Foto: Privat

Julen – en nationell högtid

KRÖNIKA
Julen firas av över två miljarder människor i stora delar av världen och är i det avseendet en internationell högtid. Men det är lika mycket en nationell högtid, alldeles unik för varje land och folk. Så även för Sverige och svenskarna. Redan vid en jämförelse med Finland, som allmänt anses vara det land vars julfirande i störst utsträckning påminner om Sveriges, framträder skillnader. I årets julkrönika berättar Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand om vad det är som gör en svensk jul så svensk.

Så var den äntligen här igen: julen. Ända sedan barns­ben har det varit den hög­tid jag värderat allra högst. Det är jag nog inte ensam om. Julen med dess dofter, smaker, färger, ljus, musik och tra­ditioner, skapar en alldeles särskild mystik som inte enkelt låter sig be­skrivas i ord. De många intryck julen skänker oss som barn, får vi återupp­leva även i vuxen ålder.

Vi får ofta höra att julen inte alls är svensk. Det är en internationell högtid. De som annars aldrig bryr sig om kristendomen – kanske rentav föraktar den, och som förmodligen inte sätter sin fot i kyrkan på hela året – tycker nu att det är viktigt att påminna om att julen firas till minne av Jesu födelse, och han var ju fak­tiskt inte svensk.

Men finns det verkligen inget som är svenskt i vårt julfirande? Nej, inte det heller. För några år sedan lanse­rade Åhléns en julkampanj med bud­skapet ”En riktigt svensk jul har tysk gran, holländskt saffransbröd och turkisk tomte”. De är långt ifrån en­samma om att påstå sådant: varje år tävlar organisationer och opinions­bildare i att demontera det svenska julfirandet till beståndsdelar som var och en förkunnas vara fullständigt osvensk. Jag tänker i denna artikel inte ägna särskilt mycket utrymme åt att bemöta det eftersom jag ser det som trams. Låt mig ge ett exem­pel. Julgranen kom från Tyskland till Sverige för 300 år sedan men är fortfarande tysk. Mohammed kom från Afghanistan till Sverige för 3 år sedan och är redan svensk.

Ingen, särskilt inte nationalister eller konservativa, har några som helst problem med att julen är en högtid som firas av miljarder män­niskor över stora delar av världen. Vi har heller inga som helst problem med att en del jultraditioner i Sverige har ursprung, och förekommer, i andra länder. Den som med utgångs­punkt i detta påstår att julen inte är svensk, visar dock en avgrundsdjup ignorans inför att julen, överallt där den firas, också är en nationell hög­tid. För den svensk som aldrig nå­gonsin firat jul i ett annat land kan det nog vara svårt att föreställa sig. För den svensk som gör det, kommer omedelbart skillnaderna att upp­träda. Svensken kommer visserligen notera och uppskatta det som är ge­mensamt, men också ofrånkomligen tänka på det som saknas.

Jag talar av egen erfarenhet. Min fru är finlandssvensk. Vissa år firar vi jul i Sverige, andra år i Finland. Allmänt anses de två ländernas jul­firanden vara mycket lika varandra. Det är inte konstigt eftersom vi var samma land i 700 år och de kultu­rella banden mellan länderna har varit synnerligen starka även sedan dess. ”Nu tändas tusen juleljus” och många andra rikssvenska julsånger sjungs även i Svenskfinland, Lucia firas som i Sverige.

Men det finns mycket som hör ett rikssvenskt julfirande till, som upp­fattas som udda eller otänkbart av både svenskspråkiga och finsksprå­kiga i vårt östra grannland.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Gustav Kasselstrand Partiledare Alternativ för Sverige

Relaterat

Mordet på Salwan Momika visar att det krävs krafttag för att stoppa extremismen

Mordet på Salwan Momika visar att det krävs krafttag för att stoppa extremismen

🟠 OPINION Islamism, vänsterextremism, klimatextremism och HBTQ-extremism är alla grenar på samma träd, med en rad undergrupperingar som var och en för sig och tillsammans är direkt demokratihotande. Det krävs därför omedelbara och resoluta åtgärder för att komma tillrätta med dem. Det brutala mordet på islamkritikern Salwan Momika visar att ingen som uttrycker sin åsikt i vissa ämnen i Sverige går säker. Det behövs nu omfattande insatser för att upprätthålla demokratin. Det menar journalisten Per Björklund som länge följt extremvänstern och islamismen på nära håll.

Läs även:

Reflektioner från nationaldagen

Reflektioner från nationaldagen

🟠 KRÖNIKA Den nationalistiska utomparlamentariska organisationen Det fria Sverige anordnade traditionsenligt ett nationaldagsfirande i Svenskarnas hus i Älgarås. I år var också Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand inbjuden som gäst. I en krönika för Nya Tider skildrar Kasselstrand en fullspäckad dag med både arbete och firande. Han bjuder också läsaren på många personliga reflektioner kring svensk nationalistisk organisering.

Presidentvalet i Polen, eller populister kontra globalister

Presidentvalet i Polen, eller populister kontra globalister

🟠 KRÖNIKA Efter den andra valomgången söndagen den 1 juni blev det klart att kandidaten utan partitillhörighet Karol Nawrocki blir republiken Polens näste president. Motkandidaten Rafal Trzaskowski från KO (Medborgarkoalition) och Warszawas borgmästare förlorade med en knapp marginal. Vad som emellertid är av intresse är metoderna för att misskreditera eller gynna kandidaterna. För oss med förflutet i Styrelsen för Psykologiskt Försvar är detta av särskilt intresse.

Hur kan man skända nationaldagen?

Hur kan man skända nationaldagen?

🟠 KRÖNIKA Sedan ett antal år verkar man ha som regel att nationaldagen skall förstöras av vedervärdig musik som definitivt inte hör hemma i vårt land, samt att ifrågasätta dagen och hela vår kultur. Detta är väldigt tydligt i firandet på Skansen som sänds i TV. För några år sedan var det en vulgär så kallad rappare som framförde något som hette ”Nån som e som oss”. Det var även en sångerska som beskyllde svenskar för att vara rasister. ”Den här veckan har varit så sjukt tung. Rasismen och förtryck av svarta existerar inte bara i USA, den finns här också.” Detta angående våldsamma upplopp i USA, och demonstrationer här mot något som inte har med Sverige att göra.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.