Den 25 december 1914 skrev underkorpral Kenneth Macfarlane Gaunt ett brev i vilket han berättade att han ”nyss tillbringat den mest konstiga julen i mitt liv – i skyttegravarna.” Han fortsätter därefter med att berätta att deras ”fiender” (det vill säga tyskarna) ordnade ”ett inofficiellt vapenstillestånd” med dem, så parterna möttes på en plats mellan skyttegravarna och utbytte julhälsningar och gåvor. Gaunt avslutar stycket med följande mening: ”pratade och skrattade med dem ena dagen och dödade varandra den nästa!”
Detta brev, som finns i samlingarna på Imperial War Museums (IWM) hemsida, är bara en av många samtida redogörelser för vapenstilleståndet på västfronten julen 1914.
Denna händelse väckte uppmärksamhet i den samtida pressen, men har, som historikern Stanley Weintraub noterar i Stilla natt. När vapnen tystnade 1914, ofta avfärdats som oviktig i den officiella historieskrivningen. Den tidens makthavare blev inte desto mindre djupt indignerade över freden som soldaterna själva valde och tog initiativet till julen 1914.
Kriget och dess fronter
Första världskriget varade från 1914 till 1918. Bakgrundshistorien till detta krig är väldigt omfattande och går tillbaka till 1800-talet, så här följer endast en kortfattad sammanfattning av hur krigets schackbräde såg ut i Europa.
De stridande parterna var centralmakterna (Tyskland och Österrike-Ungern samt Bulgarien och Turkiet) och ententemakterna (Serbien, Storbritannien, Frankrike och Ryssland). 1917 drogs sig dock Ryssland ur kriget till följd av revolutionen och senare under kriget anslöt sig även, bland annat, USA, Rumänien och Italien till ententemakterna.
Kriget utkämpades på två fronter: en i väst och en i öst. På östfronten utkämpades strider inte bara på Balkanhalvön och i övriga Östeuropa, utan även i Mellanöstern.
Västfronten var däremot mindre omfattande. Här stred Frankrike och Storbritannien mot Tyskland. Denna front gick ursprungligen genom Belgien och norra Frankrike och livet i västfrontens skyttegravar lämnade mycket att önska. Här levde soldaterna i gyttja tillsammans med löss och råttor och lik.
Början till julfreden
Weintraub noterar att i december 1914 hade flera av skyttegravarna översvämmats av det kalla regnet som föll. Han nämner även att trots den anti-tyska propagandan var Storbritanniens soldater, generellt sett, egentligen inte villiga att strida mot tyskarna. De var villiga att försvara sig mot dem, men det var också allt. Den tyska krigspropagandan var, enligt Weintraub, inte heller framgångsrik. I likhet med de brittiska soldaterna fokuserade de tyska på att försvara sig och att överleva.
Denna inställning i kombination med det hårda livet i skyttegravarna som alla stridande parter försökte uthärda fick följder som gjorde åtminstone en brittisk befälhavare nervös. Vad som hände var, som Weintraub nämner, en leva-och-låta-leva-princip som kom till uttryck från och med början av december, bland annat, genom att ingendera av de krigande parterna ”sköt när det var dags för skaffning”. Britterna och tyskarna kastade även tidningar till varandra.
Weintraub återger följande redogörelse av löjtnant Geoffrey Heinekey:
”Några tyskar kom fram och höll upp händerna och började bära tillbaka några av sina sårade, och därför gick vi själva genast upp ur våra skyttegravar och började hämta våra sårade, vi också. Sedan vinkade tyskarna till oss och vi var många som gick fram och talade med dem och de hjälpte oss att begrava våra döda. Detta pågick hela förmiddagen och jag talade med flera tyskar och jag måste säga att de verkade vara ypperliga karlar. … Det var outsägligt ironiskt. Där hade vi haft en fruktansvärd drabbning kvällen innan, och morgonen efter stod vi och rökte deras cigaretter och de rökte våra.”
Denna redogörelse hämtade Weintraub ur ett brev Heinekey skrev den 19 december 1914.
Då de flesta av tyskarna i skyttegravarna hade arbetat i Storbritannien före krigsutbrottet talade de tyska och de brittiska soldaterna engelska med varandra.
Weintraub noterar även att medan julen närmade sig gjorde meniga soldater i brittiska armén spontana eldupphör.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
