Foto: Privat

Julen – en nationell högtid

KRÖNIKA
Julen firas av över två miljarder människor i stora delar av världen och är i det avseendet en internationell högtid. Men det är lika mycket en nationell högtid, alldeles unik för varje land och folk. Så även för Sverige och svenskarna. Redan vid en jämförelse med Finland, som allmänt anses vara det land vars julfirande i störst utsträckning påminner om Sveriges, framträder skillnader. I årets julkrönika berättar Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand om vad det är som gör en svensk jul så svensk.

Så var den äntligen här igen: julen. Ända sedan barns­ben har det varit den hög­tid jag värderat allra högst. Det är jag nog inte ensam om. Julen med dess dofter, smaker, färger, ljus, musik och tra­ditioner, skapar en alldeles särskild mystik som inte enkelt låter sig be­skrivas i ord. De många intryck julen skänker oss som barn, får vi återupp­leva även i vuxen ålder.

Vi får ofta höra att julen inte alls är svensk. Det är en internationell högtid. De som annars aldrig bryr sig om kristendomen – kanske rentav föraktar den, och som förmodligen inte sätter sin fot i kyrkan på hela året – tycker nu att det är viktigt att påminna om att julen firas till minne av Jesu födelse, och han var ju fak­tiskt inte svensk.

Men finns det verkligen inget som är svenskt i vårt julfirande? Nej, inte det heller. För några år sedan lanse­rade Åhléns en julkampanj med bud­skapet ”En riktigt svensk jul har tysk gran, holländskt saffransbröd och turkisk tomte”. De är långt ifrån en­samma om att påstå sådant: varje år tävlar organisationer och opinions­bildare i att demontera det svenska julfirandet till beståndsdelar som var och en förkunnas vara fullständigt osvensk. Jag tänker i denna artikel inte ägna särskilt mycket utrymme åt att bemöta det eftersom jag ser det som trams. Låt mig ge ett exem­pel. Julgranen kom från Tyskland till Sverige för 300 år sedan men är fortfarande tysk. Mohammed kom från Afghanistan till Sverige för 3 år sedan och är redan svensk.

Ingen, särskilt inte nationalister eller konservativa, har några som helst problem med att julen är en högtid som firas av miljarder män­niskor över stora delar av världen. Vi har heller inga som helst problem med att en del jultraditioner i Sverige har ursprung, och förekommer, i andra länder. Den som med utgångs­punkt i detta påstår att julen inte är svensk, visar dock en avgrundsdjup ignorans inför att julen, överallt där den firas, också är en nationell hög­tid. För den svensk som aldrig nå­gonsin firat jul i ett annat land kan det nog vara svårt att föreställa sig. För den svensk som gör det, kommer omedelbart skillnaderna att upp­träda. Svensken kommer visserligen notera och uppskatta det som är ge­mensamt, men också ofrånkomligen tänka på det som saknas.

Jag talar av egen erfarenhet. Min fru är finlandssvensk. Vissa år firar vi jul i Sverige, andra år i Finland. Allmänt anses de två ländernas jul­firanden vara mycket lika varandra. Det är inte konstigt eftersom vi var samma land i 700 år och de kultu­rella banden mellan länderna har varit synnerligen starka även sedan dess. ”Nu tändas tusen juleljus” och många andra rikssvenska julsånger sjungs även i Svenskfinland, Lucia firas som i Sverige.

Men det finns mycket som hör ett rikssvenskt julfirande till, som upp­fattas som udda eller otänkbart av både svenskspråkiga och finsksprå­kiga i vårt östra grannland.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Gustav Kasselstrand Partiledare Alternativ för Sverige

Relaterat

Jourdomstolar skulle lösa vardagsbrottsligheten

Jourdomstolar skulle lösa vardagsbrottsligheten

🟠 OPINION: FÖRENINGEN MEDBORGARPERSPEKTIV Vid vardagsbrott, såsom snatterier, stölder, hot, nätbedrägerier och mindre bråk, bör den anklagade genast föras till en jourdomstol. I ett första skede bör jourdomstolar enbart användas för vardagsbrott begångna av vaneförbrytare då dessa står för en stor del av vardagsbrotten. Det menar Åke Thunström och Föreningen Medborgarperspektiv.se

Läs även:

Jourdomstolar skulle lösa vardagsbrottsligheten

Jourdomstolar skulle lösa vardagsbrottsligheten

🟠 OPINION: FÖRENINGEN MEDBORGARPERSPEKTIV Vid vardagsbrott, såsom snatterier, stölder, hot, nätbedrägerier och mindre bråk, bör den anklagade genast föras till en jourdomstol. I ett första skede bör jourdomstolar enbart användas för vardagsbrott begångna av vaneförbrytare då dessa står för en stor del av vardagsbrotten. Det menar Åke Thunström och Föreningen Medborgarperspektiv.se

Till svensk public service och svenska medier

Till svensk public service och svenska medier

🟠 KRÖNIKA Danmarks public service har nu sänt den granskande dokumentären Borte med blæsten – ett avslöjande om hur vindindustrin pressat politiker och hur beräkningsmodeller används för att dölja verkliga bullerstörningar. Människor blir sjuka medan myndigheterna fortsätter hävda att ”reglerna följs”.

God jul!

God jul!

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET Nu läser du Nya Tiders julnummer, fullspäckat med undanhållen information och aktuella analyser, men självklart också smått och gott inför julen. Det är läsning som inspirerar men också varnar.

Regnbågsalternativet

Regnbågsalternativet

🟠 KRÖNIKA Regnbågskonceptet, det vill säga en variant av den i Sverige så hyllade mångfalden, kunde kanske vara en lösning på den eviga tvisten i riksdagen, som de vänsterliberala politikerna alltför ofta uppfattar som sin egen identitetspolitiska sandlåda.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.