Skip to Content

Julottan är fortfarande en av de mest besökta gudstjänsterna i Svenska kyrkan. Foto: lasselingman
JULEN

Julotta – en gammal svensk uppskattad tradition

PappersupplaganNya Tider v. 51-52

Julotta har genom århundradena varit en mycket stark tradition i Sverige. Fortfarande är den en av de mest besökta gudstjänsterna i Svenska kyrkan. Tyvärr börjar den konkurreras ut av den katolska kontinentala midnattsmässan, som många kyrkor har börjat fira. Det kanske är dags att börja värna den genuint svenska julottan? För visst är det något speciellt, att i arla ottan när det fortfarande är mörkt ta sig till kyrkan, som strålar av ljus, och njuta av våra vackra julpsalmer, som flera tidigare generationer lyssnat till.

Publicerad: 21 december, 2019, 14:20

  • Svenska

Läs även

Nu tänder vi snart det fjärde ljuset i våra adventsljusstakar, och gör oss redo för julens ankomst. Det har alltid varit bråda tider inför jul, med mycket som ska förberedas. I dag är vi förvånansvärt nog ändå ännu mer stressade, vilket är märkligt, då vi har helt and­ra resurser och en helt annan teknik, vilket egentligen borde innebära att julförberedelserna skulle gå väldigt fort. Men det är klart, det är ett litet extra pusslande att få våra familjebildningar att gå ihop och kunna samsas de få dagarna då vi firar högtid. Det gick fortare förr. I dag har vi ju också Kalle Anka att ta hänsyn till.

I riktigt gamla tider började ofta julottan redan klockan 4 på juldagsmorgonen. År 1886 stadgades det dock att julottan skulle börja klockan 7 på morgonen.

Hur som helst så är julen en högtid som betyder oerhört mycket för många i vårt land. Den kristna prägeln har dock tonats ner hos många, och betoningen ligger väl framför allt i dag på god mat, gemenskap och julklappar. Nu är ju, som namnet antyder, inte julen egentligen från början en kristen högtid, och att vi firar Jesu födelse i slutet av december, är egentligen av praktisk karaktär.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

”Utanförskapet” kostar samhället 338  599 kronor per individ

ANALYSDen 7 maj presenterade organisationen Svenskt näringsliv en beräkning av vad det så kal­la­de utanförskapet kostar de svenska skattebetalarna. Resultatet är skrämmande, den totala kostnaden är cirka 270 miljarder kronor per år (2020). Antalet personer, eller egentligen ”helårsekvivalenter”, i arbetsför ålder som försörjs av ersättningar och bidrag uppgår till hela 800 000 personer. Beräkningarna bygger på en rapport från SCB som offentliggjordes i mars.

Pilsnerkorv – Mytologisk folkhälsokorv på burk

KULTURPå nätforumet Flashback finns en tråd om hur man bäst tillagar pilsnerkorv. Tråden, som startades 2009 och har inlägg ända fram till idag, sladdar senare in i en analys av korvens ingredienser innan den detonerar i en dråplig samtidsironi där även Pridefestivalen flyger förbi. Sveriges mest mytologiska charkprodukt har en speciell historia och den är inte slut än.

Är det antalet posthumanister i Jägarförbundet som räknas?

OPINION: MAGNUS STENLUNDÅtalet och den segdragna processen mot skogsägaren Karl Hedin är bara toppen på ett isberg. Det menar veckans debattör, författaren och programledaren Magnus Stenlund, som ger exempel på flera absurda insatser mot just jägare. Det han finner mest motbjudande är dock att politisk korrekthet nästlat sig in i ledning på själva den organisation som ska företräda Sveriges jägare, som tycks agera i någon form av feg förhoppning att de ska kunna blidka sina mobbare.

Henrik Paetau: Läsarresponsen inspirerade till bok

KULTURPaetau är känd för Nya Tiders läsare som en återkommande krönikör som sätter olika aspekter av det svenska samhället i blixtbelysning. Med bakgrund i Finland och med stora erfarenheter från and­ra länder kan han peka på företeelser i Sverige som sticker ut och skärskåda dem. Många läsare har reagerat på hans iakttagelser, något som inspirerat honom till att skriva en bok.

Covid-vaccinen skärskådas vid stor hälsokonferens i USA – Läkaren Christiane Northrup: Injektionerna är inte vaccin

COVID-19Vid en tongivande konferens i USA i mitten av april framträdde flera kända namn och kritiker mot coronarestriktioner och de inskränkningar i vår frihet dessa lett till. Där togs även hälsoaspekten upp och då inte minst de kontroversiella covid-vaccinen. Talen innehöll inte sällan mycket viktig information som undertryckts av etablissemanget. Bland annat att vaccinen inte skyddar mot smitta. Nya Tider återger här den kända kvinnoläkaren Christiane Northrups tal. Vi kan genom det avslöja det dolda skälet till varför globalisterna så fanatiskt stoppat väl fungerande behandlingsmetoder mot Covid-19.

Alternativmedia knappar in på etablissemanget

LEDAREEnligt en rapport från Reuters har Sverige den största alternativmedian i Europa. Och den förklarar också systemmedias växande oro - flera av alternativ­medierna har redan vuxit om etablissemangets systemtrogna medier. Nya Tiders nätutgåva når hela 6 procent av befolkningen per vecka, trots att vi främst är en papperstidning.

Svedjeriket Sverige

HISTORIA”Att svedja har varit så vanligt i vårt land sedan urminnes tider och är fortfarande så vanligt”, skrev adelsmannen Schering Rosenhane på 1660-talet, ”att fråga är om icke Svea rike har sitt namn därutav”. Man kan förstås bortse från denna vidlyftiga tolkning av namnet på vårt land, men faktum kvarstår – Sverige har varit ett svedjerike. Svedjebruket har varit oerhört vanligt, sannolikt ända sedan förhistorisk tid fram till mitten av 1800-talet. De sista svedjorna tändes under andra världskriget.

Ales stenar – en svensk världs­attraktion från bronsåldern

INRIKESRECENSION: Amatörforskaren Bob G Linds undersökningar av Ales stenar visar att stensättningen mycket sannolikt är äldre och har haft en annan funktion än vad som hävdats. De arkeologiska och astronomiska bevisen tyder på att detta fornminne snarare är en solkalender och solur från bronsåldern och inte en skeppssättning från järnåldern. I boken Ales stenar – en världsattraktion från bronsåldern jämför Lind de astronomiska kunskaperna hos bronsålderns skandinaver med de antika egyptiernas.

Gå till arkivet

Send this to a friend