker för att uppfylla kraven för djurskyddslagen? Hur påverkar detta våra medarbetares arbete och arbetsmiljö? Viktigast av allt dock, hur påverkar detta medborgarna som är de som vi arbetar för och deras tilltro till myndigheterna? Det var ingen mening att fortsätta, det var alldeles för mycket oro och ilska därute, då är det bättre att ta omtag.
Även om mycket oro och ilska riktades mot Jordbruksverket, var massmedias belysning av frågan endast ytlig som bäst. En aspekt som till exempel inte nämnts i massmedia är hur de nya reglerna slagit mot alla de svenskar som har eller vill ha höns för äggens och köttets skull, något som också direkt hade påverkat självförsörjningsgraden negativt i Sverige.
NyT: Om förslaget gått igenom hade det blivit mycket svårare för de som har höns eller andra tamfåglar för hobbyverksamhet, i praktiken alla de som har höns för äggens och köttets skull. Det fanns en del kritiska röster om att detta skulle inverka negativt på den civila beredskapsförmågan och att det går stick i stäv med Sveriges uttalade försök att stärka den civila motståndskraften när det kommer till självförsörjning. Hur ser det ut med Jordbruksverkets roll och samarbete med andra myndigheter som rör dessa frågor?
– Vi har ett gemensamt ansvar för beredskapen i samhället och Jordbruksverket är tillsammans med flera andra myndigheter en del av civilförsvaret. Vi har ett kontinuerligt utbyte av information och kommunikation och just detta är en fråga där vi arbetar gemensamt. Det är klart att vi kommer titta närmre på även denna aspekt när vi omarbetar remissförslaget.
Det fanns samtidigt en del saker i det förslag som skickades ut på remiss, där negativa reaktioner knappast kunde ha kommit som en överraskning. Till exempel punkten om att förbjuda matning med levande insekter ”eftersom leddjur känner smärta”. Det är något som hade försvårat eller helt omöjliggjort att ha en del djur som endast äter levande insekter, som en del reptiler och groddjur. Samtidigt verkar det märkligt för gemene man, när inga andra lagar eller regler styr hur vi får döda insekter privat när de inte är tänkta att vara djurfoder.
NyT: Det fanns kritiker som menar att ni låtit er påverkas av djurrättsaktivister som Djurskyddet Sverige eller aktivister knutna till det vetenskapliga rådet hos Sveriges lantbruksuniversitet och att det är därför ni släppte fram en remiss utan bredare förankring hos allmänheten. Hur ser du på det?
– Där har kunskapen gått väldigt långt, och djurlagstiftningen gäller ju djur som hålls av människor, så även dessa innefattas av sådan lagstiftning enligt vår bedömning. Men det är samtidigt så att vi stödjer oss på den forskning som genomförs och sammanställs av SLU. Vid rådet finns stor kunskap, och de arbetar bland annat med att sammanställa forskning från olika håll och från olika länder för att verkligen få ett brett och djupt kunskapsunderlag.
På frågan om Jordbruksverket har tilltro till det vetenskapliga rådets arbete menar hon att man från Jordbruksverkets sida har stort förtroende för den forskning och de forskarrön som framkommer.
Generaldirektören är tydlig med att det nästan 30 år gamla regelverket behöver uppdateras för en ny ”modern djurskyddslagstiftning” som Socialdemokraterna och Miljöpartiet tagit fram. Det är vägen dit som man inte är helt klar över.
Nording återkommer flera gånger till svar som tyder på att man från Jordbruksverkets sida varit förhastade och att frågan är mycket större än de ämnen man annars brukar få på sitt fat. Samtidigt upprepar hon flera gånger att vägen framåt är mer kommunikation med de som berörs. Hur lång tid det kommer att ta innan en ny remiss presenteras vet hon inte och vågar inte heller sia om.
– Vi har inte satt den planen ännu. Nu sätter vi oss ner och tittar igenom alla de synpunkter vi fått. Vi ska göra en ny tidsplan. Det kommer att bli ordentlig genomgång och planering. Vi måste vara en myndighet som faktiskt lyssnar och som lär oss av våra misstag.
Att Jordbruksverket tvingades backa efter en folkstorm kan ses som en liten seger för svenskarna mot ett system som många upplever vill trampa på dem och göra deras vardag svårare och dyrare. Samtidigt bör man ha klart för sig att flera av de grupper som fått vara med och ta fram det nya regelverket, som Djurens rätt, inte är forskare utan ideologiska aktivister som bland annat vill förbjuda all djurhållning för matproduktion. Inget tyder på att de, eller Jordbruksverket för den delen, kommer att lägga om kursen i någon högre grad när det omarbetade förslaget väl presenteras. Det gäller därför att vara fortsätt vaksam och kräva sina rättigheter.
